Sång i undervisningen starkt kopplad till mod

Att sjunga handlar ofta om att våga. Om det är både lärare och elever ense. Sång i musikundervisningen uppskattas av både pojkar och flickor, visar Linn Hentschel i sin forskning.

Linn Hentschel
Linn Hentschel

Född 1980
Bor i Umeå

Disputerade 2017-10-06
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Sångsituationer: en fenomenologisk studie av sång i musikämnet under grundskolans senare år

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad musiklärare och uppvuxen i en sjungande familj där sång alltid varit ett självklart uttryck, så intresset har jag med mig sedan barnsben.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om högstadiets musikundervisning ur ett genusperspektiv. Jag har under två år följt sångundervisningen dels i en musikklass, dels i en vanlig klass. Avhandlingen bygger på observationer där jag varit med och ställt frågor till både lärare och elever utifrån vad som händer där och då. Fokus är elevers och lärares upplevelser av sång men också på upplevelser där kön spelar roll.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att både lärare och elever pratar om att sjunga är att våga och något som följaktligen kräver mod. Detta till skillnad mot att spela instrument, vilket sällan förknippas med något man vågar eller inte. Att sjunga är med andra ord speciellt. I princip alla elever i studien deltar i sång i musikundervisningen, och majoriteten av eleverna ser sången som något positivt. Detta kontrasterar tidigare forskning som visar att pojkar inte har lika stort intresse för sång som flickor. Min studie visar dock att när sången är frivillig väljer fler flickor än pojkar att sjunga.

– Flickor tar ett större ansvar för sången i kollektiva sammanhang som exempelvis Luciatåg. Här lär sig många av flickorna samtliga stämmor just för att kunna rycka in och stödja andra stämmor om det behövs. Samtidigt visar resultaten att flickor tenderar att förminska såväl sina kunskaper som sig själv, något som pojkar inte gör i studien. När två flickor försöker peppa en tredje flicka som inte vill sjunga, säger de två saker som ”kom igen nu, jag kan inte heller”. Enligt vissa resultat inom genusvetenskaplig forskning kan flickors sätt att tona ned sina kunskaper inför varandra vara ett sätt att hålla samman gemenskapen i flickgruppen.

– Ytterligare ett resultat är att sångvana elevers sångröster inte påverkas lika mycket av målbrottet som ovana elevers sångröster, samt att även flickor går igenom målbrottet. Men i studien synliggörs flickors målbrott inte på samma vis som pojkars målbrott.

Vad överraskade dig?

– Jag förundrades över att inte flickor i målbrottet tas på allvar och att pojkar som är ovana sångare misstas för att vara i målbrottet. Resultatet visar att en ovan sångröst och en sångröst i målbrottet låter och känns mycket lika.

Vem har nytta av dina resultat?

– Musiklärare men även sång- och röstpedagoger. För de sistnämnda yrkesgrupperna tänker jag att framför allt på resultaten kring flickors målbrott kan vara intressant.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2017-10-24 16:04 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2017-11-16 09:50 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Lite fokus på estetiska uttrycksformer i svenskämnet

Katarina Dahlbäck har undersökt vilka möjligheter och hinder det finns för att arbeta med estetiska uttrycksformer i svenska. Resultaten visar att ett färdighetsinriktat svenskämne dominerar starkt i både kursplaner och bland lärare.  

Förskolebarn mer delaktiga i och genom musik

I sin avhandling om konstruktionen av musikämnet i förskolan myntar Maria Wassrin begreppet slow musicking. Det går ut att förskolepedagoger och barn är tillsammans i musik under en längre tid, som exempelvis i en samling.

Känslor triggar dynamiken i leken

I sin avhandling belyser Nadezda Lebedeva nyanlända barns lek i förskolan. Det som visade sig vara mest betydelsefullt för leken var barnens känslomässiga tillstånd, säger hon.

Lärarstudenter skapar sin läraridentitet i interaktion med andra

Läraridentiteten byggs upp i interaktion med andra under utbildningens gång. Det visar Johan Christensson som belyser hur lärarstudenter med hjälp av erfarenheter från utbildningen, praktiken på skolor och vardagslivet skapar sin läraridentitet.  

Sex- och samlevnadsundervisningen behöver förbättras

Skolans sex- och samlevnadsundervisning är inte anpassad efter ungdomars behov. Elever tycker att lärarna är dåligt uppdaterade och fokuserar på det negativa. Det visar Brian Unis som undersökt ungas behov av stöd i relation till sexuell hälsa.

Relationer centralt för samverkan mellan förskola och föräldrar

Både förskollärare och föräldrar betonar relationers betydelse för en bra samverkan. Men den information som förskollärare vill förmedla är inte den föräldrar efterfrågar, konstaterar Tuula Vuorinen som forskat om föräldrars och förskolans erfarenheter av samverkan.

