Situation och stress påverkar val av ord

Lari-Valtteri Suhonen har studerat vanligt förekommande svårigheter vid språkinlärning – och dess orsaker.

Lari-Valtteri Suhonen
Lari-Valtteri Suhonen

Född 1985
Bor i Lund

Disputerade 2020-12-12
vid Lunds universitet


AVHANDLING
Snakes and Ladders : Developmental Aspects of Lexical-Conceptual Relationships in the Multilingual Mental Lexicon

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har inte svenska som modersmål och var frustrerad över varför det var så svårt för mig att använda vissa ord rätt på svenska, ord som egentligen är ganska enkla som till exempel han och hon. Det är vanliga ord men vi gör ingen skillnad på dem på finska som är mitt modersmål. Jag ville förstå varför vissa svårigheter uppstår och varför personer som egentligen är ganska flytande i ett språk fortfarande kan ha svårt med den här typen av ord som fungerar olika på olika språk.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om ordinlärning och flerspråkighet från det att man börjar lära sig ett språk tills man blir relativt flytande. Den handlar framför allt om vilka svårigheter som finns med ord som inte fungerar på samma sätt på olika språk. Om man som svensktalare lär sig det engelska ordet för ’hund’ så förväntar man sig att det kommer att fungera likadant som det fungerar på svenska. Men ofta är det inte så, kanske oftare än vad man skulle kunna tro. Om vi exempelvis tar de engelska orden ”to lend” och ”to borrow” så är det inte en så stor skillnad mellan dem, men efter att ha arbetat som universitetslärare i engelska i många år har jag noterat att det kan vara svårt för svensktalande personer att använda dem på rätt sätt.

– I studien har jag kombinerat experimentella metoder för att undersöka vad som händer i den tidiga fasen när man lär sig ett språk. Jag har också följt internationella studenter hela vägen från nybörjare tills de blev så pass flytande i målspråket att de började studera på svenska på universitetet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ett resultat handlar om att den här typen av ord verkar kräva extra ansträngning även hos relativt flytande talare. När man gör ett misstag handlar det oftast inte om att man inte vet vad man borde säga, det handlar om olika situationsfaktorer, som att man är stressad eller trött. Då kan det bli så att man exempelvis säger ”to borrow” istället för ”to lend”. Man vet egentligen hur orden fungerar men använder dem fel på grund av något annat som händer i situationen. I nästan all tidigare forskning har man endast räknat antal fel och antal rätt när studenter skriver en text. I min forskning har jag både kvantifierat ansträngningen i form av hur lång tid det tog för att komma fram till ordvalet, och sedan har jag jämfört med resultatet. Så ett viktigt resultat är att om en person använder ett ord rätt eller fel så betyder det inte alltid att de kan eller inte kan ordets betydelse.

– Det andra resultatet, som kanske är mer intressant för lärare, är att det verkar vara bra om man redan första gången man lär sig ett ord får veta om det fungerar annorlunda på språket man håller på att lära sig, än på sitt modersmål. Det vanligaste är annars att man lär sig den mer dominanta betydelsen först och att man mycket senare förstår att det finns vissa situationer då man borde använda ett annat ord. Men här krävs det mer forskning, för just detta har jag främst arbetat med i de experimentella metoderna. Men baserat på det resultatet skulle det vara pedagogiskt bra att berätta för studenter om ordet fungerar annorlunda.

Vad överraskade dig?

– I min fjärde studie forskade jag på personer med tyska som modersmål som redan har varit i Sverige en längre tid. Jag var egentligen intresserad av att ta reda på vad som händer med deras tyska, om de börjar tappa språket eller kanske gör vissa misstag på grund av svenskan. Men det visade sig att de som har ett väldigt bra ordförråd på tyska också har ett väldigt bra ordförråd på svenska. Det tyckte jag var lite oväntat. Det är extra intressant i relation till modersmålsundervisning, och det är ett samband som jag gärna vill forska mer om.

Vem har nytta av dina resultat?

– Forskare inom flerspråkighet, men också lärare till studenter som håller på att lära sig ett nytt språk som exempelvis nyanlända. Jag tänker också att de som utvecklar olika språkinlärningsappar kan ha nytta av resultaten. Min avhandling handlar mer om varför problem uppstår i olika faser av inlärningen och kanske inte lika mycket om den praktiknära pedagogiken. Men jag hoppas verkligen att det finns några som vill ta min forskning vidare och testa i klassrummet för att se vad som fungerar.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2021-03-10 08:52 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-03-17 17:18 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Franska Webbkonferens

Välkommen till en ny möjlighet att ta del av höstens uppskattade webbkonferens för fransklärare! Du får ta del av föreläsningar på både franska och svenska om aktuell forskning och praktiska exempel, som vi hoppas ska ge fördjupning och inspiration till din undervisning.

Tyska Webbkonferens

Välkommen till en ny möjlighet att ta del av Skolportens konferens för tysklärare! Konferensen innehåller intressanta föreläsningar både på tyska och svenska om aktuell forskning samt praktiknära exempel på hur du kan arbeta i klassrummet. Herzlich willkommen!

Ojämlik bedömning av andraspråksinlärare på flerspråkiga skolor

Bedömningen på flerspråkiga skolor är inte jämlik eftersom elever får olika tillgång till språket. Det visar Helena Reierstam som menar att lärare behöver få bättre förutsättningar för bedömning av andraspråksinlärare.

