Sex- och samlevnadsundervisningen behöver förbättras

För sent, för mycket fokus på det negativa och lärare som inte är uppdaterade. Det är ungdomars åsikt om skolans sex- och samlevnadsundervisning, enligt en avhandling av Brian Unis.

Brian Unis
Brian Unis

Född 1958
Bor i Arvika

Disputerade 2020-10-23
vid Karlstads universitet


AVHANDLING
Sexual health and sexual health promotion in the transition from adolesence to emerging adulthood

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat som skolsköterska i många år och fått många frågor om sex och samlevnad. För ett antal år sedan blev jag inblandad i ett forskningsprojekt där regionens ungdomsmottagningar och skolhälsovården bildade ett team i varje kommun som arbetade med sexuell hälsa. Efter det ville jag fortsätta. Det finns så mycket förutfattade meningar om unga och sexualitet och det är bra om det finns evidens och forskning.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om att gå från att vara tonåring till ung vuxen och vilka behov av stöd man kan ha i relation till sexuell hälsa.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Sex- och samlevnadsundervisningen är enligt ungdomarna själva inte anpassad efter deras behov. Den kommer in för sent och lärarna är inte uppdaterade på hur ungdomarnas värld ser ut. Det är för mycket fokus på det negativa – sexuellt överförbara sjukdomar och oönskade graviditeter – och för lite på det positiva. Ungdomarna själva vill gärna diskutera mycket kring hur man har sex, pornografi, var gränserna går, hbtq- och identitetsfrågor. De har också mycket frågor om relationer: hur man tar kontakt, gör slut och hur man hanterar en dålig relation. Det tas inte upp alls i undervisningen. När det gäller sex och samlevnad är ungdomar ofta utlämnade till kompisar och internet. Först om de inte får svar där tar de kontakt med någon vuxen, men många har ingen att prata med, särskilt inte pojkar.

– Lärare tycker i sin tur att skolsköterskor har bättre kontakt med den värld unga lever i, de är mer uppdaterade och trovärdiga och uppskattade av ungdomarna. Det finns med andra ord mycket att vinna på att samverka mellan skolhälsovården och ungdomsmottagningen.

Vad överraskade dig?

– Trots att det kommit nya direktiv om att sex- och samlevnadsundervisningen ska in i undervisningen så fungerar det, enligt ungdomarna, inte särskilt bra. Det verkar också vara väldigt olika mellan skolor vad eleverna får för undervisning, vilket jag kan tycka är beklämmande.

Vem har nytta av dina resultat?

– Min avhandling är inom ämnet omvårdnad, med fokus på skolsköterskor och barnmorskor, men den kan vara intressant för alla som jobbar med ungas sexuella hälsa och för att främja kärleksfulla relationer.

Annika Sjöberg

Sidan publicerades 2021-03-16 08:17 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-03-25 14:49 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Utsatta ungdomar tar många sexuella risker

Malin Lindroths avhandling visar att ungdomar på statliga ungdomshem sexdebuterar tidigare än andra ungdomar. De tar också fler sexuella risker.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

”Kvalitet” – ett begrepp som ofta konstrueras som en ”brist”

Kvalitet verkar ofta konstrueras som en ”brist” eller som ett ”problem” i diskussionen om vuxenutbildning, visar Johanna Mufics avhandling.  "Det blir väldigt svårt att ifrågasätta fokuset på kvalitet eftersom det ofta får en status av något "universellt bra". Här hoppas jag att min avhandling kan bidra med verktyg", säger hon.

Lärarstudenter behöver diskutera bedömning i engelskämnet

Mer diskussion under lärarutbildningen om bedömning och betygssättning i engelskämnet kan stärka studenterna och skapa en mer jämlik bedömning. Det visar Anna-Marie Csöreghs avhandling i ämnet.

Nyanlända elever förhåller sig till positionen som migrant

Nyanlända gymnasieelever upplever ett begränsat utrymme att vara någon annan än migrant i skolan. Det visar Ulrika Lögdberg som forskat om unga migranters välbefinnande i relation till skola och vardag.

Fritidshemmet fångar inte upp elever i behov av extra stöd

Fritidshemmet behöver göra mer för att fånga upp elever som behöver extra stöd. Det konstaterar Birgitta Lundbäck som undersökt hur specialpedagogiken får plats i fritidshemmets verksamhet.