Situation och stress påverkar val av ord

Att välja fel ord vid inlärning av ett nytt språk handlar oftast inte om att man inte vet vad som är rätt utan om olika situationsfaktorer, exempelvis stress. Det visar Lari-Valtteri Suhonen som forskat om vanligt förekommande svårigheter vid språkinlärning och dess orsaker.

Inbyggda intressekonflikter i geografiämnets kursplan

Processen bakom kursplanen i ämnet geografi är komplex och konfliktfylld. Det visar David Örbring som också undersökt hur geografilärare i årskurs 7-9 beskriver och uppfattar kursplanen.

Rätt tekniskt stöd kan stärka lärande och närvaro hos gymnasieelever

Gymnasieelever i behov av stöd är sällan nöjda med de anpassningar de får och känner därmed begränsad delaktighet i skolarbetet. Moa Yngves forskning visar att individanpassad information- och kommunikationsteknik (IKT) kan öka både närvaro och delaktighet i skolaktiviteter.

Kreativ dans – ett sätt att utveckla läs- och skrivundervisningen

Kreativ dans kan hjälpa elever att utveckla sitt läsande och skrivande. Det visar Sofia Jusslin som utforskat didaktiska angreppssätt som integrerar kreativ dans i elevers läs- och skrivprocesser.

Stort fokus på bedömning i historieundervisningen

Historielärare är måna om att anpassa undervisningen efter såväl läroplan som elever, och historieundervisningens fokus riktas allt mer mot bedömning. Det visar Jessica Jarhalls avhandling.

Komplext med ämnesdidaktiska samtal som utvecklar undervisningen 

Att skapa kollegiala utvecklande ämnesdidaktiska samtal är komplext och kräver både tid, kunskap och helst erfarna samtalsledare, konstaterar Marlene Sjöberg som forskat i ämnet.

Högskoleprovet kan orsaka orättvisa skillnader mellan grupper

Dyslektiker blir hjälpta av den anpassning som de får i form av extra tid på högskoleprovet. Det konstaterar Marcus Strömbäck Hjärne vars forskning också visar att högskoleprovet överskattar förmågan för studenter med invandrarbakgrund att klara högre studier.

Vägen från frånvaro till närvaro börjar med tillhörighet och trivsel

Att vända skolfrånvaro till närvaro kräver förändrade förutsättningar – skolpersonal som skapar tillit och förtroende hos eleven, en anpassad studiegång eller alternativa lärmiljöer. Det konstaterar Tobias Forsell som forskat om orsaker till omfattande frånvaro men också hur vägen tillbaka till skolan kan se ut.

Lärare behöver mer kompetens för att integrera programmering i matte och teknik

Lärare har inte tillräckliga kunskaper för att integrera programmering i ämnesundervisningen i matematik och teknik. Det här får allvarliga konsekvenser för undervisningen, menar Lechen Zhang. 

Ordning och tid påverkar lågstadielärares återkoppling

Även om lärares intention är att ge en individualiserad och stödjande återkoppling blir ibland resultatet det motsatta. Förklaringen handlar ofta om tidsbrist eller behov av ordning i klassrummet. Det konstaterar Elisabeth Eriksson som undersökt hur återkopplingen i lågstadiets klassrum kommuniceras och gestaltar sig.

Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Mer läsning lyfter eleverna i alla ämnen i skolan – inte bara i svenska. Möt Jenny Edvardsson! Stort tema: Skolmisslyckanden.

Läs mer och prenumerera här!
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU
Karin Berg: Bortsorterade barn och möjligheter

Om vi vill att skolan ska verka kompensatoriskt måste vi sluta upp med att från ung ålder sortera barn efter tidigt visade förmågor, skriver Skolportens krönikör Karin Berg.

Skolporten samlar pedagogisk forskning

I årets upplaga av Pedagogisk forskning presenterar vi samtliga avhandlingar under det gångna året inom forskningsområdet skolan och förskola. Läs hela bilagan digitalt utan kostnad!

Ledningsteam ger trygghet

Ett ledningsteam med fyra personer för mellan tre och sex förskolor och en platsansvarig på varje förskola. Så jobbar friskolan Pysslingen Förskolor för att underlätta för sina förskolerektorer.

Nytt statsbidrag främjar forskning på arbetstid

Nu öppnas möjligheten för lärare att på arbetstid kunna bedriva praktiknära forskning och utveckling.

Matematik kombineret med basketball øger skolebørns lyst til at lære

Når matematik bliver integreret i idrætsundervisningen, stiger elevernes motivation, viser nyt dansk studie, som skal inspirere lærere til at kombinere faglighed med bevægelse.