Begränsad språkanvändning för samiska elever

Elever i sameskolan har en positiv syn på samiska. Men att undervisa i samiska ställer höga krav på lärarna, då det saknas såväl läromedel som bedömningsunderlag, visar Kristina Belancic i sin avhandling.  

Känslor triggar dynamiken i leken

I sin avhandling belyser Nadezda Lebedeva nyanlända barns lek i förskolan. Det som visade sig vara mest betydelsefullt för leken var barnens känslomässiga tillstånd, säger hon.

Lärarstudenter skapar sin läraridentitet i interaktion med andra

Läraridentiteten byggs upp i interaktion med andra under utbildningens gång. Det visar Johan Christensson som belyser hur lärarstudenter med hjälp av erfarenheter från utbildningen, praktiken på skolor och vardagslivet skapar sin läraridentitet.  

Sex- och samlevnadsundervisningen behöver förbättras

Skolans sex- och samlevnadsundervisning är inte anpassad efter ungdomars behov. Elever tycker att lärarna är dåligt uppdaterade och fokuserar på det negativa. Det visar Brian Unis som undersökt ungas behov av stöd i relation till sexuell hälsa.

Relationer centralt för samverkan mellan förskola och föräldrar

Både förskollärare och föräldrar betonar relationers betydelse för en bra samverkan. Men den information som förskollärare vill förmedla är inte den föräldrar efterfrågar, konstaterar Tuula Vuorinen som forskat om föräldrars och förskolans erfarenheter av samverkan.

Situation och stress påverkar val av ord

Att välja fel ord vid inlärning av ett nytt språk handlar oftast inte om att man inte vet vad som är rätt utan om olika situationsfaktorer, exempelvis stress. Det visar Lari-Valtteri Suhonen som forskat om vanligt förekommande svårigheter vid språkinlärning och dess orsaker.

Inbyggda intressekonflikter i geografiämnets kursplan

Processen bakom kursplanen i ämnet geografi är komplex och konfliktfylld. Det visar David Örbring som också undersökt hur geografilärare i årskurs 7-9 beskriver och uppfattar kursplanen.

Rätt tekniskt stöd kan stärka lärande och närvaro hos gymnasieelever

Gymnasieelever i behov av stöd är sällan nöjda med de anpassningar de får och känner därmed begränsad delaktighet i skolarbetet. Moa Yngves forskning visar att individanpassad information- och kommunikationsteknik (IKT) kan öka både närvaro och delaktighet i skolaktiviteter.

Kreativ dans – ett sätt att utveckla läs- och skrivundervisningen

Kreativ dans kan hjälpa elever att utveckla sitt läsande och skrivande. Det visar Sofia Jusslin som utforskat didaktiska angreppssätt som integrerar kreativ dans i elevers läs- och skrivprocesser.

Komplext med ämnesdidaktiska samtal som utvecklar undervisningen 

Att skapa kollegiala utvecklande ämnesdidaktiska samtal är komplext och kräver både tid, kunskap och helst erfarna samtalsledare, konstaterar Marlene Sjöberg som forskat i ämnet.

Stort fokus på bedömning i historieundervisningen

Historielärare är måna om att anpassa undervisningen efter såväl läroplan som elever, och historieundervisningens fokus riktas allt mer mot bedömning. Det visar Jessica Jarhalls avhandling.

Högskoleprovet kan orsaka orättvisa skillnader mellan grupper

Dyslektiker blir hjälpta av den anpassning som de får i form av extra tid på högskoleprovet. Det konstaterar Marcus Strömbäck Hjärne vars forskning också visar att högskoleprovet överskattar förmågan för studenter med invandrarbakgrund att klara högre studier.

Vägen från frånvaro till närvaro börjar med tillhörighet och trivsel

Att vända skolfrånvaro till närvaro kräver förändrade förutsättningar – skolpersonal som skapar tillit och förtroende hos eleven, en anpassad studiegång eller alternativa lärmiljöer. Det konstaterar Tobias Forsell som forskat om orsaker till omfattande frånvaro men också hur vägen tillbaka till skolan kan se ut.

Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Mer läsning lyfter eleverna i alla ämnen i skolan – inte bara i svenska. Möt Jenny Edvardsson! Stort tema: Skolmisslyckanden.

Läs mer och prenumerera här!
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU
Karin Berg: Bortsorterade barn och möjligheter

Om vi vill att skolan ska verka kompensatoriskt måste vi sluta upp med att från ung ålder sortera barn efter tidigt visade förmågor, skriver Skolportens krönikör Karin Berg.

Skolporten samlar pedagogisk forskning

I årets upplaga av Pedagogisk forskning presenterar vi samtliga avhandlingar under det gångna året inom forskningsområdet skolan och förskola. Läs hela bilagan digitalt utan kostnad!

Ledningsteam ger trygghet

Ett ledningsteam med fyra personer för mellan tre och sex förskolor och en platsansvarig på varje förskola. Så jobbar friskolan Pysslingen Förskolor för att underlätta för sina förskolerektorer.

Nytt statsbidrag främjar forskning på arbetstid

Nu öppnas möjligheten för lärare att på arbetstid kunna bedriva praktiknära forskning och utveckling.

Matematik kombineret med basketball øger skolebørns lyst til at lære

Når matematik bliver integreret i idrætsundervisningen, stiger elevernes motivation, viser nyt dansk studie, som skal inspirere lærere til at kombinere faglighed med bevægelse.