Ensidig syn på nyanlända elever

Skolor betraktar nyanlända elever som en homogen grupp, snarare än enskilda elever med olika kunskaper och behov. Det konstaterar Denis Tajic i sin avhandling om nyanlända elevers inkludering i skolan.

Mellanmänskligt ansvar i fokus i undervisningen om mänskliga rättigheter

I lärares och elevers diskussioner om mänskliga rättigheter lyfts framför allt allas lika värde och individens ansvar och skyldigheter fram. Det visar Frida L Nilssons avhandling om mänskliga rättigheter som kunskapsinnehåll i den svenska gymnasieskolan.

Skillnad på förortssvenska och slang

Förortssvenska, eller 'förortska', talas av unga både i skolan och på fritiden. Men det innebär inte att ungdomarna talar slang hela tiden – förortskan är deras formella sätt att prata svenska, konstaterar Karin Senter som forskat i ämnet.

Elevers visioner stärker lärares digitala kompetens

Eleverna ser fler möjligheter men också farhågor med digitala verktyg jämfört med lärare. Det visar Tiina Leino Lindell som i sin avhandling undersökt skolans digitalisering och dess utmaningar.

Undervisning och lek i fokus när fritidshemmets läroplan togs fram

Undervisning är ett begrepp som successivt har kommit in i fritidshemmets verksamhet. Men många yrkesverksamma har haft svårt att anamma begreppet eftersom det är så starkt förknippat med skolans verksamhet, säger Maria Norqvist som forskat om fritidshem.

Flytt och vräkning ökar risk för skolmisslyckanden

Gymnasieelever som upplevt vräkningar löper betydligt högre risk att inte nå examen inom fyra år, visar Anna Kahlmeters avhandling.

Magisk realism kan främja kunskap om mänskliga rättigheter

Barnlitteratur kan vara ett kraftfullt verktyg för utbildning i både miljöfrågor och mänskliga rättigheter. Det visar Aliona Yarovas avhandling om magisk realism i barnlitteratur.

Elever med rörelsehinder upplever utanförskap

Stigmatisering och socialt utanförskap präglar skolvardagen hos elever med rörelsehinder vid landets riksgymnasium. Det visar Emil Bernmalm i sin avhandling.

En ny läroplanstradition i förskolan tar form

Förskollärarna har accepterat undervisningsbegreppets intåg i förskolan, vilket tycks ha gynnat tillkomsten av en ny lekdidaktisk läroplanstradition. Det konstaterar forskaren Benita Berg i sin avhandling.

Ökat fokus på praktik får konsekvenser för lärarutbildningen

Vilka konsekvenser får det när lärarutbildningen blir allt mer praktikbaserad? Det har Sandra Jederud undersökt i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Ny forskning: Surfplattor minskar kreativiteten på förskolan

Digitala verktyg ingår i läroplanen för förskolebarn, redan från ett års ålder. Nu visar svensk forskning att småbarnens lek med surfplattor ser helt annorlunda ut än annan lek.

Långsiktig samverkan för att utveckla undervisningen

De senaste åren har kombinerade forsknings- och utvecklingsinsatser fått allt större uppmärksamhet inom det pedagogiska och didaktiska fältet. Ny forskning från Karlstads universitet visar att stöd till lärare i form av lektionsobservationer och återkoppling utifrån forskningsbaserade kriterier kan ha stor betydelse för lärarnas långsiktiga utveckling av undervisningen.

Stötta eller inte? Det är frågan i ett nytt forskningsprojekt kring språkutveckling i förskolan

Räcker det att barn befinner sig i en stimulerande miljö där man pratar och läser, eller kan ett än mer strukturerat stöd i förskolan ge bättre effekt på språkutvecklingen? Det hoppas forskningsledaren Peter Andersson Lilja få svar på i forskningsprojektet som nu startar på Högskolan i Borås.

Forskaren: Det behövs en helhetssyn på eleven

Rektorn är avgörande för fritidslärarnas möjligheter att arbeta med anpassningar på fritidshemmet. Det säger pedagogikforskaren Marina Wernholm. ”Det behövs tid för samverkan mellan klasslärare och lärare i fritidshem för att få en helhetssyn på eleven”.

New riveting reports on neuroscience, dyslexia, and reading

Recent articles are shining light on the ”herculean job” that teachers do to build the circuits in students’ brains to help them learn to read and how delays in diagnosing dyslexia also delay needed interventions to help make those connections in the brain, writes J. Richard Gentry, an author and literacy expert.