Situation och stress påverkar val av ord

Lari-Valtteri Suhonen har studerat vanligt förekommande svårigheter vid språkinlärning – och dess orsaker.

Lari-Valtteri Suhonen
Lari-Valtteri Suhonen

Född 1985
Bor i Lund

Disputerade 2020-12-12
vid Lunds universitet


AVHANDLING
Snakes and Ladders : Developmental Aspects of Lexical-Conceptual Relationships in the Multilingual Mental Lexicon

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har inte svenska som modersmål och var frustrerad över varför det var så svårt för mig att använda vissa ord rätt på svenska, ord som egentligen är ganska enkla som till exempel han och hon. Det är vanliga ord men vi gör ingen skillnad på dem på finska som är mitt modersmål. Jag ville förstå varför vissa svårigheter uppstår och varför personer som egentligen är ganska flytande i ett språk fortfarande kan ha svårt med den här typen av ord som fungerar olika på olika språk.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om ordinlärning och flerspråkighet från det att man börjar lära sig ett språk tills man blir relativt flytande. Den handlar framför allt om vilka svårigheter som finns med ord som inte fungerar på samma sätt på olika språk. Om man som svensktalare lär sig det engelska ordet för ’hund’ så förväntar man sig att det kommer att fungera likadant som det fungerar på svenska. Men ofta är det inte så, kanske oftare än vad man skulle kunna tro. Om vi exempelvis tar de engelska orden ”to lend” och ”to borrow” så är det inte en så stor skillnad mellan dem, men efter att ha arbetat som universitetslärare i engelska i många år har jag noterat att det kan vara svårt för svensktalande personer att använda dem på rätt sätt.

– I studien har jag kombinerat experimentella metoder för att undersöka vad som händer i den tidiga fasen när man lär sig ett språk. Jag har också följt internationella studenter hela vägen från nybörjare tills de blev så pass flytande i målspråket att de började studera på svenska på universitetet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ett resultat handlar om att den här typen av ord verkar kräva extra ansträngning även hos relativt flytande talare. När man gör ett misstag handlar det oftast inte om att man inte vet vad man borde säga, det handlar om olika situationsfaktorer, som att man är stressad eller trött. Då kan det bli så att man exempelvis säger ”to borrow” istället för ”to lend”. Man vet egentligen hur orden fungerar men använder dem fel på grund av något annat som händer i situationen. I nästan all tidigare forskning har man endast räknat antal fel och antal rätt när studenter skriver en text. I min forskning har jag både kvantifierat ansträngningen i form av hur lång tid det tog för att komma fram till ordvalet, och sedan har jag jämfört med resultatet. Så ett viktigt resultat är att om en person använder ett ord rätt eller fel så betyder det inte alltid att de kan eller inte kan ordets betydelse.

– Det andra resultatet, som kanske är mer intressant för lärare, är att det verkar vara bra om man redan första gången man lär sig ett ord får veta om det fungerar annorlunda på språket man håller på att lära sig, än på sitt modersmål. Det vanligaste är annars att man lär sig den mer dominanta betydelsen först och att man mycket senare förstår att det finns vissa situationer då man borde använda ett annat ord. Men här krävs det mer forskning, för just detta har jag främst arbetat med i de experimentella metoderna. Men baserat på det resultatet skulle det vara pedagogiskt bra att berätta för studenter om ordet fungerar annorlunda.

Vad överraskade dig?

– I min fjärde studie forskade jag på personer med tyska som modersmål som redan har varit i Sverige en längre tid. Jag var egentligen intresserad av att ta reda på vad som händer med deras tyska, om de börjar tappa språket eller kanske gör vissa misstag på grund av svenskan. Men det visade sig att de som har ett väldigt bra ordförråd på tyska också har ett väldigt bra ordförråd på svenska. Det tyckte jag var lite oväntat. Det är extra intressant i relation till modersmålsundervisning, och det är ett samband som jag gärna vill forska mer om.

Vem har nytta av dina resultat?

– Forskare inom flerspråkighet, men också lärare till studenter som håller på att lära sig ett nytt språk som exempelvis nyanlända. Jag tänker också att de som utvecklar olika språkinlärningsappar kan ha nytta av resultaten. Min avhandling handlar mer om varför problem uppstår i olika faser av inlärningen och kanske inte lika mycket om den praktiknära pedagogiken. Men jag hoppas verkligen att det finns några som vill ta min forskning vidare och testa i klassrummet för att se vad som fungerar.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2021-03-10 08:52 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-03-17 17:18 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Ojämlik bedömning av andraspråksinlärare på flerspråkiga skolor

Bedömningen på flerspråkiga skolor är inte jämlik eftersom elever får olika tillgång till språket. Det visar Helena Reierstam som menar att lärare behöver få bättre förutsättningar för bedömning av andraspråksinlärare.

Begränsad språkanvändning för samiska elever

Elever i sameskolan har en positiv syn på samiska. Men att undervisa i samiska ställer höga krav på lärarna, då det saknas såväl läromedel som bedömningsunderlag, visar Kristina Belancic i sin avhandling.  

Rätten till utbildning – mer än kunskapsmål

Rätten till utbildning förstås bäst som en mänsklig rättighet som vi har i egenskap av att vara människa – snarare än att vara medborgare i en stat. Det menar Christian Norefalk, som forskat om utbildning som en mänsklig rättighet.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.

Lärare och lärarstudenter har svårt att fånga elevers matematikkunskaper

Lärare behöver utveckla sitt professionella ämnesspråk för att få syn på vad barn och elever lär i matematik. Det visar Christina Svensson som forskat om professionsutveckling inom matematikundervisning.

Nyanlända föräldrar tar aktiv del i barnens förskola

Wiji Bohme Shomarys forskning visar att nyanlända föräldrar har stor handlingskraft och vilja att ta del av sina barns förskola. Men i statliga dokument framställs invandrade föräldrar som en grupp utan agens och i behov av stöd.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 11 maj!
  Skolportens magasin nr 3/2022.

Nytt nr ute 11 maj!

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Mattelekar riskerar att ge ytliga kunskaper

Blivande lärare behöver träna mer på att urskilja barns kunskaper i matematik. När barn i förskolan och elever i mellanstadiet leker eller pratar om matematik är risken stor att de bara lär sig ytligt, menar Christina Svensson, forskare vid Malmö universitet.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Lärarledd skolutveckling för ett bättre lärande

Bygg en organisation där lärarna själva har huvudansvaret för undervisningsutvecklingen. En utveckling som ska bygga på vetenskap. Det säger författarna till boken ”Lärardriven skolutveckling” som väckte stort gensvar när de föreläste för skolledare på SETT-mässan i Kista.

Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Demokrati i skolan – styre eller styrning

Ami Cooper är forskare och lärare vid Karlstads universitet där hon bland annat har delat ansvar som programledare för en magister-/masterutbildning i utbildningsledning och skolutveckling. Hennes forskningsintresse riktas mot diskursteoretiska studier av utbildningspolicy och utbildningsledning.