Sfi-studenter anpassar språket efter testsituationen

Vad som är en kompetent språkbrukare är en ideologiskt laddad bild som påverkar vuxna andraspråktalares självuppfattning. Det menar Maria Rydell, som i sin avhandling studerat synen på språklig kompetens hos vuxna sfi-studerande.  

Maria Rydell
Maria Rydell

Född 1980
Bor i Falun

Disputerade 2018-09-14
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Constructions of Language Competence: Sociolinguistic Perspectives on Assessing Second Language Interactions in Basic Adult Education

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har en bakgrund som sfi-lärare och provkonstruktör för nationella provet i sfi och började fundera på hur olika språksituationer påverkar språket. Sfi:s styrdokument betonar förmågan att anpassa språket till olika språksituationer. Men testsituationen är ju en egen språksituation.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om synen på språklig kompetens i relation till sfi-studerande vuxna. Bedömningssituationer är ett tillfälle då synen på språklig kompetens aktualiseras och jag har tittat på interaktionen i parsamtal i nationella prov. Det är ett testformat där studenterna ska prata med varandra medan läraren lyssnar och bedömer samtalet. Dessutom har jag undersökt hur sfi-studenter själva pratar om och reflekterar kring språk.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Parsamtalen är en specifik språksituation som påverkar interaktionen. Det sker en språklig anpassning som gör att man kan diskutera hur generaliserbara resultaten är. Testsituationen synliggjorde även den ideologiska synen på ”den kompetenta språkbrukaren” och ”den goda invandraren” som råder för stunden.

– Avhandlingens olika studier visar på hur språk är ett relationellt fenomen. Samtalen påverkas av hur testdeltagarna förhåller sig till varandra och till lärarna som lyssnar och bedömer samtalet. I en intervjustudie framkommer att några av sfi-deltagarna valde att vara tysta i vissa sammanhang eftersom de var rädda för andras bedömning av deras språkförmåga.

Vad överraskade dig?

– Att vuxnas andraspråksinlärning är ett så laddat område rent ideologiskt. Att bli bra på det nya landets språk har ett väldigt viktigt symboliskt värde men mycket av det som nämns handlar om andra saker, som att visa att man tar ansvar och är en ”god invandrare”. Jag frågade till exempel deltagare i fokusgruppssamtal hur man vet att man kan ett språk. Många menade att det var då man känner självförtroende. Det är emotionella perspektiv medan traditionell språkundervisning och testning har en rent lingvistisk syn på vad man kan och inte.

Vilka har nytta av dina resultat?

– Alla som är intresserade av sfi och vuxenutbildning och av språklig kompetens i migrationssammanhang. Och de som intresserar sig för testning av muntlig interaktion.

Annika Larsson Sjöberg

Sidan publicerades 2018-10-22 14:00 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-10-25 11:57 av Moa Duvarci Engman


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Blandade känslor – om barn och ungas psykiska hälsa

Att förstå sina egna känslor gör det lättare att hantera och prata om sitt mående. Materialet Blandade känslor ger stöd till barn och till vuxna som möter barn i alla åldrar. Det kan användas i skolan, på fritiden, i hemmet, inom socialtjänsten eller vården.

Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)

Tidiga insatser för att öka läsförmågan viktigt för elever med svenska som andraspråk

En betydligt högre andel av de elever som följer kursplanen i svenska som andraspråk har behov av tidiga insatser för att kunna utveckla god läsförmåga, jämfört med elever som följer kursplanen i svenska. Det visar en ny studie från Linnéuniversitetet med 46 000 elever på lågstadiet. Eleverna behöver systematisk undervisning i såväl avkodning och ordkunskap som läsförståelse.

Tonåringars sömnproblem måste tas på allvar

Att somna lugnt och sova gott är ingen självklarhet. Många människor, och i synnerhet många tonåringar, ligger klarvakna under dygnets mörka timmar. Doktorand Gita Hedin menar att vi måste prata mer med ungdomar om sömn, och om hur vi på bästa sätt kan stödja dem att sova bättre.

En och en halv miljon till forskning om nya aktiva lärandemetoder

Hur kan barn och unga med olika kognitiva förutsättningar lära sig bättre med hjälp av aktiva lärandemetoder? Det vill Sara Stillesjö vid Umeå universitet ta reda på. Kungl. Vetenskapsakademien har nu tilldelat henne en och en halv miljon kronor i forskningsanslag från Lennart ”Aktiestinsen” Israelssons Stiftelse.