Sex- och samlevnadsundervisningen behöver förbättras

För sent, för mycket fokus på det negativa och lärare som inte är uppdaterade. Det är ungdomars åsikt om skolans sex- och samlevnadsundervisning, enligt en avhandling av Brian Unis.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat som skolsköterska i många år och fått många frågor om sex och samlevnad. För ett antal år sedan blev jag inblandad i ett forskningsprojekt där regionens ungdomsmottagningar och skolhälsovården bildade ett team i varje kommun som arbetade med sexuell hälsa. Efter det ville jag fortsätta. Det finns så mycket förutfattade meningar om unga och sexualitet och det är bra om det finns evidens och forskning.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om att gå från att vara tonåring till ung vuxen och vilka behov av stöd man kan ha i relation till sexuell hälsa.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Sex- och samlevnadsundervisningen är enligt ungdomarna själva inte anpassad efter deras behov. Den kommer in för sent och lärarna är inte uppdaterade på hur ungdomarnas värld ser ut. Det är för mycket fokus på det negativa – sexuellt överförbara sjukdomar och oönskade graviditeter – och för lite på det positiva. Ungdomarna själva vill gärna diskutera mycket kring hur man har sex, pornografi, var gränserna går, hbtq- och identitetsfrågor. De har också mycket frågor om relationer: hur man tar kontakt, gör slut och hur man hanterar en dålig relation. Det tas inte upp alls i undervisningen. När det gäller sex och samlevnad är ungdomar ofta utlämnade till kompisar och internet. Först om de inte får svar där tar de kontakt med någon vuxen, men många har ingen att prata med, särskilt inte pojkar.

– Lärare tycker i sin tur att skolsköterskor har bättre kontakt med den värld unga lever i, de är mer uppdaterade och trovärdiga och uppskattade av ungdomarna. Det finns med andra ord mycket att vinna på att samverka mellan skolhälsovården och ungdomsmottagningen.

Vad överraskade dig?

– Trots att det kommit nya direktiv om att sex- och samlevnadsundervisningen ska in i undervisningen så fungerar det, enligt ungdomarna, inte särskilt bra. Det verkar också vara väldigt olika mellan skolor vad eleverna får för undervisning, vilket jag kan tycka är beklämmande.

Vem har nytta av dina resultat?

– Min avhandling är inom ämnet omvårdnad, med fokus på skolsköterskor och barnmorskor, men den kan vara intressant för alla som jobbar med ungas sexuella hälsa och för att främja kärleksfulla relationer.

Annika Sjöberg

Sidan publicerades 2021-03-16 08:17 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-03-25 14:49 av Moa Duvarci Engman

Relaterat

Utsatta ungdomar tar många sexuella risker

Malin Lindroths avhandling visar att ungdomar på statliga ungdomshem sexdebuterar tidigare än andra ungdomar. De tar också fler sexuella risker.

Intervju

Komplext designa matematikundervisning för elever med olika förkunskaper

Lärare behöver använda matematisk kommunikation i klassrummet för att eleverna ska förstå uppgiften på ett mer utvecklat sätt. Det visar Anna Lövströms avhandling om delaktighet i undervisningen i matematik för elever med olika förkunskaper.

Intervju

Målstyrda aktiviteter tolkas olika av barn och förskollärare

Relationsskapande processer och mellanmänskliga möten är bland det viktigaste för barns utveckling och lärande i förskolan. Men interaktionen och det sociala samspelet tas ofta för givet, visar Katarina Nilfyrs forskning.

Intervju

Makerkulturen i fokus med nya begrepp

Materialförståelse är en central del av den så kallade makerkulturen, som bygger på samspel mellan människor, material och maskiner. Det visar Sophie Landwehrs Sydows avhandling.

Intervju

Ojämlik fördelning av lärarkompetens i skolan

Elever i socioekonomiskt missgynnade skolor har ofta mindre erfarna och mindre utbildade lärare än elever från mer välbärgade områden. Det visar Leah Glassows forskning.

Intervju

Nyanlända elever mer delaktiga i undervisningen med digital teknik

Digital teknik kan ge nyanlända elever möjlighet att vara aktiva deltagare redan från dag ett i den svenska skolan, men det krävs en vilja från lärare att använda tekniken på det här sättet. Det säger Anna Irma von Knorring som forskat i ämnet.

Intervju

Barn behöver stöd för att utveckla sitt muntliga berättande

Förskolebarn som får stöd att utveckla sina förmågor kan bli väldigt kompetenta berättare. Det visar Agneta Pihls forskning.

Intervju

Externa bedömningar leder sällan till förändringar i undervisningen

Klassrumsbedömningar i form av nationella bedömningar, eller bedömningar som huvudmannen beslutat om, blir ett verktyg för att identifiera elever i behov av stöd. Men detta leder sällan till förändringar i undervisningen, visar Helena Sjunnesson i sin avhandling.

Intervju

Gruppdiskussioner kan öka lärandet

Gruppdiskussioner är ett betydelsefullt sätt att öka elevernas lärandemöjligheter, men de behöver kompletteras med uppföljande helklassdiskussioner. Det visar Jenny Svanteson Westers avhandling.

Intervju

Visualiseringar av väldiga tidsrymder väcker känslor

Visualiseringar i form av bilder, animationer och interaktiv teknik kan öka förståelsen för väldiga tidsrymder, så kallad djup evolutionär tid. Men det väcker också starka känslor hos elever och studenter, visar Jörgen Stenlund i sin avhandling.

Intervju

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

Intervju

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Intervju

Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Intervju

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Intervju

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Intervju

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.