Situation och stress påverkar val av ord

Lari-Valtteri Suhonen har studerat vanligt förekommande svårigheter vid språkinlärning – och dess orsaker.

Lari-Valtteri Suhonen
Lari-Valtteri Suhonen

Född 1985
Bor i Lund

Disputerade 2020-12-12
vid Lunds universitet


AVHANDLING
Snakes and Ladders : Developmental Aspects of Lexical-Conceptual Relationships in the Multilingual Mental Lexicon

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har inte svenska som modersmål och var frustrerad över varför det var så svårt för mig att använda vissa ord rätt på svenska, ord som egentligen är ganska enkla som till exempel han och hon. Det är vanliga ord men vi gör ingen skillnad på dem på finska som är mitt modersmål. Jag ville förstå varför vissa svårigheter uppstår och varför personer som egentligen är ganska flytande i ett språk fortfarande kan ha svårt med den här typen av ord som fungerar olika på olika språk.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om ordinlärning och flerspråkighet från det att man börjar lära sig ett språk tills man blir relativt flytande. Den handlar framför allt om vilka svårigheter som finns med ord som inte fungerar på samma sätt på olika språk. Om man som svensktalare lär sig det engelska ordet för ’hund’ så förväntar man sig att det kommer att fungera likadant som det fungerar på svenska. Men ofta är det inte så, kanske oftare än vad man skulle kunna tro. Om vi exempelvis tar de engelska orden ”to lend” och ”to borrow” så är det inte en så stor skillnad mellan dem, men efter att ha arbetat som universitetslärare i engelska i många år har jag noterat att det kan vara svårt för svensktalande personer att använda dem på rätt sätt.

– I studien har jag kombinerat experimentella metoder för att undersöka vad som händer i den tidiga fasen när man lär sig ett språk. Jag har också följt internationella studenter hela vägen från nybörjare tills de blev så pass flytande i målspråket att de började studera på svenska på universitetet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ett resultat handlar om att den här typen av ord verkar kräva extra ansträngning även hos relativt flytande talare. När man gör ett misstag handlar det oftast inte om att man inte vet vad man borde säga, det handlar om olika situationsfaktorer, som att man är stressad eller trött. Då kan det bli så att man exempelvis säger ”to borrow” istället för ”to lend”. Man vet egentligen hur orden fungerar men använder dem fel på grund av något annat som händer i situationen. I nästan all tidigare forskning har man endast räknat antal fel och antal rätt när studenter skriver en text. I min forskning har jag både kvantifierat ansträngningen i form av hur lång tid det tog för att komma fram till ordvalet, och sedan har jag jämfört med resultatet. Så ett viktigt resultat är att om en person använder ett ord rätt eller fel så betyder det inte alltid att de kan eller inte kan ordets betydelse.

– Det andra resultatet, som kanske är mer intressant för lärare, är att det verkar vara bra om man redan första gången man lär sig ett ord får veta om det fungerar annorlunda på språket man håller på att lära sig, än på sitt modersmål. Det vanligaste är annars att man lär sig den mer dominanta betydelsen först och att man mycket senare förstår att det finns vissa situationer då man borde använda ett annat ord. Men här krävs det mer forskning, för just detta har jag främst arbetat med i de experimentella metoderna. Men baserat på det resultatet skulle det vara pedagogiskt bra att berätta för studenter om ordet fungerar annorlunda.

Vad överraskade dig?

– I min fjärde studie forskade jag på personer med tyska som modersmål som redan har varit i Sverige en längre tid. Jag var egentligen intresserad av att ta reda på vad som händer med deras tyska, om de börjar tappa språket eller kanske gör vissa misstag på grund av svenskan. Men det visade sig att de som har ett väldigt bra ordförråd på tyska också har ett väldigt bra ordförråd på svenska. Det tyckte jag var lite oväntat. Det är extra intressant i relation till modersmålsundervisning, och det är ett samband som jag gärna vill forska mer om.

Vem har nytta av dina resultat?

– Forskare inom flerspråkighet, men också lärare till studenter som håller på att lära sig ett nytt språk som exempelvis nyanlända. Jag tänker också att de som utvecklar olika språkinlärningsappar kan ha nytta av resultaten. Min avhandling handlar mer om varför problem uppstår i olika faser av inlärningen och kanske inte lika mycket om den praktiknära pedagogiken. Men jag hoppas verkligen att det finns några som vill ta min forskning vidare och testa i klassrummet för att se vad som fungerar.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2021-03-10 08:52 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-03-17 17:18 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Ojämlik bedömning av andraspråksinlärare på flerspråkiga skolor

Bedömningen på flerspråkiga skolor är inte jämlik eftersom elever får olika tillgång till språket. Det visar Helena Reierstam som menar att lärare behöver få bättre förutsättningar för bedömning av andraspråksinlärare.

