”Läraren har en viktig roll som vägledare”

Vad påverkar ungdomars samhällsengagemang? Jo, att de själva får uppleva att de faktiskt har förmågan att påverka och förändra samhället. Det menar Sofia Sohl, som</em><em> vill uppmuntra lärarna att lyfta sin roll som medskapare av demokratiska medborgare.

Sofia Sohl
Sofia Sohl

Född 1982
i Norberg, Karlstad

Disputerade 2104-09-26
vid Örebro universitet


AVHANDLING
Youths’ political efficacy. Sources, effects and potentials for political equality

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag gick gymnasiet arbetade jag en tid som volontär på ett fritidscenter i Frankrike, och det var så tydligt att jag kunde göra skillnad och faktiskt påverka. Jag har alltid varit intresserad av hur man kan skapa förutsättningar för att ungdomar ser sig som medborgare i samhället, medborgare som kan påverka. Jag kan tycka att vi har lätt att se ungdomar som en belastning snarare än som en resurs.

– Som doktorand arbetade jag med ett projekt som heter Youth and Society, där man undersöker hur samhällsengagemang växer fram.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt fyra faktorer som enligt Beaumonts teori om politisk självtilltro påverkar ungdomars samhällsengagemang:

1. Att själv få erfarenhet av påverkansarbete.
2. Förebilder.
3. Stöttning.
4. Att må bra och ha en positiv framtidssyn.

– Jag skiljer på begreppen politiskt intresse och politisk självtilltro, där det senare handlar om att man tror att man kan påverka. I den allmänna debatten talar man snarare om att höja det politiska intresset, men det är snarare den politiska självtilltron vi behöver jobba med menar jag.

– Jag har dels gjort en forskningsöversikt, dels tittat på data insamlat från 4 000 ungdomar som svarat på frågor i ämnet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Materialet visar tydligt att de fyra faktorerna om politisk självtilltro fungerar. Starkast påverkan har möjligheten att själv få prova på, sedan kommer stöttning och förebilder.

– Jag har undersökt hur lärarens roll som support påverkar och har tittat på ett yrkes- respektive studieförberedande program. Jag ville studera vilken roll lärarens engagemang spelade för elever som går på yrkesprogram, och som vi vet deltar mindre i samhällsfrågor. Kan man boosta deras intresse? Det jag kunde se var att att lärarens engagemang spelade roll, exempelvis att eleverna ofta diskuterade politiska frågor på lektionerna och hade lärare som pushade dem att diskutera mycket.

– På de studieförberedande programmen har lärarnas engagemang inte samma betydelse. Så om man ska satsa någonstans är det på yrkesförberedande program.

Vad överraskade dig?

– Jag trodde inte att det skulle skilja så mycket på de olika programmen, men det var tydligt att lärarens roll på de studieförberedande programmen inte alls var lika viktig, de eleverna verkade redan vara starka i sin politiska självtillit.

Vem har nytta av dina resultat?

– Det är viktigt att lärarna inte bara förmedlar kunskap, utan att de även ger praktisk övning i att bli en demokratisk medborgare. Ett viktigt inslag kan vara att eleverna verkligen får prova på att agera. Det kan vara allt från att ge dem i uppdrag att öka inslaget av ekologiska matvaror till skolköket till att få fler idrottstimmar på schemat.

– Läraren har en viktig roll som support och vägledare, för att visa att det går att påverka på olika sätt – och att vissa sätt tar längre tid än andra.

Hanna Nolin

Sidan publicerades 2015-01-27 12:42 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-01-30 09:58 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Värderingar en del av lärandet

Lärande handlar inte bara om att klura ut hur den nya kunskapen relaterar till ens tidigare kunskap. Känslor och värderingar påverkar också lärandeprocessen, visar Linda Murstedts avhandling.

Rättvisa lärare viktigt för elevers tro på demokrati

Ali Abdelzadehs forskning visar att upplevelsen av en orättvis lärare underminerar förtroendet för det demokratiska systemets institutioner.

Låga skolresultat präglar tonårsflickor med begränsad brottslighet

Tonårsflickor och unga kvinnor som begår brott i begränsad utsträckning har låga skolresultat, och över hälften saknar fullständiga gymnasiebetyg. Det visar Azadé Azads avhandling om begränsad brottslighet bland unga tjejer och deras relation till skola, familj och vänner.

Begränsade förutsättningar för problemlösning i matematik

Att själv konstruera lösningsmetoder är viktigt för att utveckla kunskaper i matematik. Likväl får de flesta gymnasieelever begränsade möjligheter att träna på just det, konstaterar Johan Sidenvall i sin forskning.

Elever behöver stöd för att hantera information på nätet

Kunskap blir inte mer tillgänglig bara för att det finns information på nätet. Elever behöver stöd i själva sökandet av information, visar Anne Sollis som forskat om hur studenter och gymnasieelever inom naturvetenskaplig utbildning hanterar digital information.

Minskad stress, depression och ångest hos elever med ACT-behandling

Fredrik Livheim har undersökt terapiformen ACT, Acceptance Commitment Therapy/Training, under verkliga förhållanden bland skolelever. Avhandlingen visar att ACT är mer effektiv mot stress, depression och ångest än elevhälsans sedvanliga metoder.

Varierande tolkning av social rättvisa

Många lärare har svårt att skapa mening om vad social rättvisa inom ramen för musikundervisningen innebär i praktiken. Det visar Anna-Karin Kuuse i sin forskning om hur social rättvisa tolkas i styrdokument, i lärares förståelse och deras undervisningspraktik.

Informell ton präglar digital diskussion på förskollärarutbildning

En informell ton präglar de digitala diskussionerna mellan lärare och studenter på förskollärarutbildning. Det bottnar i synen på lärande som samlärande, visar Fredrik Hanell som forskat om hur digitala redskap används i förskollärarutbildningen.

Skolan viktig plattform för ungas känsla av sammanhang

Skolan är tillsammans med relationer till kompisar och vuxna det viktigaste livsområdet för ungdomar på högstadiet. Åsa Schumann hoppas att hennes forskning kan bidra till att belysa vikten av att systematiskt och åldersanpassat samtala om existentiella frågor i skolan.

Låg social position ökar risken för depression

Ungdomar som har föräldrar med låg social position har en ökad risk för depression. Therese Wirback visar också att unga män som drabbats av depression upplever att den ideala mansbilden gör det svårare att förstå att de faktiskt är deprimerade och bör söka hjälp.

Många faktorer styr elevers känsla av delaktighet

Funktionsnedsättningar ska inte underskattas men en diagnos i sig ger inte tillräcklig information om elevers känsla av delaktighet. I sin forskning om ungdomars upplevda delaktighet visar Frida Lygnegård att den beror på flera faktorer, som kompisar, stöd från syskon och atmosfären i familjen.

Snabba insatser viktiga för att motverka skolfrånvaro

Problematiken bakom omfattande skolfrånvaro är komplex och det finns ingen lösning som passar alla. Åtgärder måste därför alltid föregås av en noggrann kartläggning, understryker forskaren Hans Ek.

Långdraget för många på språkintroduktionsprogrammet

Språkintroduktionsprogrammet är för likformigt för att kunna möta nyanlända elevers olika behov. Den slutsatsen drar Mirjam Hagström som forskat om nyanlända ungdomars erfarenheter av att komma till Sverige.

Svårt att utveckla ämnesspråk på svenska med engelskspråkig undervisning

Andraspråksperspektivet verkar vara begränsat till svenska som andraspråk och saknas i den engelskspråkiga undervisningen. Resultaten förvånar Jeanette Toth som forskat om undervisning på engelska.

Filosofiskt perspektiv på digital design för integration

Vilka sociala processer behöver vi förstå för att designa för ett anpassningsbart lärande? Amir Haj-Bolouri antar ett filosofiskt perspektiv i sin avhandling om hur digitala system kan stötta integration.

Positiva erfarenheter av hälsoprojekt – men ingen effekt på fysisk aktivitet

Ett hälsoprojekt mellan forskare och ungdomar i Angered ​gav positiva effekter. Uppföljningen ​två år senare visade ​inte på någon ökad fysisk aktivitet​ – m​en hälsointerventioner är inte meningslösa, ​menar forskaren Andreas Fröberg.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Innehåll viktigare än skärmtid för små barn

Hur påverkas de yngsta barnen av att använda surfplattor och smarta telefoner? WHO avråder från att barn under två år överhuvudtaget ska använda skärmar. Andra forskare menar att i ett digitalt samhälle behöver barn börja klicka på digitala enheter så tidigt som möjligt. Vad de tittar på är viktigare än hur länge.

Evolution: as a religious professor of science education, we need to rethink how we teach it

It is not for educators to forcefully convert doubters into accepting evolution, but to build an inclusive classroom that respects religious students’ beliefs.

A strong finish to the school year

Smart ideas for keeping students engaged as summer arrives.

Alma Memisevic: De inkluderade – Samtidens oönskade barn

Drömmen om en skola där elever kommer till skolan för att lära sig och förverkliga sina framtidsdrömmar och ambitioner samt bidra till samhället utifrån sina egna intressen, behov, förmågor och förutsättningar, känns som ren utopi, skriver Alma Memisevic, specialpedagog, förskollärare och doktorand vid Linköpings universitet.

What’s the right age to quit maths?

Unlike in many other countries, young people in the US must take maths until they leave school. Now arts students in New York are staging a rebellion over it. So what is the right time to quit studying maths?