Sång i undervisningen starkt kopplad till mod

Att sjunga handlar ofta om att våga. Om det är både lärare och elever ense. Sång i musikundervisningen uppskattas av både pojkar och flickor, visar Linn Hentschel i sin forskning.

Linn Hentschel
Linn Hentschel

Född 1980
Bor i Umeå

Disputerade 2017-10-06
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Sångsituationer: en fenomenologisk studie av sång i musikämnet under grundskolans senare år

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad musiklärare och uppvuxen i en sjungande familj där sång alltid varit ett självklart uttryck, så intresset har jag med mig sedan barnsben.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om högstadiets musikundervisning ur ett genusperspektiv. Jag har under två år följt sångundervisningen dels i en musikklass, dels i en vanlig klass. Avhandlingen bygger på observationer där jag varit med och ställt frågor till både lärare och elever utifrån vad som händer där och då. Fokus är elevers och lärares upplevelser av sång men också på upplevelser där kön spelar roll.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att både lärare och elever pratar om att sjunga är att våga och något som följaktligen kräver mod. Detta till skillnad mot att spela instrument, vilket sällan förknippas med något man vågar eller inte. Att sjunga är med andra ord speciellt. I princip alla elever i studien deltar i sång i musikundervisningen, och majoriteten av eleverna ser sången som något positivt. Detta kontrasterar tidigare forskning som visar att pojkar inte har lika stort intresse för sång som flickor. Min studie visar dock att när sången är frivillig väljer fler flickor än pojkar att sjunga.

– Flickor tar ett större ansvar för sången i kollektiva sammanhang som exempelvis Luciatåg. Här lär sig många av flickorna samtliga stämmor just för att kunna rycka in och stödja andra stämmor om det behövs. Samtidigt visar resultaten att flickor tenderar att förminska såväl sina kunskaper som sig själv, något som pojkar inte gör i studien. När två flickor försöker peppa en tredje flicka som inte vill sjunga, säger de två saker som ”kom igen nu, jag kan inte heller”. Enligt vissa resultat inom genusvetenskaplig forskning kan flickors sätt att tona ned sina kunskaper inför varandra vara ett sätt att hålla samman gemenskapen i flickgruppen.

– Ytterligare ett resultat är att sångvana elevers sångröster inte påverkas lika mycket av målbrottet som ovana elevers sångröster, samt att även flickor går igenom målbrottet. Men i studien synliggörs flickors målbrott inte på samma vis som pojkars målbrott.

Vad överraskade dig?

– Jag förundrades över att inte flickor i målbrottet tas på allvar och att pojkar som är ovana sångare misstas för att vara i målbrottet. Resultatet visar att en ovan sångröst och en sångröst i målbrottet låter och känns mycket lika.

Vem har nytta av dina resultat?

– Musiklärare men även sång- och röstpedagoger. För de sistnämnda yrkesgrupperna tänker jag att framför allt på resultaten kring flickors målbrott kan vara intressant.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2017-10-24 16:04 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2017-11-16 09:50 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Lite fokus på estetiska uttrycksformer i svenskämnet

Katarina Dahlbäck har undersökt vilka möjligheter och hinder det finns för att arbeta med estetiska uttrycksformer i svenska. Resultaten visar att ett färdighetsinriktat svenskämne dominerar starkt i både kursplaner och bland lärare.

Förskolebarn mer delaktiga i och genom musik

I sin avhandling om konstruktionen av musikämnet i förskolan myntar Maria Wassrin begreppet slow musicking. Det går ut att förskolepedagoger och barn är tillsammans i musik under en längre tid, som exempelvis i en samling.

Lönsamt för komvuxstudenter att läsa vidare

Att som komvuxstudent studera vidare på universitetet ger positiva effekter både i form av löneutveckling och minskad risk för arbetslöshet. Det är ett av resultaten i Linn Karlssons forskning.

Text integrerat i kroppsligt lärande i idrott och hälsa

När text används i ämnet idrott och hälsa integreras det i det kroppsliga lärandet. Det visar Anna-Maija Norberg som undersökt vilka funktioner text har i ämnets undervisningspraktik.

Vag läroplan skapar osäkerhet kring programmering

Det har gått några år sedan programmering infördes i läroplanen, men fortfarande saknar lärare riktlinjer kring vad eleverna ska lära sig. Det visar Peter Vinnerviks avhandling om lärarnas uppdrag med programmering i undervisningen.

Digitalisering ger mindre utrymme för lärares expertroll

Skolans digitalisering har medfört att lärare förväntas anta fler roller än den traditionella expertrollen. Det konstaterar Johan Sandén som undersökt hur digitaliseringen påverkat lärares arbete.

