Sfi-studenter anpassar språket efter testsituationen

Vad som är en kompetent språkbrukare är en ideologiskt laddad bild som påverkar vuxna andraspråktalares självuppfattning. Det menar Maria Rydell, som i sin avhandling studerat synen på språklig kompetens hos vuxna sfi-studerande.  

Maria Rydell
Maria Rydell

Född 1980
Bor i Falun

Disputerade 2018-09-14
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Constructions of Language Competence: Sociolinguistic Perspectives on Assessing Second Language Interactions in Basic Adult Education

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har en bakgrund som sfi-lärare och provkonstruktör för nationella provet i sfi och började fundera på hur olika språksituationer påverkar språket. Sfi:s styrdokument betonar förmågan att anpassa språket till olika språksituationer. Men testsituationen är ju en egen språksituation.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om synen på språklig kompetens i relation till sfi-studerande vuxna. Bedömningssituationer är ett tillfälle då synen på språklig kompetens aktualiseras och jag har tittat på interaktionen i parsamtal i nationella prov. Det är ett testformat där studenterna ska prata med varandra medan läraren lyssnar och bedömer samtalet. Dessutom har jag undersökt hur sfi-studenter själva pratar om och reflekterar kring språk.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Parsamtalen är en specifik språksituation som påverkar interaktionen. Det sker en språklig anpassning som gör att man kan diskutera hur generaliserbara resultaten är. Testsituationen synliggjorde även den ideologiska synen på ”den kompetenta språkbrukaren” och ”den goda invandraren” som råder för stunden.

– Avhandlingens olika studier visar på hur språk är ett relationellt fenomen. Samtalen påverkas av hur testdeltagarna förhåller sig till varandra och till lärarna som lyssnar och bedömer samtalet. I en intervjustudie framkommer att några av sfi-deltagarna valde att vara tysta i vissa sammanhang eftersom de var rädda för andras bedömning av deras språkförmåga.

Vad överraskade dig?

– Att vuxnas andraspråksinlärning är ett så laddat område rent ideologiskt. Att bli bra på det nya landets språk har ett väldigt viktigt symboliskt värde men mycket av det som nämns handlar om andra saker, som att visa att man tar ansvar och är en ”god invandrare”. Jag frågade till exempel deltagare i fokusgruppssamtal hur man vet att man kan ett språk. Många menade att det var då man känner självförtroende. Det är emotionella perspektiv medan traditionell språkundervisning och testning har en rent lingvistisk syn på vad man kan och inte.

Vilka har nytta av dina resultat?

– Alla som är intresserade av sfi och vuxenutbildning och av språklig kompetens i migrationssammanhang. Och de som intresserar sig för testning av muntlig interaktion.

Annika Larsson Sjöberg

Sidan publicerades 2018-10-22 14:00 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-10-25 11:57 av Moa Duvarci Engman


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 14 december!

Nytt nr ute 14 december!

TEMA: Utveckla undervisningen! Så lär sig eleverna bäst, enligt forskningen. INTERVJU: Ebba Hildén vill lyfta förskollärares ledarskap.

Prova på-pris! 2 nr/99 kr!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Bra förskola avgörande för välfärdssamhället

Förskolan klarar inte att leva upp till skollagens krav på likvärdighet, larmar Sven Persson, seniorprofessor i pedagogik vid Malmö universitet.

Lockdown schooling: research from across the world shows reasons to be hopeful

Lockdown has shown how complementary digital learning can be to in-person schooling.

På väg mot en innovationsstrategi som möter verklighetens krav

Det övergripande målet i Academedias strategiska ramverk, Färdplan 2023, är att vara ett utbildningsföretag som är marknadsledande inom områdena lärande, attraktivitet, effektivitet och innovation.

Didaktiska val ur ett genusperspektiv i skolämnet idrott och hälsa

Inga Oliynyk har i sin avhandling i pedagogik undersökt hur lärare i idrott och hälsa genom sina didaktiska val implementerar de riktlinjer om jämställdhet som beskrivs i läroplanen. Resultaten i avhandlingen visar att det är en komplex fråga som är avhängig många faktorer.

Huvudvärk och nedstämdhet – stress i skolan ökar psykisk ohälsa hos unga

Sociala påfrestningar i skolan och hemma kan påverka den psykiska ohälsan hos unga, visar en ny avhandling av Victoria Lönnfjord, doktor i socialt arbete vid Karlstads universitet. ”Det gäller ju sociala påfrestningar i skolan, men också relaterat till familjen och individen själv och hur det här associeras till psykosomatiska besvär”, säger hon.