Dela:

Segregering i högstadier och gymnasier

Kristian Koerselman

Född 1982
i Apeldoorn, Nederländerna

Disputerade
2011-12-09

vid Åbo Akademi University

Läs abstract och ladda ner avhandlingen nedan


AVHANDLING
Middle School Mediocrity; Quality and Inequality in Secondary Education

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är uppvuxen i Nederländerna, där man i motsats till Sverige aldrig har avskaffat realskolor och gymnasier. Jag flyttade till Finland efter att ha tagit kandidaten i Amsterdam. Där märkte jag att det inte alls är självklart med en uppdelning av elever i skolor på basen av ett test som man gör när man är 10 eller 11 år.

Vad handlar avhandlingen om?

– Man skulle förvänta sig att om man tar ett så viktigt test så tidigt i livet, så borde testresultaten i tidig ålder också vara högre. Eleverna, föräldrarna och lärarna koncentrerar sig i sådana fall förmodligen mera på att lära barn hårda, testbara färdigheter. Det är också möjligt att barn helt enkelt blir bättre på att ta test för att de utsätts mer för dem. När jag var mellan sex och åtta år gammal gjorde jag till exempel ett stavningstest varje måndag och fredag.
– En annan del av avhandlingen går igenom psykometrisk teori, som säger att testskalor som betyg, IQ och PISA är ordinala, det vill säga att de bara anger en rangordning. Regressions-modeller som nationalekonomer använder utgår från att skolutfall är kardinala, det vill säga att avståndet mellan nivåer kan mätas på ett betydelsefullt sätt. Frågan är om det blir en stor skillnad i praktiken när man utvärderar utbildningspolitiken.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– I avhandlingen visar jag att länder som delar upp elever tidigt har mycket högre testresultat i tidig ålder, och att tidiga testresultat har gått ner efter grundskolereformen i England och Wales. För Sveriges grundskolereform är data för dåligt för att man ska kunna dra säkra slutsatser.
– Ordinaliteten av testresultat visar sig inte vanligtvis vara ett stort problem i den bemärkelsen att om man hittar en positiv effekt på genomsnittsresultatet så är vanligtvis den verkliga effekten på den mediana eleven också positiv.

Vad överraskade dig?

– När man läser litteraturen om effekter av parallellskolesystem på senare ålders testresultat, så verkar effekten på den mediana eleven vara nära noll. Det överraskade mig. Å andra sidan blir skillnaderna mellan elever större om man delar på dem. Så om man vill försvara parallellskolesystem måste man ta till liberala argument eftersom effektivitetsargumenten är så svaga.

Vem har nytta av dina resultat?

– Min forskning illustrerar att skolresultat vid en viss ålder inte bara påverkas av skolsystemet som eleven har nått upp i till den åldern, utan också av systemet som eleven kommer att utsättas för vid senare ålder. Den insikten är viktig för hur vi ser på tidigare kvantitativ forskning i utbildningspolitiken, och för hur sådan forskning borde bedrivas i framtiden.
– Till exempel kommer länder med enhetsskola ifatt länder med parallellskolesystem under högstadietiden. Man kunde tro att det beror på att enhetsskolor är mer effektiva än parallellskolor, men i verkligheten beror det på att parallellskolorna orsakar högre testresultat kring åk 4-6.

Sidan publicerades 2012-02-07 00:00 av Ebba Reinolf
Sidan uppdaterades 2021-10-26 14:03 av Ebba Reinolf


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser