Sfi-studenter anpassar språket efter testsituationen

Vad som är en kompetent språkbrukare är en ideologiskt laddad bild som påverkar vuxna andraspråktalares självuppfattning. Det menar Maria Rydell, som i sin avhandling studerat synen på språklig kompetens hos vuxna sfi-studerande.  

Maria Rydell
Maria Rydell

Född 1980
Bor i Falun

Disputerade 2018-09-14
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Constructions of Language Competence: Sociolinguistic Perspectives on Assessing Second Language Interactions in Basic Adult Education

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har en bakgrund som sfi-lärare och provkonstruktör för nationella provet i sfi och började fundera på hur olika språksituationer påverkar språket. Sfi:s styrdokument betonar förmågan att anpassa språket till olika språksituationer. Men testsituationen är ju en egen språksituation.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om synen på språklig kompetens i relation till sfi-studerande vuxna. Bedömningssituationer är ett tillfälle då synen på språklig kompetens aktualiseras och jag har tittat på interaktionen i parsamtal i nationella prov. Det är ett testformat där studenterna ska prata med varandra medan läraren lyssnar och bedömer samtalet. Dessutom har jag undersökt hur sfi-studenter själva pratar om och reflekterar kring språk.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Parsamtalen är en specifik språksituation som påverkar interaktionen. Det sker en språklig anpassning som gör att man kan diskutera hur generaliserbara resultaten är. Testsituationen synliggjorde även den ideologiska synen på ”den kompetenta språkbrukaren” och ”den goda invandraren” som råder för stunden.

– Avhandlingens olika studier visar på hur språk är ett relationellt fenomen. Samtalen påverkas av hur testdeltagarna förhåller sig till varandra och till lärarna som lyssnar och bedömer samtalet. I en intervjustudie framkommer att några av sfi-deltagarna valde att vara tysta i vissa sammanhang eftersom de var rädda för andras bedömning av deras språkförmåga.

Vad överraskade dig?

– Att vuxnas andraspråksinlärning är ett så laddat område rent ideologiskt. Att bli bra på det nya landets språk har ett väldigt viktigt symboliskt värde men mycket av det som nämns handlar om andra saker, som att visa att man tar ansvar och är en ”god invandrare”. Jag frågade till exempel deltagare i fokusgruppssamtal hur man vet att man kan ett språk. Många menade att det var då man känner självförtroende. Det är emotionella perspektiv medan traditionell språkundervisning och testning har en rent lingvistisk syn på vad man kan och inte.

Vilka har nytta av dina resultat?

– Alla som är intresserade av sfi och vuxenutbildning och av språklig kompetens i migrationssammanhang. Och de som intresserar sig för testning av muntlig interaktion.

Annika Larsson Sjöberg

Sidan publicerades 2018-10-22 14:00 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-10-25 11:57 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Dyslexi
  Skolporten nr 1/2019 – ute nu!

Tema: Dyslexi

Tidig och mer systematisk hjälp till elever med läs- och skrivsvårigheter är insatser forskarna kan enas om. Intervjun: Möt Camilo von Greiff, ny generaldirektör för Skolforskningsinstitutet. Reportage: Nu utbildas de första lärarassistenterna inom yrkeshögskolan. Lärarpanelens val: Lärare är okritiska till entreprenöriellt lärande.

Köp digitala lösnummer!
Fortbildning
”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

Karolina Wirdenäs, docent i nordiska språk, berättar om vikten att arbeta mångsidigt i undervisningen med skrivutveckling.

Läs intervjun
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Läsning 2.0

Erbjuds elever med läs- och skrivsvårigheter verkligen den hjälp de behöver för att lockas in i läsningen? I dyslexifrågan råder fortfarande inte enighet, men tidigare och mer systematisk hjälp är insatser forskarna kan enas om.

Forskning för framtiden

Mer forskning om lärares och elevers arbete i klassrummet! Skolforskningsinstitutets nya generaldirektör Camilo von Greiff vurmar för en större blandning av olika forskningstraditioner.

Lotta Holme och Alma Memisevic: Inkludering som utmaning och möjlighet

Vi menar att begreppet inkludering har missuppfattats och det är viktigt att vi nu diskuterar både hinder och möjligheter för inkludering i skola och undervisning på ett nyanserat sätt, skriver Lotta Holme och Alma Memisevic, Linköpings universitet.

Jenny Edvardsson: “Boksamtal får elever att sätta ord på sina tankar”

Jenny Edvardsson, prisbelönt lärare i svenska och historia, tipsar om boksamtal utifrån Aidan Chambers modell.

Att genom lek stödja och stimulera barns sociala förmågor

De studier som ingår i översikten bygger på forskares observationer och analyser av leksituationer i förskolor. Översikten kan ge förskollärare värdefulla insikter och uppslag kring den egna undervisningen.