Sfi-elever lär sig för lite svenska på sin praktik

Hanna Nolin

Karin Sandwall
Karin Sandwall

Född 1960
i Borås.

Disputerade 2013-03-08
vid Göteborgs universitet.

 


AVHANDLING
Att hantera praktiken - om sfi-studerandes möjligheter till interaktion och lärande på praktikplatser

Varför blev du intresserad av ämnet?

– I den offentliga debatten pratas det mycket om att praktik inom sfi-undervisningen påskyndar språkinlärningen. Att invandrare ganska enkelt kan lära sig svenska på praktikplatser. Men eftersom det finns någon tidigare forskning om detta ville jag undersöka antagandet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om sfi-studerandes möjligheter till interaktion och lärande på sina praktikplatser. Och om hur en tydlig koppling mellan sfi-undervisning och praktikplats kan stödja de studerandes delaktighet i samhälls- och arbetslivet. I min avhandling följde jag fyra sfi-studerande, som går vanlig sfi-undervisning och gjorde inspelningar på deras praktikplatser. Jag följde också delar av sfi-undervisningen och intervjuade de studerande, deras handledare och sfi-lärare.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att ingen av de fyra tyckte att de lärde sig svenska i någon nämnvärd omfattning. Det berodde bland annat på att praktikanterna deltog så lite i samtal, de arbetade ensamma ungefär nittio procent av tiden och pratade inte heller på fika eller lunchraster. Dessutom pratade de väldigt lite i samtalen om arbetsuppgifterna, bara i snitt en halv till två minuter om dagen.

Trots att sfi-anordnarna var ålagda att integrera undervisningen med arbetsplatspraktiken tyckte tre av de fyra att det inte fanns någon koppling. Lärarna hade behövt mer kunskap om vad som hände på praktiken och om möjligheterna till lärande där. Handledarna hade behövt veta mer om hur vuxna kan lära sig ett andraspråk på arbetsplatser. Utifrån detta resultat föreslår jag en modell för att närmare koppla praktiken med undervisningen. Hur man kan förbereda uppgifter i undervisningen som sedan diskuteras med handledaren, och sedan återkopplas i undervisningen.

Vad överraskade dig?

– Hur lite talat språk som behövdes för att arbetsuppgifterna skulle kunna utföras och att interaktionen i var så situationsbunden. Detta underlättade ju interaktionen men medförde samtidigt färre möjligheter att lära svenska. Ett exempel på det kan vara att instruktionen ”Du kan ta den”, som ackompanjerades av en pekning på en stor livsmedelspall, var tillräcklig för att kunna plocka upp varor på rätt plats.

Vem har nytta av dina resultat?

– Politiska beslutsfattare och utbildningsanordnare har nytta av att se vilka förutsättningar och faktorer som kan påverka möjligheterna att lära sig svenska på praktiken. Lärare och handledare kan behöva idéer kring hur man kan skapa fler möjligheter till interaktion på praktikplatserna och också hur man kan arbeta mer med autentisk interaktion i undervisningen.

Sidan publicerades 2013-04-24 13:09 av John Miller


Relaterat

Skilda referensramar påverkar undervisningen i sfi

Den kommunikativa undervisningsstrategi som man använder inom sfi bygger på dialog, och det framstår som en paradox eftersom den i demokratisk mening inte är kommunikativ, säger forskaren Hans-Olof Gustavsson. Han menar att det är viktigt att i högre utsträckning utforma undervisningen i dialog med de studerande.

Att bilda med bilder

Qarin Frankers undersöker och jämför i sin avhandling Litteracitet och visuella texter. Studier om lärare och kortutbildade deltagare i Sfi bland annat hur vuxna andraspråksinlärare, med och utan formell skolerfarenhet, interagerar med och uppfattar ett antal svenska valaffischer. Bilderna spelar en stor roll i hur man tolkar och förstår budskapet.

För låga krav på sfi-lärare

Kraven på dem som lär ut svenska för invandrare är alldeles för låga, anser flera experter. När den nya lärarlegitimationen införs under 2013, så krävs bara en termins studier i svenska som andraspråk.

Begränsad språkanvändning för samiska elever

Elever i sameskolan har en positiv syn på samiska. Men att undervisa i samiska ställer höga krav på lärarna, då det saknas såväl läromedel som bedömningsunderlag, visar Kristina Belancic i sin avhandling.  

Elever och lärare har olika syn på matematiksvårigheter

Det skiljer stort mellan kommunerna i andelen elever som får F i matematik i årskurs 9, vilket tyder på en stor brist på likvärdighet. Det menar forskaren Ingmar Karlsson vars avhandling mynnar ut i en stark rekommendation att förändra undervisningen i matematik.

