Segregering i högstadier och gymnasier

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är uppvuxen i Nederländerna, där man i motsats till Sverige aldrig har avskaffat realskolor och gymnasier. Jag flyttade till Finland efter att ha tagit kandidaten i Amsterdam. Där märkte jag att det inte alls är självklart med en uppdelning av elever i skolor på basen av ett test som man gör när man är 10 eller 11 år.

Vad handlar avhandlingen om?

– Man skulle förvänta sig att om man tar ett så viktigt test så tidigt i livet, så borde testresultaten i tidig ålder också vara högre. Eleverna, föräldrarna och lärarna koncentrerar sig i sådana fall förmodligen mera på att lära barn hårda, testbara färdigheter. Det är också möjligt att barn helt enkelt blir bättre på att ta test för att de utsätts mer för dem. När jag var mellan sex och åtta år gammal gjorde jag till exempel ett stavningstest varje måndag och fredag.
– En annan del av avhandlingen går igenom psykometrisk teori, som säger att testskalor som betyg, IQ och PISA är ordinala, det vill säga att de bara anger en rangordning. Regressions-modeller som nationalekonomer använder utgår från att skolutfall är kardinala, det vill säga att avståndet mellan nivåer kan mätas på ett betydelsefullt sätt. Frågan är om det blir en stor skillnad i praktiken när man utvärderar utbildningspolitiken.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– I avhandlingen visar jag att länder som delar upp elever tidigt har mycket högre testresultat i tidig ålder, och att tidiga testresultat har gått ner efter grundskolereformen i England och Wales. För Sveriges grundskolereform är data för dåligt för att man ska kunna dra säkra slutsatser.
– Ordinaliteten av testresultat visar sig inte vanligtvis vara ett stort problem i den bemärkelsen att om man hittar en positiv effekt på genomsnittsresultatet så är vanligtvis den verkliga effekten på den mediana eleven också positiv.

Vad överraskade dig?

– När man läser litteraturen om effekter av parallellskolesystem på senare ålders testresultat, så verkar effekten på den mediana eleven vara nära noll. Det överraskade mig. Å andra sidan blir skillnaderna mellan elever större om man delar på dem. Så om man vill försvara parallellskolesystem måste man ta till liberala argument eftersom effektivitetsargumenten är så svaga.

Vem har nytta av dina resultat?

– Min forskning illustrerar att skolresultat vid en viss ålder inte bara påverkas av skolsystemet som eleven har nått upp i till den åldern, utan också av systemet som eleven kommer att utsättas för vid senare ålder. Den insikten är viktig för hur vi ser på tidigare kvantitativ forskning i utbildningspolitiken, och för hur sådan forskning borde bedrivas i framtiden.
– Till exempel kommer länder med enhetsskola ifatt länder med parallellskolesystem under högstadietiden. Man kunde tro att det beror på att enhetsskolor är mer effektiva än parallellskolor, men i verkligheten beror det på att parallellskolorna orsakar högre testresultat kring åk 4-6.