Situation och stress påverkar val av ord

Lari-Valtteri Suhonen har studerat vanligt förekommande svårigheter vid språkinlärning – och dess orsaker.

Lari-Valtteri Suhonen
Lari-Valtteri Suhonen

Född 1985
Bor i Lund

Disputerade 2020-12-12
vid Lunds universitet


AVHANDLING
Snakes and Ladders : Developmental Aspects of Lexical-Conceptual Relationships in the Multilingual Mental Lexicon

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har inte svenska som modersmål och var frustrerad över varför det var så svårt för mig att använda vissa ord rätt på svenska, ord som egentligen är ganska enkla som till exempel han och hon. Det är vanliga ord men vi gör ingen skillnad på dem på finska som är mitt modersmål. Jag ville förstå varför vissa svårigheter uppstår och varför personer som egentligen är ganska flytande i ett språk fortfarande kan ha svårt med den här typen av ord som fungerar olika på olika språk.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om ordinlärning och flerspråkighet från det att man börjar lära sig ett språk tills man blir relativt flytande. Den handlar framför allt om vilka svårigheter som finns med ord som inte fungerar på samma sätt på olika språk. Om man som svensktalare lär sig det engelska ordet för ’hund’ så förväntar man sig att det kommer att fungera likadant som det fungerar på svenska. Men ofta är det inte så, kanske oftare än vad man skulle kunna tro. Om vi exempelvis tar de engelska orden ”to lend” och ”to borrow” så är det inte en så stor skillnad mellan dem, men efter att ha arbetat som universitetslärare i engelska i många år har jag noterat att det kan vara svårt för svensktalande personer att använda dem på rätt sätt.

– I studien har jag kombinerat experimentella metoder för att undersöka vad som händer i den tidiga fasen när man lär sig ett språk. Jag har också följt internationella studenter hela vägen från nybörjare tills de blev så pass flytande i målspråket att de började studera på svenska på universitetet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ett resultat handlar om att den här typen av ord verkar kräva extra ansträngning även hos relativt flytande talare. När man gör ett misstag handlar det oftast inte om att man inte vet vad man borde säga, det handlar om olika situationsfaktorer, som att man är stressad eller trött. Då kan det bli så att man exempelvis säger ”to borrow” istället för ”to lend”. Man vet egentligen hur orden fungerar men använder dem fel på grund av något annat som händer i situationen. I nästan all tidigare forskning har man endast räknat antal fel och antal rätt när studenter skriver en text. I min forskning har jag både kvantifierat ansträngningen i form av hur lång tid det tog för att komma fram till ordvalet, och sedan har jag jämfört med resultatet. Så ett viktigt resultat är att om en person använder ett ord rätt eller fel så betyder det inte alltid att de kan eller inte kan ordets betydelse.

– Det andra resultatet, som kanske är mer intressant för lärare, är att det verkar vara bra om man redan första gången man lär sig ett ord får veta om det fungerar annorlunda på språket man håller på att lära sig, än på sitt modersmål. Det vanligaste är annars att man lär sig den mer dominanta betydelsen först och att man mycket senare förstår att det finns vissa situationer då man borde använda ett annat ord. Men här krävs det mer forskning, för just detta har jag främst arbetat med i de experimentella metoderna. Men baserat på det resultatet skulle det vara pedagogiskt bra att berätta för studenter om ordet fungerar annorlunda.

Vad överraskade dig?

– I min fjärde studie forskade jag på personer med tyska som modersmål som redan har varit i Sverige en längre tid. Jag var egentligen intresserad av att ta reda på vad som händer med deras tyska, om de börjar tappa språket eller kanske gör vissa misstag på grund av svenskan. Men det visade sig att de som har ett väldigt bra ordförråd på tyska också har ett väldigt bra ordförråd på svenska. Det tyckte jag var lite oväntat. Det är extra intressant i relation till modersmålsundervisning, och det är ett samband som jag gärna vill forska mer om.

Vem har nytta av dina resultat?

– Forskare inom flerspråkighet, men också lärare till studenter som håller på att lära sig ett nytt språk som exempelvis nyanlända. Jag tänker också att de som utvecklar olika språkinlärningsappar kan ha nytta av resultaten. Min avhandling handlar mer om varför problem uppstår i olika faser av inlärningen och kanske inte lika mycket om den praktiknära pedagogiken. Men jag hoppas verkligen att det finns några som vill ta min forskning vidare och testa i klassrummet för att se vad som fungerar.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2021-03-10 08:52 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-03-17 17:18 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Ojämlik bedömning av andraspråksinlärare på flerspråkiga skolor

Bedömningen på flerspråkiga skolor är inte jämlik eftersom elever får olika tillgång till språket. Det visar Helena Reierstam som menar att lärare behöver få bättre förutsättningar för bedömning av andraspråksinlärare.

Begränsad språkanvändning för samiska elever

Elever i sameskolan har en positiv syn på samiska. Men att undervisa i samiska ställer höga krav på lärarna, då det saknas såväl läromedel som bedömningsunderlag, visar Kristina Belancic i sin avhandling.  