Utmaning för elever att tolka sammansatta ord

Betydelsen hos ett sammansatt ord är långt ifrån självklar. Lisa Loenheim visar att inlärning av olika sammansättningar tar tid och kräver mycket repetition.

Filosofiskt perspektiv på digital design för integration

Vilka sociala processer behöver vi förstå för att designa för ett anpassningsbart lärande? Amir Haj-Bolouri antar ett filosofiskt perspektiv i sin avhandling om hur digitala system kan stötta integration.

Komplext uppdrag att vara lärare på sfi

Att vara lärare inom sfi är ett komplext uppdrag. Utöver att lära sig svenska, behöver många elever även lära sig att läsa och skriva. Det påverkar lärarnas yrkesidentitet, konstaterar Helena Colliander.

Högskolans språkverkstäder viktig resurs för både studenter och lärare

Högskolans språkverkstäder har stor potential men deras position behöver stärkas och handledaruppdraget professionaliseras. Det anser Ingrid Lennartson-Hokkanen som forskat i ämnet.

Låga förväntningar på yrkesprogrammens elever

Yrkesprogrammens läroböcker i svenska är förenklade och uppfyller inte alltid skolans värdegrund. Det konstaterar Katrin Lilja Waltå som tycker att läroböckerna ställer för låga krav på eleverna.

Sfi-elever lär sig för lite svenska på sin praktik

Hur effektiv är praktikplatsen för sfi-elevers språkinlärning? Karin Sandwall har forskat på sfi-elevernas möjlighet till kommunikation på praktiken. Hennes forskning visar att eleverna inte lär sig svenska i nämnvärd omfattning.

Högt mattebetyg tecken på studieframgång

Elever med höga betyg i matematik lyckas också bra i andra ämnen. En möjlig förklaring är att matematikstudier även utvecklar förmågan till eget lärande. Detta är ett tema i Staffan Stenhags avhandling Betyget i matematik. Vad ger grundskolans matematikbetyg för information?

Lärare och föräldrar disciplinerar varandra

med barnen. Istället ägnas mycket tid för barnet, det vill säga hushållsarbete och barnomsorg. I båda handlar det om barncentrering, men föräldrarna uppfattar tid med barnet som mer engagerad tid. Om man tar exemplet läxor så faller det under tid för

Höj statusen på svenska som andraspråk

Ann-Christin Torpsten undersöker i sin avhandling vad grundskolans kurs- och läroplaner uttrycker gällande ämnet svenska som andraspråk, och hur en grupp lärarstudenter med svenska som andraspråk upplevde den andraspråksundervisning de fick i grundskolan.

Diagnosen blir ett hinder för modersmålsundervisningen

Pedagogerna som deltog i min studie kom till insikt om att de sätter på sig ”autismglasögonen” när de arbetar med flerspråkiga barn med en autismdiagnos, säger forskaren Fia Andersson. Det innebär att det sällan blir aktuellt med modersmålsundervisning för de barnen.

Stöd från föräldrar och lärare centralt för dyslektiker

Hur påverkas ungdomars självkänsla, skoltrivsel och intelligens av dyslexi? Det undersöker psykologen Gunnel Ingesson i sin avhandling, som visar att tidig diagnos, stöd från hem och skola samt alternativa yrkesutbildningar har stor betydelse för ungdomarnas självbild och framtidstro.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk. Var nyfiken! Det är ett av rektor Ulrica Boijes råd.

Att lära genom att skriva

I den här rapporten sammanfattar och kommenterar vi en systematisk forskningsöversikt där skrivandets och texternas innehåll och funktion sätts i fokus. De framträdande forskningsresultaten, att skrivande förbättrar elevers ämneskunskaper jämfört med undervisning som har mindre fokus på skrivande, är därför särskilt relevanta för lärare. (pdf)

Students with disabilities fare better when integrated into gen-ed classrooms

“We cannot, as a society, afford to continue to support policies and practices that result in academic failure, limited post-secondary options and continued separation and marginalization based on disabilities.”

Känslorna är starka när elever svarar om Förintelsen

Andra världskriget och Förintelsen väcker stort intresse inom såväl historieämnet som inom kulturen. Svenskar kan mycket om det, ändå är frågan i skolans nationella prov om orsaker till Förintelsen en som många elever misslyckas med, visar en ny studie. Resultatet ställer frågan ”Vad kan vi lära av historien?” på sin spets.

Myten om pojkars antipluggkultur

Fredrik Zimmerman forskar om varför betygsgapet ökar mellan flickor och pojkar. Varför görs så få insatser för att hjälpa pojkar? En förklaring finns i myten om pojkars antipluggkultur, menar han. (webb-radio)

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer