Självkännedom ökar lärares professionella förhållningssätt

Lärare som parallellt med arbetet gick en kurs i självkännedom blev bättre på både konflikthantering, gränssättning och känsliga samtal. Ulla Andrén har forskat om personlig utveckling i relation till professionella förhållningssätt i yrket.

Ulla Andrén
Ulla Andrén

Född 1955
i Munkedal

Disputerade 2012-10-26
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Self-awareness and self-knowledge in professions. Something we are or a skill we learn

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag började min yrkesbana som ämneslärare i kemi och biologi i början på 1990-talet då det var mycket förändringar i skolan. Jag intresserade mig för skolutveckling och var tilltalad av det friutrymme som gavs lärare att utforma arbetet i det nya målrelaterade systemet.

– Jag upplevde att det var stor skillnad mellan de visioner som presenterades och hur arbetet genomfördes i vardagen. Jag började intressera mig för organisationsfrågor, gick rektorsutbildningen, magisterprogram i pedagogiskt ledarskap och utbildning i psykosyntes, om psykologisk förståelse för personen. Mitt forskningsintresse kom sedan att handla om professionell utveckling. Hur får man idéerna att manifesteras i människans arbete?

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har studerat sex personer som gått minst två år i personlig utveckling med psykosyntesmetoden. De går parallellt med sina yrken, som är både lärare, rektorer, ledare inom industrin och socialförvaltningen. Just nu är det mycket tal om vetenskapligt grundade metoder och ämneskunskaper. Evidensrörelsen är stark, medan omdöme, beprövad erfarenhet och tysta kunskaper har hamnat vid sidan om. Studien tar fasta på det personliga som inte är standardiserat – personligt omdöme och sättet att vara.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Deltagarna berättar om förändringar i sättet att förhålla sig till arbetet. De löser arbetsuppgifter på ett annat sätt och litar mer på sitt omdöme. De förstår sitt eget sätt att vara i relation, att lyssna på andra och vara där för varandra. Man pratar om ett humanistiskt förhållningssätt i stället för ett rationellt förhållningssätt.

– De har också blivit bättre på konfliktlösning och lärt sig att hantera etiskt känsliga situationer, till exempel när barn berättar om känsliga saker hemifrån. Då skyddar man dem så de inte säger för mycket. Deltagarna kan prata med föräldrar mer rakt och vågar beröra mer känsliga frågor. De har också blivit bättre på att sätta gränser, både i klassrummet och i förhållande till arbetet. De förstår sig också på stämningar bättre, det som inte är påtagligt utan som känns i luften.

Vad överraskade dig?

– Kursen var förhållandevis lång. Deltagarna gick kursen på helgerna, vid sidan av arbetet. Det förvånade mig att längden på kursen verkade spela in på vad de lär sig. De nämner själva att det tar lång tid att uppnå förändring eftersom arbetet är djupgående. Hela studien har gett mig en förståelse för komplexiteten på området. När det nu ropas på mer självkännedom och att skapa goda relationer i klassrummet för att barn ska lära, då behövs en tydlig strategi för detta.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärarutbildare och professionella utövare, för att fundera över sin självkännedom. Lärare kritiseras mycket i media nu. Men kritikerna har inte förstått vad det innebär att vara människa i ett yrke som är så utsatt. Lärare behöver ha stöd i hur de kan hantera denna kritik. Det är ett yrke med väldigt många dilemman, höga krav och avvägningar. Lärare tar ofta beslut som faller tillbaka på vem de är som person.

Sidan publicerades 2012-11-05 14:28 av John Miller
Sidan uppdaterades 2012-11-08 15:19 av John Miller


Relaterat

Lyssnande och tydlig lärare ger respektfull relation till eleverna

Skolan är konfliktfylld för många elever, men genom att bli sedd, lyssnad på och bemött med ärlighet av sina lärare såväl som kamrater skapas respektfulla relationer. Det visar Susanne Hanssons avhandling om respekt och relationer i skolan.

Sökandet efter den globalt goda läraren

Kamran Namdar skapar i sin avhandling en teoretisk profilbild av den globalt goda läraren, men visar dessutom på en globalt relevant läroplan för lärarutbildningen. Förutom att förmedla kunskap och främja elevernas personliga och sociala utveckling bör en globalt god lärare även fungera som världsomvandlare, menar han.

Kreativa lärmiljöer möjliggör kreativ problemlösning

Med kreativa lärmiljöer och konstnärliga processer utvecklar studenter både förståelse och kompetens för att lösa komplexa problem. Det visar Sol Morén som forskat om hur sociala relationer påverkar kreativitet hos individer.

Språkinriktad undervisning kräver tid för reflektion

För att kunna ge elever med svenska som andraspråk såväl stöd som utmaning behöver lärare tid till reflektion kring den egna undervisningen. Det konstaterar Maria Rubin i sin avhandling om språkinriktad ämnesundervisning.

Digitala lärplattformar bidrar till återkoppling med fokus på betyg

Agneta Grönlund har forskat om återkoppling i samhällskunskap. Resultaten visar att återkoppling via digitala lärplattformar blandas ihop med betygsdokumentation, vilket bidrar till i en mer summativ inriktning på återkopplingen. .

Konflikter pressar studenter och nyblivna lärare

Det som oftast ligger bakom känslomässiga utmaningar hos lärarstudenter och nyblivna lärare är konflikter med elever, vårdnadshavare och kollegor. För att hantera detta utvecklas olika strategier, visar Henrik Lindqvist i sin forskning.

Komplext samspel i teaterundervisningen

Textförståelse kan skapas genom kroppen, artefakter och röstkvalitet. Det konstaterar Martin Göthberg som följt lärare och elever i arbetet med en teateruppsättning.  

Personlig dimension präglar lärares undervisning

Lärares personliga intressen och erfarenheter har stor påverkan på undervisningen. Det är ett av resultaten i Joakim Öbergs forskning om  vad som sker mellan styrdokument och det som händer i klassrummet.

Låga skolresultat präglar tonårsflickor med begränsad brottslighet

Tonårsflickor och unga kvinnor som begår brott i begränsad utsträckning har låga skolresultat, och över hälften saknar fullständiga gymnasiebetyg. Det visar Azadé Azads avhandling om begränsad brottslighet bland unga tjejer och deras relation till skola, familj och vänner.

”Catch a cold”: Ordkombinationer viktig del i språkundervisningen

Om elever i engelska görs medvetna om fasta ordkombinationer, kollokationer, ökar deras språkkunskaper. Det visar Per Snoders avhandling.  

Växande antal utvärderingar av skolan

Utvärderingarna av skolan blir allt fler och allt mer kontrollerande. Malin Benerdal har forskat om hur detta motiveras, vilka värderingar som styr och vem som får komma till tals.

Språklig förmåga hos barn med autism varierar stort

Barn med autism som läser bra i tidig skolålder har bättre språklig förmåga redan i treårsåldern. Det visar Emilia Carlsson som forskat om läsning, berättarförmåga, språk och kommunikativ förmåga hos barn med autism.

Nya modeller till stöd i kemiundervisningen

Kemi kan vara svårt att förstå även för högskolestudenter. En ny avhandling visar på konkreta modeller för att stötta lärare i deras undervisning.  

Föräldrastöd viktig skyddsfaktor mot beteendeproblem vid adhd

En hög grad av föräldrastöd minskar risken för barn med adhd att utveckla beteendeproblem. Det visar Matilda Fricks avhandling där hon har kartlagt utvecklingen av självreglering hos barn.

Motstridiga styrprinciper påverkar lärares arbete

Svenska lärare styrs mer av marknadens logik, snarare än professionalismens logik. Det är en av slutsatserna Katarina Samuelsson drar i sin forskning om lärarkårens kontextuella förutsättningar.

Stora skillnader på teknikundervisning i förskolan

Det är stora skillnader på teknikundervisningen i förskolan. Pernilla Sundqvist visar att förskolepersonal stundom missförstår innehållet i ämnet teknik.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Fortbildning
Källkritik i fokus

Källkritik i fokus

I det informationssamhälle vi lever i är det ibland svårt att avgöra vad som är fakta respektive falska påståenden. Som lärare ska du förmedla vikten av källkritik men det är även viktigt att veta vilka faktorer som styr vårt källkritiska förhållningssätt samt vilka praktiska verktyg som finns till hjälp för att utesluta falsk information. Välkommen till en konferens med fokus på källkritik!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Forskaren: Så gör du undervisningen meningsfull

Ibland kan elever uppleva skolgången som meningslös. Så hur gör man som lärare för att höja elevernas känsla av meningsfullhet?  ”Känslan av meningsfullhet är central för att lyckas i skolan”, säger forskaren Ruhi Tyson.

Elever i Kristinehamn får läsförmågan testad med AI

I höst ska alla elever från årskurs ett till fyra i Kristinehamn få sin läsförmåga testad med hjälp av artificiell intelligens.

Snabba råd om att fokusera på lösningar

Vad ska en förskola eller skola göra för att bli bra på att möta barn och elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Och vems ansvar är det? Linda Petersson, rådgivare inom Specialpedagogiska skolmyndigheten ger några råd.

Forskningsutblick: Olika sätt att använda fingrarna i subtraktion

Barn som använder fingrarna när de löser matematikuppgifter kan vara olika framgångsrika beroende på hur de gör. I artikeln ”Strukturera eller räkna: olika sätt att använda fingrarna i subtraktion” visar forskarna Angelika Kullberg, Camilla Björklund och Ulla Runesson Kempe att lärare i förskolan kan hjälpa barn att se mönster och utveckla sin förståelse för talens struktur med hjälp av fingrarna.

Sure Start centres ‘big benefit’ but face cuts

Sure Start centres, aimed at improving early years health and education in England, brought ”big benefits for children’s health”, researchers say.