Lag om kränkande behandling tolkas olika

Skollagen om kränkningar tolkas på ett sätt av rektorer och ett annat av Skolinspektionen. Maria Refors Legge belyser i sin avhandling en rad otydligheter om skolans juridiska ansvar mot kränkande behandling.

Mindre utrymme för kreativitet i svenskundervisningen

Lärare vill utveckla elevernas läsande, väcka deras läslust och arbeta mer kreativt. Men trycket utifrån leder till en undervisning som fokuserar på kunskapsmätning och bedömning, visar Maria Larsson i sin avhandling.

Gymnasier profilerar sig med omtanke och gemenskap

Mindre av hårdnackad konkurrens. Mer av mjuka värden kring omtanke och tillhörighet. Cia Gustrén har undersökt gymnasieskolors självpresentationer på webben.

Barn med adhd behöver bättre stödinsatser

Barn med adhd mår sämre emotionellt än andra barn. Det menar Pia Tallberg som efterlyser bättre stödinsatser för gruppen.

Elevers språkliga normkritik skapar nya normer

I syfte att inkludera, undvika sexism och utpekande av kön pågick ett normkritisk språkarbete bland eleverna på en gymnasieskola. Men de nya språknormerna skapade samtidigt en oro för att råka säga fel, konstaterar Henning Årman som undersökt gymnasieelevers syn på vardagsspråk i relation till bland annat sexualitet och kön.

Digitala läromedel utmanar lärarrollen

Digitala matematikläromedel erbjuder individanpassade uppgifter, men utmanar samtidigt lärarnas kontroll över undervisningen. Det visar Marie Utterberg Modén i sin avhandling om hur digitala läromedel påverkar förutsättningarna för lärarna.

Så uttrycker unga identitet på sociala medier

När unga vill uttrycka sin identitet på sociala medier använder de sig av olika strategier, strategier som skiljer sig åt beroende på plattform. Det visar Amira Sofie Sandins avhandling, där hon också involverat ungdomar som medforskare.

Skolan som plats har stor betydelse vid mobbning

Mobbning måste förstås som ett socialt sammanflätat fenomen där skolans sociala kontext har betydelse för vad som anses och värderas som normalt eller annorlunda. Det menar Joakim Strindberg som forskat om mellanstadieelevers erfarenheter av och reflektioner kring mobbning.

Elevers välmående kan inte alltid kopplas till skolprestationer

Elevers välmående går inte alltid hand i hand med bra betyg, hög motivation och höga mål. Det konstaterar Anna Widlund som forskat om skolrelaterat välbefinnande hos finlandssvenska elever.

Fragmentiserade fakta i läromedel i juridik

Läromedel i juridik domineras av fragmentiserade fakta om juridiska regler. Det visar Mona-Lisa Henriksson som menar att ämnet behöver innehålla både juridisk problemlösning och moraliskt meningsskapande för att bli relevant för elever och samhälle.

Föräldraträning och barn-KBT effektivt för barn med beteendeproblem

Föräldraträning och barn-KBT i kombination är en effektiv behandling för barn med utagerande beteendeproblem som trotssyndrom. Det visar Maria Helander i sin avhandling.  

Förskolebarn både reproducerar och utmanar heteronormativitet

Förskolebarn, även de allra yngsta, är med och både reproducerar och utmanar normativa föreställningar om kärlek. Det konstaterar Lena Sotevik som undersökt heteronormativitet i förskolan.

Lagom engagerade föräldrar är bäst – om lärarna får välja

Föräldrars syn på relationen med skolan påverkas av fyra komponenter: utbildningsnivå, kulturell bakgrund, familjedynamik och barnens skolsituation. Det visar Maria Mersini Pananakis avhandling om relationen mellan föräldrar och lärare i grundskolan.

Förskolan en bra plats för föräldrastödsprogram

Att genomföra föräldrautbildningar på förskolan fungerar bra för föräldrar som upplever att de behöver vägledning och stöttning i föräldraskapet. Det visar Anton Dahlbergs avhandling om förskolebarn med beteendeproblem och känslomässiga svårigheter.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 25 oktober!

Nytt nr ute 25 oktober!

INTERVJU: Inti Chavez Perez tog steget från journalist till sexualupplysare och jämställdhetsexpert. Han lovordar läroplanens nya tydlighet i kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer.

Läs mer!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Hur kan fritidshemmet motverka utanförskap?

Arbetet med elevernas relationer tas lite för givet, trots att det är inskrivet i fritidshemmets uppdrag. Det menar Lina Lago, forskare vid Linköpings universitet som tillsammans med Helene Elvstrand skrivit den nya boken Sociala relationer i fritidshem.

Student book talks help motivate readers

Two-minute book talks in classrooms can build on the excitement of many students reading the same book and can encourage a love of reading, according to authors Lynne Dorfman and Brenda Krupp.

Making PE more enjoyable for students with physical disabilities

For many of these students, physical education activities can be difficult. Personalized stories that cast them as their favorite hero may motivate them to persevere.

Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn

En systematisk översikt och utvärdering av medicinska, hälsoekonomiska/ekonomiska, sociala och etiska aspekter.

Flera program kan förebygga psykisk ohälsa hos barn

Det finns visst vetenskapligt stöd för att flera föräldraskapsprogram samt skolprogram kan förebygga psykisk ohälsa hos barn.