Sfi-elever lär sig för lite svenska på sin praktik

Hanna Nolin

Karin Sandwall
Karin Sandwall

Född 1960
i Borås.

Disputerade 2013-03-08
vid Göteborgs universitet.

 


AVHANDLING
Att hantera praktiken - om sfi-studerandes möjligheter till interaktion och lärande på praktikplatser

Varför blev du intresserad av ämnet?

– I den offentliga debatten pratas det mycket om att praktik inom sfi-undervisningen påskyndar språkinlärningen. Att invandrare ganska enkelt kan lära sig svenska på praktikplatser. Men eftersom det finns någon tidigare forskning om detta ville jag undersöka antagandet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om sfi-studerandes möjligheter till interaktion och lärande på sina praktikplatser. Och om hur en tydlig koppling mellan sfi-undervisning och praktikplats kan stödja de studerandes delaktighet i samhälls- och arbetslivet. I min avhandling följde jag fyra sfi-studerande, som går vanlig sfi-undervisning och gjorde inspelningar på deras praktikplatser. Jag följde också delar av sfi-undervisningen och intervjuade de studerande, deras handledare och sfi-lärare.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att ingen av de fyra tyckte att de lärde sig svenska i någon nämnvärd omfattning. Det berodde bland annat på att praktikanterna deltog så lite i samtal, de arbetade ensamma ungefär nittio procent av tiden och pratade inte heller på fika eller lunchraster. Dessutom pratade de väldigt lite i samtalen om arbetsuppgifterna, bara i snitt en halv till två minuter om dagen.

Trots att sfi-anordnarna var ålagda att integrera undervisningen med arbetsplatspraktiken tyckte tre av de fyra att det inte fanns någon koppling. Lärarna hade behövt mer kunskap om vad som hände på praktiken och om möjligheterna till lärande där. Handledarna hade behövt veta mer om hur vuxna kan lära sig ett andraspråk på arbetsplatser. Utifrån detta resultat föreslår jag en modell för att närmare koppla praktiken med undervisningen. Hur man kan förbereda uppgifter i undervisningen som sedan diskuteras med handledaren, och sedan återkopplas i undervisningen.

Vad överraskade dig?

– Hur lite talat språk som behövdes för att arbetsuppgifterna skulle kunna utföras och att interaktionen i var så situationsbunden. Detta underlättade ju interaktionen men medförde samtidigt färre möjligheter att lära svenska. Ett exempel på det kan vara att instruktionen ”Du kan ta den”, som ackompanjerades av en pekning på en stor livsmedelspall, var tillräcklig för att kunna plocka upp varor på rätt plats.

Vem har nytta av dina resultat?

– Politiska beslutsfattare och utbildningsanordnare har nytta av att se vilka förutsättningar och faktorer som kan påverka möjligheterna att lära sig svenska på praktiken. Lärare och handledare kan behöva idéer kring hur man kan skapa fler möjligheter till interaktion på praktikplatserna och också hur man kan arbeta mer med autentisk interaktion i undervisningen.

Sidan publicerades 2013-04-24 13:09 av John Miller


Relaterat

Skilda referensramar påverkar undervisningen i sfi

Den kommunikativa undervisningsstrategi som man använder inom sfi bygger på dialog, och det framstår som en paradox eftersom den i demokratisk mening inte är kommunikativ, säger forskaren Hans-Olof Gustavsson. Han menar att det är viktigt att i högre utsträckning utforma undervisningen i dialog med de studerande.

Att bilda med bilder

Qarin Frankers undersöker och jämför i sin avhandling Litteracitet och visuella texter. Studier om lärare och kortutbildade deltagare i Sfi bland annat hur vuxna andraspråksinlärare, med och utan formell skolerfarenhet, interagerar med och uppfattar ett antal svenska valaffischer. Bilderna spelar en stor roll i hur man tolkar och förstår budskapet.

För låga krav på sfi-lärare

Kraven på dem som lär ut svenska för invandrare är alldeles för låga, anser flera experter. När den nya lärarlegitimationen införs under 2013, så krävs bara en termins studier i svenska som andraspråk.

Elever och lärare har olika syn på matematiksvårigheter

Det skiljer stort mellan kommunerna i andelen elever som får F i matematik i årskurs 9, vilket tyder på en stor brist på likvärdighet. Det menar forskaren Ingmar Karlsson vars avhandling mynnar ut i en stark rekommendation att förändra undervisningen i matematik.

Filosofiskt perspektiv på digital design för integration

Vilka sociala processer behöver vi förstå för att designa för ett anpassningsbart lärande? Amir Haj-Bolouri antar ett filosofiskt perspektiv i sin avhandling om hur digitala system kan stötta integration.

Komplext uppdrag att vara lärare på sfi

Att vara lärare inom sfi är ett komplext uppdrag. Utöver att lära sig svenska, behöver många elever även lära sig att läsa och skriva. Det påverkar lärarnas yrkesidentitet, konstaterar Helena Colliander.

Högskolans språkverkstäder viktig resurs för både studenter och lärare

Högskolans språkverkstäder har stor potential men deras position behöver stärkas och handledaruppdraget professionaliseras. Det anser Ingrid Lennartson-Hokkanen som forskat i ämnet.

Låga förväntningar på yrkesprogrammens elever

Yrkesprogrammens läroböcker i svenska är förenklade och uppfyller inte alltid skolans värdegrund. Det konstaterar Katrin Lilja Waltå som tycker att läroböckerna ställer för låga krav på eleverna.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 11 maj!
  Skolportens magasin nr 3/2022.

Nytt nr ute 11 maj!

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Mattelekar riskerar att ge ytliga kunskaper

Blivande lärare behöver träna mer på att urskilja barns kunskaper i matematik. När barn i förskolan och elever i mellanstadiet leker eller pratar om matematik är risken stor att de bara lär sig ytligt, menar Christina Svensson, forskare vid Malmö universitet.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Lärarledd skolutveckling för ett bättre lärande

Bygg en organisation där lärarna själva har huvudansvaret för undervisningsutvecklingen. En utveckling som ska bygga på vetenskap. Det säger författarna till boken ”Lärardriven skolutveckling” som väckte stort gensvar när de föreläste för skolledare på SETT-mässan i Kista.

Demokrati i skolan – styre eller styrning

Ami Cooper är forskare och lärare vid Karlstads universitet där hon bland annat har delat ansvar som programledare för en magister-/masterutbildning i utbildningsledning och skolutveckling. Hennes forskningsintresse riktas mot diskursteoretiska studier av utbildningspolicy och utbildningsledning.

Så gjorde vi: fågelholksbyggena gjorde barnen till snickare

För att utmana 6-åringarna i bygg och konstruktion introducerade pedagogerna idén om att snickra egna fågelholkar.