Simulerade skoldilemman engagerar lärarstudenter

Annelie Drewsen

Eva Edman Stålbrandt
Eva Edman Stålbrandt

Född 1958
i Norrköping

Disputerade 2013-04-05
vid Åbo Akademi


AVHANDLING
Simulerade skoldilemman – redskap för utveckling av reflektionsförmåga?

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag arbetade som lärarutbildare märkte jag att det var svårt att bearbeta erfarenheterna från studenternas praktik i grupp. Eftersom en person var väldigt engagerad och hade all information om något de andra inte hade varit med om blev det ingen djupare reflektion. Jag började jobba med textfall för att alla skulle få samma information att utgå ifrån, men i text är det mycket som faller bort. Då fick jag idén att bygga ut texterna med bild och ljud.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det handlar om lärarstuderande som samtalar kring det jag kallar simulerade skoldilemman, korta simulerade situationer som nya lärare har varit med om under sitt första år i yrkeslivet. Lärarstudenterna sitter i mindre grupper och samtalar om dessa dilemman. Jag har videofilmat samtalen och analyserat hur de engagerar sig, om de upplever simuleringen som autentiskt eller ej samt hur de reflekterar och använder de reflektionsfrågor de fått.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det är att de engagerar sig väldigt starkt, vilket hänger ihop med om de upplever det som autentiskt eller ej. I de fall där de inte engagerade sig upplevde de inte dilemmat som autentiskt, för att det inte upplevdes som ett dilemma eller en realistisk bild av skolan. Ett annat resultat är att de använder reflektionsfrågorna och simuleringen som ett kommunikativt stöd. Det som sticker ut mest är att rösterna i simuleringarna spelar en väldigt stor roll för inlevelsen av dilemmat.

– Det visar sig också att i vissa samtal håller de sin inte bara i den konkreta situationen i simuleringen utan pratar bortom simuleringen på ett generellt plan. De abstraherar kunskaperna, vilket är ett tecken på lärande enligt mitt teoretiska perspektiv. De identifierar problemet och kommer med olika alternativa lösningar, vilket jag har analyserat som värderande och kreativ reflektion. I hälften av samtalen reflekterar de teoretiskt. Det kan bero på att några är precis i början av sin utbildning och inte har lärt sig teorierna så väl ännu. Metareflektion förekommer heller inte så ofta. Jag tolkar det som att de behöver mer tid för reflektion och att de behöver öva den analytiska förmågan mycket mer i utbildningen.

Vad överraskade dig?

– Att de engagerade sig så starkt, till exempel blev väldigt arga. Ett annat resultat är att berättelserna är kulturberoende. Jag har prövat dem både i Sverige och Finland och det visade sig att dilemmana måste vara nära den skolkultur studenterna känner till, annars engagerar de inte. Ett dilemma från Sverige fungerade till exempel inte i Finland, det upplevdes inte som ett dilemma där. Om de studerande inte är förtrogna med den skolkultur som dilemmat gestaltar, eller om samtalen inte är tillräckligt utmanande, finns en risk att förutfattade meningar om skolan förstärks.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tror att lärarutbildningen har nytta av dem som en metod att vidareutveckla. I förlängningen kan förhoppningsvis även elever i skolan ha nytta av att ha lärare som har tränat sin analytiska förmåga.

 

Sidan publicerades 2013-05-08 10:56 av John Miller


Relaterat

”Lärarutbildningen behöver ta ett steg framåt, inte gå femtio år tillbaka!”

Catarina Player-Koro visar i sin avhandling att det sätt som lärarutbildningen undervisar blivande lärare i matematik reproducerar traditionellt lärande och därmed också traditionella lärare. Upptäckten går stick i stäv med den argumentation som används för att motivera den senaste reformeringen av lärarutbildningen.

Så upplever nya lärare första åren i yrket

Jessica Aspfors har studerat hur nya lärare upplever sina första år i yrket och vilket slags stöd de önskar sig. "De nya lärarna verkar trygga med klassrumsarbetet och kontakten med eleverna även om frågor som rör arbetsro förekommer. Det som kringgärdar klassrumsarbetet och alla relationer som ska hanteras upplevs däremot mer problematiska", säger hon.

Lärares övergång från utbildning till arbete

Nyutexaminerade lärare klarar sig generellt bra under den första tiden i yrket, men de löperen ökad risk att bli utbrända om deras förväntningar på arbetet inte infrias. Det visar DanielHultell i sin avhandling "Lost in transition? A study of newly graduated teachers' experiencesduring the initial period of employment".

Gruppdiskussioner kan öka lärandet 

Gruppdiskussioner är ett betydelsefullt sätt att öka elevernas lärandemöjligheter, men de behöver kompletteras med uppföljande helklassdiskussioner. Det visar Jenny Svanteson Westers avhandling.

Visualiseringar av väldiga tidsrymder väcker känslor

Visualiseringar i form av bilder, animationer och interaktiv teknik kan öka förståelsen för väldiga tidsrymder, så kallad djup evolutionär tid. Men det väcker också starka känslor hos elever och studenter, visar Jörgen Stenlund i sin avhandling.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Svårt att inkludera ungdomar i beslutsfattande 

När ungdomar bjuds in att delta i kommunala medborgardialoger blir deras deltagarroll och makt begränsad och styrd – trots att syftet var motsatsen. Det visar Simon Magnussons avhandling.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

Social interaktion och lek i förskolor för barn med särskilda utbildningsbehov

Studier har visat att barn med särskilda utbildningsbehov kan vara mindre engagerade i sociala interaktioner med sina kamrater.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser