Situation och stress påverkar val av ord

Lari-Valtteri Suhonen har studerat vanligt förekommande svårigheter vid språkinlärning – och dess orsaker.

Lari-Valtteri Suhonen
Lari-Valtteri Suhonen

Född 1985
Bor i Lund

Disputerade 2020-12-12
vid Lunds universitet


AVHANDLING
Snakes and Ladders : Developmental Aspects of Lexical-Conceptual Relationships in the Multilingual Mental Lexicon

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har inte svenska som modersmål och var frustrerad över varför det var så svårt för mig att använda vissa ord rätt på svenska, ord som egentligen är ganska enkla som till exempel han och hon. Det är vanliga ord men vi gör ingen skillnad på dem på finska som är mitt modersmål. Jag ville förstå varför vissa svårigheter uppstår och varför personer som egentligen är ganska flytande i ett språk fortfarande kan ha svårt med den här typen av ord som fungerar olika på olika språk.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om ordinlärning och flerspråkighet från det att man börjar lära sig ett språk tills man blir relativt flytande. Den handlar framför allt om vilka svårigheter som finns med ord som inte fungerar på samma sätt på olika språk. Om man som svensktalare lär sig det engelska ordet för ’hund’ så förväntar man sig att det kommer att fungera likadant som det fungerar på svenska. Men ofta är det inte så, kanske oftare än vad man skulle kunna tro. Om vi exempelvis tar de engelska orden ”to lend” och ”to borrow” så är det inte en så stor skillnad mellan dem, men efter att ha arbetat som universitetslärare i engelska i många år har jag noterat att det kan vara svårt för svensktalande personer att använda dem på rätt sätt.

– I studien har jag kombinerat experimentella metoder för att undersöka vad som händer i den tidiga fasen när man lär sig ett språk. Jag har också följt internationella studenter hela vägen från nybörjare tills de blev så pass flytande i målspråket att de började studera på svenska på universitetet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ett resultat handlar om att den här typen av ord verkar kräva extra ansträngning även hos relativt flytande talare. När man gör ett misstag handlar det oftast inte om att man inte vet vad man borde säga, det handlar om olika situationsfaktorer, som att man är stressad eller trött. Då kan det bli så att man exempelvis säger ”to borrow” istället för ”to lend”. Man vet egentligen hur orden fungerar men använder dem fel på grund av något annat som händer i situationen. I nästan all tidigare forskning har man endast räknat antal fel och antal rätt när studenter skriver en text. I min forskning har jag både kvantifierat ansträngningen i form av hur lång tid det tog för att komma fram till ordvalet, och sedan har jag jämfört med resultatet. Så ett viktigt resultat är att om en person använder ett ord rätt eller fel så betyder det inte alltid att de kan eller inte kan ordets betydelse.

– Det andra resultatet, som kanske är mer intressant för lärare, är att det verkar vara bra om man redan första gången man lär sig ett ord får veta om det fungerar annorlunda på språket man håller på att lära sig, än på sitt modersmål. Det vanligaste är annars att man lär sig den mer dominanta betydelsen först och att man mycket senare förstår att det finns vissa situationer då man borde använda ett annat ord. Men här krävs det mer forskning, för just detta har jag främst arbetat med i de experimentella metoderna. Men baserat på det resultatet skulle det vara pedagogiskt bra att berätta för studenter om ordet fungerar annorlunda.

Vad överraskade dig?

– I min fjärde studie forskade jag på personer med tyska som modersmål som redan har varit i Sverige en längre tid. Jag var egentligen intresserad av att ta reda på vad som händer med deras tyska, om de börjar tappa språket eller kanske gör vissa misstag på grund av svenskan. Men det visade sig att de som har ett väldigt bra ordförråd på tyska också har ett väldigt bra ordförråd på svenska. Det tyckte jag var lite oväntat. Det är extra intressant i relation till modersmålsundervisning, och det är ett samband som jag gärna vill forska mer om.

Vem har nytta av dina resultat?

– Forskare inom flerspråkighet, men också lärare till studenter som håller på att lära sig ett nytt språk som exempelvis nyanlända. Jag tänker också att de som utvecklar olika språkinlärningsappar kan ha nytta av resultaten. Min avhandling handlar mer om varför problem uppstår i olika faser av inlärningen och kanske inte lika mycket om den praktiknära pedagogiken. Men jag hoppas verkligen att det finns några som vill ta min forskning vidare och testa i klassrummet för att se vad som fungerar.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2021-03-10 08:52 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-03-17 17:18 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Ojämlik bedömning av andraspråksinlärare på flerspråkiga skolor

Bedömningen på flerspråkiga skolor är inte jämlik eftersom elever får olika tillgång till språket. Det visar Helena Reierstam som menar att lärare behöver få bättre förutsättningar för bedömning av andraspråksinlärare.

Begränsad språkanvändning för samiska elever

Elever i sameskolan har en positiv syn på samiska. Men att undervisa i samiska ställer höga krav på lärarna, då det saknas såväl läromedel som bedömningsunderlag, visar Kristina Belancic i sin avhandling.  

Gruppdiskussioner kan öka lärandet 

Gruppdiskussioner är ett betydelsefullt sätt att öka elevernas lärandemöjligheter, men de behöver kompletteras med uppföljande helklassdiskussioner. Det visar Jenny Svanteson Westers avhandling.

Visualiseringar av väldiga tidsrymder väcker känslor

Visualiseringar i form av bilder, animationer och interaktiv teknik kan öka förståelsen för väldiga tidsrymder, så kallad djup evolutionär tid. Men det väcker också starka känslor hos elever och studenter, visar Jörgen Stenlund i sin avhandling.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Svårt att inkludera ungdomar i beslutsfattande 

När ungdomar bjuds in att delta i kommunala medborgardialoger blir deras deltagarroll och makt begränsad och styrd – trots att syftet var motsatsen. Det visar Simon Magnussons avhandling.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Social interaktion och lek i förskolor för barn med särskilda utbildningsbehov

Studier har visat att barn med särskilda utbildningsbehov kan vara mindre engagerade i sociala interaktioner med sina kamrater.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

Undervisning i ett fritidshem för alla?

I en ny studie problematiseras fritidshemslärares perspektiv på stöd till elever i fritidshem. Artikeln av Marina Wernholm har skrivits inom ramen för Ifous FoU-program Fritidshemmets pedagogiska uppdrag.

Den bredaste pedagogiken

Specialpedagogik ska genomsyra hela skolan och inte bara beröra de specialpedagogiska professionerna. Det är huvudbudskapet i en ny intressant antologi.

Sömnbrist bland tonåringar – hur kan skolan stötta?

En ny forskningsstudie visar att mer än varannan tonåring sover mindre än åtta timmar per natt. För skolan och elevhälsan är det viktigt att uppmärksamma sömnvanornas betydelse för ungdomars hälsa, menar Malin Jakobsson, som är forskare vid Högskolan i Borås och tidigare varit verksam som skolsköterska.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!