Sex- och samlevnadsundervisningen behöver förbättras

För sent, för mycket fokus på det negativa och lärare som inte är uppdaterade. Det är ungdomars åsikt om skolans sex- och samlevnadsundervisning, enligt en avhandling av Brian Unis.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat som skolsköterska i många år och fått många frågor om sex och samlevnad. För ett antal år sedan blev jag inblandad i ett forskningsprojekt där regionens ungdomsmottagningar och skolhälsovården bildade ett team i varje kommun som arbetade med sexuell hälsa. Efter det ville jag fortsätta. Det finns så mycket förutfattade meningar om unga och sexualitet och det är bra om det finns evidens och forskning.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om att gå från att vara tonåring till ung vuxen och vilka behov av stöd man kan ha i relation till sexuell hälsa.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Sex- och samlevnadsundervisningen är enligt ungdomarna själva inte anpassad efter deras behov. Den kommer in för sent och lärarna är inte uppdaterade på hur ungdomarnas värld ser ut. Det är för mycket fokus på det negativa – sexuellt överförbara sjukdomar och oönskade graviditeter – och för lite på det positiva. Ungdomarna själva vill gärna diskutera mycket kring hur man har sex, pornografi, var gränserna går, hbtq- och identitetsfrågor. De har också mycket frågor om relationer: hur man tar kontakt, gör slut och hur man hanterar en dålig relation. Det tas inte upp alls i undervisningen. När det gäller sex och samlevnad är ungdomar ofta utlämnade till kompisar och internet. Först om de inte får svar där tar de kontakt med någon vuxen, men många har ingen att prata med, särskilt inte pojkar.

– Lärare tycker i sin tur att skolsköterskor har bättre kontakt med den värld unga lever i, de är mer uppdaterade och trovärdiga och uppskattade av ungdomarna. Det finns med andra ord mycket att vinna på att samverka mellan skolhälsovården och ungdomsmottagningen.

Vad överraskade dig?

– Trots att det kommit nya direktiv om att sex- och samlevnadsundervisningen ska in i undervisningen så fungerar det, enligt ungdomarna, inte särskilt bra. Det verkar också vara väldigt olika mellan skolor vad eleverna får för undervisning, vilket jag kan tycka är beklämmande.

Vem har nytta av dina resultat?

– Min avhandling är inom ämnet omvårdnad, med fokus på skolsköterskor och barnmorskor, men den kan vara intressant för alla som jobbar med ungas sexuella hälsa och för att främja kärleksfulla relationer.

Annika Sjöberg

Sidan publicerades 2021-03-16 08:17 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-03-25 14:49 av Moa Duvarci Engman

Relaterat

Utsatta ungdomar tar många sexuella risker

Malin Lindroths avhandling visar att ungdomar på statliga ungdomshem sexdebuterar tidigare än andra ungdomar. De tar också fler sexuella risker.

Intervju

Matematik för gymnasiet

Välkommen till Skolportens nya konferens för sig som undervisar i matematik i gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Här presenteras den senaste forskningen och du får praktiska verktyg för undervisningen.

Konferens

Fokus på det mätbara i litteraturundervisningen

När det mätbara får allt större betydelse fokuserar svensklärarna mer på språkutveckling, läsförståelse och läsförmåga i skönlitteraturundervisningen – och mindre på elevernas läsupplevelser. Det visar en avhandling av Spoke Wintersparv.

Intervju

Samarbete och målinriktning präglar digital lek i förskolan

Förskollärares ambition är att digital lek ska vara målinriktad och införlivad i det övriga pedagogiska arbetet. Leif Marklunds forskning om digital lek i förskolan visar också att det finns ett motstånd mot digitalisering,

Intervju

Begränsade förutsättningar för problemlösning i matematik

Att själv konstruera lösningsmetoder är viktigt för att utveckla kunskaper i matematik. Likväl får de flesta gymnasieelever begränsade möjligheter att träna på just det, konstaterar Johan Sidenvall i sin forskning.

Intervju

Historieundervisning skapar vi-känsla bland yngre elever

Ämnet historia skapar en stark vi-känsla, och oavsett bakgrund ser elever på mellanstadiet den svenska historien som sin. Forskaren Karin Sandberg förvånas över elevernas praktiska syn på ämnet.

Intervju

Elevers kunskapssyn har betydelse för deras lärande

Att få utvärdera och använda sina kunskaper både individuellt och tillsammans med andra elever, främjar en mer flexibel kunskapssyn. Det visar Maria Lindfors som forskat om kunskapssynens roll.

Intervju

Stora skillnader i elevinflytande på gymnasiet

Vad gymnasieelever vill och lyckas påverka skiljer sig starkt mellan olika program. Det visar Carina Hjelmérs forskning. – Det är stora skillnader som går att relatera till kön och klass, och framförallt till vad programmen syftar till efter gymnasiet, säger hon.

Intervju

Musikämnet har blivit ett hantverk

Dagens musikämne skiljer sig egentligen inte så mycket från det gamla sångämnet, säger forskaren Tommy Strandberg: förr handlade det om att sjunga, idag handlar det om att spela. Lite tid viks åt musikhistoriska epoker eller möjligheten att få lyssna på ovanliga musikgenrer: dagens musikämne har blivit ett hantverk.

Intervju

Entreprenörskap i skolan utformas lokalt

Frågan om företagsamhet och entreprenörskap i skolan blir ständigt mer aktuell, säger forskaren Ron Mahieu. Hans avhandling visar att decentraliseringen har lett till att arbetet med företagsamhet i skolan sker på lokal nivå, och i direkt samspel med aktörer på supranationell nivå (till exempel EU). Det är intressant att se hur man passerar den nationella nivån i det här arbetet, säger Mahieu: staten har verkligen gett kommunerna grönt ljus att självständigt besluta i den här frågan.

Intervju

Orimligt hög arbetsbörda för nyblivna mattelärare

Maria Bjerneby Häll har i sin avhandling följt nyblivna matte och NO-lärare under deras tre första yrkesverksamma år. Hennes studie visar att nyblivna lärare ofta gick på knäna för att hinna förbereda lektioner i krävande laborativa NO-ämnen och matematik. När de inte hann med, föll matematiken ofta i skymundan. - Den höga arbetsbördan riskerar att knäcka lärare redan under deras första yrkesverksamma år, säger Maria.