Sexualitet och samtycke engagerar i gymnasiets historieämne

Fakta

Hära Jess Haltorp

Bor i Uppsala
Född 1988

Disputerade 2025-12-12
vid Uppsala universitet

Avhandling

Sexualitetens historia i klassrummet. Normer, sexualitet och relationer i gymnasieskolans historieundervisning

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag arbetade som historielärare såg jag att frågor om sexualitet och samtycke intresserade eleverna väldigt mycket – de tyckte till exempel att det var helt sjukt att våldtäkt inom äktenskapet var lagligt i Sverige fram till år 1964. Det intresset ville jag ta tillvara på i min undervisning. Men när jag försökte ta reda på hur andra historielärare undervisar om sexualitet upptäckte jag att det saknades svensk forskning om det.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur gymnasiets historieundervisning kan fungera som en plats för frågor om kön, sexualitet och samtycke. I min avhandling har jag tittat på hur lärare och elever skapar mening och förhandlar kring dessa frågor – samt hur frågorna hänger ihop med skolans demokratiska uppdrag. Jag har följt fyra historielärare på olika gymnasieskolor mellan fyra och sex veckor. Sedan har jag tolkat mina observationer med diskursanalys.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ett centralt resultat är att frågor om sexualitet, relationer och normer kan knytas till historieundervisningens kärna – det vill säga demokrati, mänskliga rättigheter och idéer om människors lika värde. De här samtalen är alltså inte något som behöver läggas vid sidan av historieämnet. Jag har också sett att normkritik kan synliggöra saker som annars är lätta att ta för givna, men det förutsätter att lärare och elever verkligen får tid och utrymme till det.

– I de klassrum som jobbade normkritiskt blev det en väldig uppdelning av eleverna: vissa höll med läraren om att normerna behöver förändras, medan andra menade att vi behöver hålla fast vid traditionella normer för att samhället inte ska erodera. Man kan snabbt konstatera att eleverna var väldigt intresserade av att prata om de här frågorna.

Frågor om sexualitet, relationer och normer kan knytas till historieundervisningens kärna – det vill säga demokrati, mänskliga rättigheter och idéer om människors lika värde.

Hära Jess Haltorp

Vad överraskade dig?

– Att lärare och elever betraktade skam på väldigt olika sätt. Lärarna undervisade om att det förr i tiden fanns en skam som var kopplad till kvinnors sexualitet. Men när jag sedan pratade med eleverna så gav de en massa exempel på att denna skam finns kvar även i dag. Historiska berättelser om kvinnors sexualitet är alltså fortfarande politiskt och emotionellt laddade, vilket ställer stora krav på lärarnas undervisning.

Vem har nytta av dina resultat?

– Avhandlingen riktar sig främst till andra forskare. Men jag tänker att den också är relevant för beslutsfattare och myndigheter som arbetar med styrning av skolan. Det har ju under lång tid förespråkats att frågor om sexualitet, samtycke och relationer ska integreras i skolans undervisning, men i många ämnen har det saknats forskning om hur det kan göras. Nu vet vi i alla fall hur det såg ut för de här fyra historielärarna.