Begränsad språkanvändning för samiska elever

Elever i sameskolan har en positiv syn på samiska. Men att undervisa i samiska ställer höga krav på lärarna, då det saknas såväl läromedel som bedömningsunderlag, visar Kristina Belancic i sin avhandling.  

Lärarkåren delad i synen på naturvetenskap

I vilken utsträckning ska lärare inkludera etik och moral inom de naturvetenskapliga ämnena? En ny avhandling visar att en större grupp lärare var övervägande positiva till detta. En mindre grupp ansåg däremot att naturvetenskapen ska presenteras som faktabaserad och värderingsfri.

Olika villkor för fysisk aktivitet hos unga med autism

Barn och unga med autism behöver få sina individspecifika villkor tillgodosedda för att vilja och kunna delta i fysiska aktiviteter såväl i skolan som på fritiden. Det visar Susann Arnells forskning.

Ett rättviseperspektiv på skolvalsfrågan

Reglerna för etablering av friskolor samt det nuvarande kösystemet gynnar framför allt de elever som redan har goda möjligheter i livet. Det menar forskaren Erik Gustavsson, som i sin avhandling lyfter fram frågor om skolval ur ett rättviseperspektiv.

Det praktiska i fokus i grundsärskolans slöjdundervisning

Slöjden i grundsärskolan skiljer sig från andra estetiska ämnen, då slöjd oftast undervisas i särskilda lokaler av ämnesspecialiserade lärare. Det framkommer i Anna Sjöqvists forskning om slöjdundervisningens förutsättningar i grundsärskolan.

Redskap främjar elevers algebraiska tänkande

Lärandemodeller, det vill säga medierande redskap som förtydligar det abstrakta, är centrala för elevers förståelse av algebraiska uttryck. Det visar Sanna Wettergren i sin avhandling.

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Kompetensen hos lärare om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, behöver stärkas. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem hemma också ofta har det i skolan.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Viktigt att hitta balans för elever vid idrottsprofilerade skolor

Stöd från såväl föräldrar, skola som lärare är grundläggande för att lyckas kombinera studier med idrott. Lika viktigt är elevens egen förmåga att skapa strukturer och hitta balans, visar Joni Kuokkanens forskning om elever på idrottsprofilerade skolor i Finland.

Förenklad framställning av hållbar utveckling i läromedel

I läromedel framställs hållbar utveckling utifrån en tydlig mansnorm som osynliggör konflikter. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare

Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare byggs oftast upp kring vardagliga situationer där läraren behöver stöd i sitt arbete. Det visar Thomas Blom som forskat om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare.

Organisatoriskt förhållningssätt god grund för rektorsutbildning

Novisa rektorer som har uppfattningen att deras roll är att leda organisationen har bäst möjlighet att använda den obligatoriska rektorsutbildningen för att utveckla sig själva och sin skola. Det visar Stina Jerdborg i sin avhandling.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
5 mest lästa på FoU
Digitala sexuella trakasserier påverkar unga i skolan

Digitala sexuella trakasserier är relativt vanliga bland unga, och ofta saknar ungdomarna både stöd och strategier för att hantera det. Det visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Muntligt berättande viktigt i undervisningen

Anekdoter, historier och berättelser kan väcka elevernas intresse, ge nya perspektiv på ett visst ämne, samt stärka relationen mellan lärare och elever. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Läraren som sadlade om för att skapa en bättre skola

Hur får vi mer ordning och reda i skolan? Hur skapar vi en trivsam undervisningsmiljö i klassrummen utan stök, där eleverna lär sig vad de ska och ingen slås ut. De här frågorna har Martin Karlberg studerat i över 20 år. Nu drar han igång ett forskningsprojekt där 100 skolor runt om i landet ska pröva två olika varianter av en metod som kallas IBIS-programmet.

Inspirerande böcker om organisation och ledning

En bok om tillit i arbetsgruppen, två böcker om att leda i förskolan och en antologi med aktuell forskning. Vi tipsar om fyra aktuella böcker som kan vara användbara för dig i jobbet.

Inspirerande! Sveriges enda bygglek med odling

Växtvärket i Malmö handlar om att ge barn bättre städer att växa upp i, och erbjuder både bygglek och odling. Tankar som fångas upp av forskaren Ellen Almers.

Skolportens digitala kurser