Sex- och samlevnadsundervisningen behöver förbättras

För sent, för mycket fokus på det negativa och lärare som inte är uppdaterade. Det är ungdomars åsikt om skolans sex- och samlevnadsundervisning, enligt en avhandling av Brian Unis.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat som skolsköterska i många år och fått många frågor om sex och samlevnad. För ett antal år sedan blev jag inblandad i ett forskningsprojekt där regionens ungdomsmottagningar och skolhälsovården bildade ett team i varje kommun som arbetade med sexuell hälsa. Efter det ville jag fortsätta. Det finns så mycket förutfattade meningar om unga och sexualitet och det är bra om det finns evidens och forskning.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om att gå från att vara tonåring till ung vuxen och vilka behov av stöd man kan ha i relation till sexuell hälsa.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Sex- och samlevnadsundervisningen är enligt ungdomarna själva inte anpassad efter deras behov. Den kommer in för sent och lärarna är inte uppdaterade på hur ungdomarnas värld ser ut. Det är för mycket fokus på det negativa – sexuellt överförbara sjukdomar och oönskade graviditeter – och för lite på det positiva. Ungdomarna själva vill gärna diskutera mycket kring hur man har sex, pornografi, var gränserna går, hbtq- och identitetsfrågor. De har också mycket frågor om relationer: hur man tar kontakt, gör slut och hur man hanterar en dålig relation. Det tas inte upp alls i undervisningen. När det gäller sex och samlevnad är ungdomar ofta utlämnade till kompisar och internet. Först om de inte får svar där tar de kontakt med någon vuxen, men många har ingen att prata med, särskilt inte pojkar.

– Lärare tycker i sin tur att skolsköterskor har bättre kontakt med den värld unga lever i, de är mer uppdaterade och trovärdiga och uppskattade av ungdomarna. Det finns med andra ord mycket att vinna på att samverka mellan skolhälsovården och ungdomsmottagningen.

Vad överraskade dig?

– Trots att det kommit nya direktiv om att sex- och samlevnadsundervisningen ska in i undervisningen så fungerar det, enligt ungdomarna, inte särskilt bra. Det verkar också vara väldigt olika mellan skolor vad eleverna får för undervisning, vilket jag kan tycka är beklämmande.

Vem har nytta av dina resultat?

– Min avhandling är inom ämnet omvårdnad, med fokus på skolsköterskor och barnmorskor, men den kan vara intressant för alla som jobbar med ungas sexuella hälsa och för att främja kärleksfulla relationer.

Annika Sjöberg

Sidan publicerades 2021-03-16 08:17 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-03-25 14:49 av Moa Duvarci Engman

Relaterat

Utsatta ungdomar tar många sexuella risker

Malin Lindroths avhandling visar att ungdomar på statliga ungdomshem sexdebuterar tidigare än andra ungdomar. De tar också fler sexuella risker.

Intervju

Matematik för gymnasiet

Välkommen till Skolportens nya konferens för sig som undervisar i matematik i gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Här presenteras den senaste forskningen och du får praktiska verktyg för undervisningen.

Konferens

Specialpedagogik för grundskolan Webbkonferens

Ta del av föreläsningar om bl.a. engelskundervisning för elever med dyslexi och språkstörning, digitala verktyg för tillgänglig lärmiljö i matematik och hur lärmiljön i idrott kan anpassas för elever med npf. Välkommen!

Konferens

Fortbildning för lärare grundbult för lyckad digitalisering

En pedagogisk modell i kombination med fortbildning för lärare ökade elevernas resultat med hela 20 procent. Det visar Annika Agélii Genlott som forskat om hur en skolorganisation kan utveckla och driva digitalisering.

Intervju

Komplex bild av utbildningssituationen för elever med lindrig funktionsnedsättning

Lärare i både grundsärskolan och grundskolan har svårt att bedöma kunskapsnivån hos elever med lindrig funktionsnedsättning. Anna-Lena Anderssons forskning visar också att föräldrar till de här eleverna upplever brist på stöd i övergången mellan grundskola och grundsärskola.

Intervju

Att bli sedd och bekräftad viktigast för engagemang i klassrummet

Det vanligaste skälet till varför elever engagerar sig i lärande är relaterat till den sociala interaktionen, som ger eleven en känsla av att bli sedd och bekräftad. Det visar Nina Bergdahl som forskat om IT och gymnasieelevers engagemang.

Intervju

”Tänk-om”-frågor viktigt för elever i historia

Gymnasieelever använder gärna "tänk-om"-frågor när de förklarar historiska skeenden. Det konstaterar Joakim Wendell som forskat om hur lärare och elever hanterar historiska förklaringar.

Intervju

Lässtrategier viktiga för att utveckla flerspråkiga elevers läsförståelse

Att arbeta med lässtrategier kan vara till stor hjälp för flerspråkiga elevers läsförståelse och kan kompensera för begränsade kunskaper i andraspråket. Det visar Anna Lindholms avhandling.

Intervju

Begränsade förutsättningar för problemlösning i matematik

Att själv konstruera lösningsmetoder är viktigt för att utveckla kunskaper i matematik. Likväl får de flesta gymnasieelever begränsade möjligheter att träna på just det, konstaterar Johan Sidenvall i sin forskning.

Intervju

Skolan viktig plattform för ungas känsla av sammanhang

Skolan är tillsammans med relationer till kompisar och vuxna det viktigaste livsområdet för ungdomar på högstadiet. Åsa Schumann hoppas att hennes forskning kan bidra till att belysa vikten av att systematiskt och åldersanpassat samtala om existentiella frågor i skolan.

Intervju

Bristande stöd till barn med blindhet

Barn med blindhet får sällan det stöd de behöver i skolan. Likafullt förväntas eleverna hänga med i samma kursplan som sina seende klasskamrater. Kim de Verdier har forskat om en liten elevgrupp med komplexa behov av anpassat stöd.

Intervju

Kompetensutvecklingsprogram för lärare under lupp

Jannika Lindvall har utforskat två stora kompetensutvecklingsprogram för lärare i matematik. Båda är lika i upplägg. Men dess effekter på elevresultaten skiljer stort.

Intervju

Ingen tid för elever att öva i ämnet idrott och hälsa

I idrott och hälsa gäller det att prestera här och nu. Ämnet ger ingen tid att öva och träna på färdigheter, visar Madeleine Wiker som forskat om elevers upplevelser av idrott och hälsa i skolan.

Intervju

Stor potential för formativ bedömning

Det finns stora möjligheter att utveckla den formativa bedömningen i undervisningen. Det fastslår Erika Boström som forskat om effekterna av kompetensutvecklingssatsning i formativ bedömning för matematiklärare.

Intervju

Viktigt för flerspråkiga elever att använda alla sina språk i undervisningen

När flerspråkiga elever får möjlighet att använda alla språk som de kan i undervisningen ökar möjligheten att utveckla litteracitet i dessa språk. Anne Reath Warren hoppas att hennes forskning kan leda till bättre organisation kring modersmålsämnet.

Intervju

Svårt att förverkliga en skola för alla

Trots politisk enighet är det svårt att i praktiken genomföra en skola för alla. Det konstaterar Inga-Lill Matson som forskat om en kommuns erfarenheter av ett beslut om en skola med total inkludering.