Lag om kränkande behandling tolkas olika

Skollagen om kränkningar tolkas på ett sätt av rektorer och ett annat av Skolinspektionen. Maria Refors Legge belyser i sin avhandling en rad otydligheter om skolans juridiska ansvar mot kränkande behandling.

Mindre utrymme för kreativitet i svenskundervisningen

Lärare vill utveckla elevernas läsande, väcka deras läslust och arbeta mer kreativt. Men trycket utifrån leder till en undervisning som fokuserar på kunskapsmätning och bedömning, visar Maria Larsson i sin avhandling.

Gymnasier profilerar sig med omtanke och gemenskap

Mindre av hårdnackad konkurrens. Mer av mjuka värden kring omtanke och tillhörighet. Cia Gustrén har undersökt gymnasieskolors självpresentationer på webben.

Barn med adhd behöver bättre stödinsatser

Barn med adhd mår sämre emotionellt än andra barn. Det menar Pia Tallberg som efterlyser bättre stödinsatser för gruppen.

Elevers språkliga normkritik skapar nya normer

I syfte att inkludera, undvika sexism och utpekande av kön pågick ett normkritisk språkarbete bland eleverna på en gymnasieskola. Men de nya språknormerna skapade samtidigt en oro för att råka säga fel, konstaterar Henning Årman som undersökt gymnasieelevers syn på vardagsspråk i relation till bland annat sexualitet och kön.

Digitala läromedel utmanar lärarrollen

Digitala matematikläromedel erbjuder individanpassade uppgifter, men utmanar samtidigt lärarnas kontroll över undervisningen. Det visar Marie Utterberg Modén i sin avhandling om hur digitala läromedel påverkar förutsättningarna för lärarna.

Så uttrycker unga identitet på sociala medier

När unga vill uttrycka sin identitet på sociala medier använder de sig av olika strategier, strategier som skiljer sig åt beroende på plattform. Det visar Amira Sofie Sandins avhandling, där hon också involverat ungdomar som medforskare.

Skolan som plats har stor betydelse vid mobbning

Mobbning måste förstås som ett socialt sammanflätat fenomen där skolans sociala kontext har betydelse för vad som anses och värderas som normalt eller annorlunda. Det menar Joakim Strindberg som forskat om mellanstadieelevers erfarenheter av och reflektioner kring mobbning.

Elevers välmående kan inte alltid kopplas till skolprestationer

Elevers välmående går inte alltid hand i hand med bra betyg, hög motivation och höga mål. Det konstaterar Anna Widlund som forskat om skolrelaterat välbefinnande hos finlandssvenska elever.

Fragmentiserade fakta i läromedel i juridik

Läromedel i juridik domineras av fragmentiserade fakta om juridiska regler. Det visar Mona-Lisa Henriksson som menar att ämnet behöver innehålla både juridisk problemlösning och moraliskt meningsskapande för att bli relevant för elever och samhälle.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 25 oktober!

Nytt nr ute 25 oktober!

INTERVJU: Inti Chavez Perez tog steget från journalist till sexualupplysare och jämställdhetsexpert. Han lovordar läroplanens nya tydlighet i kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer.

Läs mer!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Forskare: Så blir fysiken tillgänglig för fler

En bra fysiklärare öppnar sina elevers ögon och vägleder dem till nya upplevelser i ämnet. På det sättet kan man få fler elever utan akademisk bakgrund att fortsätta till högskolan, menar Anna Danielsson, forskare vid Stockholms universitet.

Instrument för att utveckla lärmiljön i förskolan för barn med autism

I Sverige går de flesta barn i förskola, även de med autism. Forskning pekar mot att lärmiljön sällan är anpassad för dem. Det innebär att deras möjligheter till lärande, delaktighet och inkludering begränsas.

Ny rapport visar att barn och ungdomar inte får stöd för depression och ångest

Psykisk ohälsa bland barn och unga är en viktig samhällsfråga. Både självrapporterade psykiska besvär och vården av dessa har ökat kraftigt. Trots det är det fortfarande många som inte söker och får vård för depression och ångest. Det är en av slutsatserna i en ny rapport från Forte.

How school leaders can support enhanced rigor in instruction

With the right guidance, teachers can promote students’ independence in the pursuit of challenging goals.

”Marknadens stora intresse för förskolan måste upp på agendan”

Förskolan har fått begränsad uppmärksamhet inom utbildningspolitiken, men ett stort intresse från skolmarknaden. Det behövs en kritiskt granskande hållning till ett starkt förändrat förskolelandskap, skriver Ingegerd Tallberg Broman, professor emerita vid Malmö universitet, lärarutbildare, förskoleforskare.