Självkännedom ökar lärares professionella förhållningssätt

Lärare som parallellt med arbetet gick en kurs i självkännedom blev bättre på både konflikthantering, gränssättning och känsliga samtal. Ulla Andrén har forskat om personlig utveckling i relation till professionella förhållningssätt i yrket.

Ulla Andrén
Ulla Andrén

Född 1955
i Munkedal

Disputerade 2012-10-26
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Self-awareness and self-knowledge in professions. Something we are or a skill we learn

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag började min yrkesbana som ämneslärare i kemi och biologi i början på 1990-talet då det var mycket förändringar i skolan. Jag intresserade mig för skolutveckling och var tilltalad av det friutrymme som gavs lärare att utforma arbetet i det nya målrelaterade systemet.

– Jag upplevde att det var stor skillnad mellan de visioner som presenterades och hur arbetet genomfördes i vardagen. Jag började intressera mig för organisationsfrågor, gick rektorsutbildningen, magisterprogram i pedagogiskt ledarskap och utbildning i psykosyntes, om psykologisk förståelse för personen. Mitt forskningsintresse kom sedan att handla om professionell utveckling. Hur får man idéerna att manifesteras i människans arbete?

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har studerat sex personer som gått minst två år i personlig utveckling med psykosyntesmetoden. De går parallellt med sina yrken, som är både lärare, rektorer, ledare inom industrin och socialförvaltningen. Just nu är det mycket tal om vetenskapligt grundade metoder och ämneskunskaper. Evidensrörelsen är stark, medan omdöme, beprövad erfarenhet och tysta kunskaper har hamnat vid sidan om. Studien tar fasta på det personliga som inte är standardiserat – personligt omdöme och sättet att vara.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Deltagarna berättar om förändringar i sättet att förhålla sig till arbetet. De löser arbetsuppgifter på ett annat sätt och litar mer på sitt omdöme. De förstår sitt eget sätt att vara i relation, att lyssna på andra och vara där för varandra. Man pratar om ett humanistiskt förhållningssätt i stället för ett rationellt förhållningssätt.

– De har också blivit bättre på konfliktlösning och lärt sig att hantera etiskt känsliga situationer, till exempel när barn berättar om känsliga saker hemifrån. Då skyddar man dem så de inte säger för mycket. Deltagarna kan prata med föräldrar mer rakt och vågar beröra mer känsliga frågor. De har också blivit bättre på att sätta gränser, både i klassrummet och i förhållande till arbetet. De förstår sig också på stämningar bättre, det som inte är påtagligt utan som känns i luften.

Vad överraskade dig?

– Kursen var förhållandevis lång. Deltagarna gick kursen på helgerna, vid sidan av arbetet. Det förvånade mig att längden på kursen verkade spela in på vad de lär sig. De nämner själva att det tar lång tid att uppnå förändring eftersom arbetet är djupgående. Hela studien har gett mig en förståelse för komplexiteten på området. När det nu ropas på mer självkännedom och att skapa goda relationer i klassrummet för att barn ska lära, då behövs en tydlig strategi för detta.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärarutbildare och professionella utövare, för att fundera över sin självkännedom. Lärare kritiseras mycket i media nu. Men kritikerna har inte förstått vad det innebär att vara människa i ett yrke som är så utsatt. Lärare behöver ha stöd i hur de kan hantera denna kritik. Det är ett yrke med väldigt många dilemman, höga krav och avvägningar. Lärare tar ofta beslut som faller tillbaka på vem de är som person.

Sidan publicerades 2012-11-05 14:28 av John Miller
Sidan uppdaterades 2012-11-08 15:19 av John Miller


Relaterat

Lyssnande och tydlig lärare ger respektfull relation till eleverna

Skolan är konfliktfylld för många elever, men genom att bli sedd, lyssnad på och bemött med ärlighet av sina lärare såväl som kamrater skapas respektfulla relationer. Det visar Susanne Hanssons avhandling om respekt och relationer i skolan.

Sökandet efter den globalt goda läraren

Kamran Namdar skapar i sin avhandling en teoretisk profilbild av den globalt goda läraren, men visar dessutom på en globalt relevant läroplan för lärarutbildningen. Förutom att förmedla kunskap och främja elevernas personliga och sociala utveckling bör en globalt god lärare även fungera som världsomvandlare, menar han.

Lite kritik i musikämnet på lärarutbildningen

Blivande lärare och förskollärare får mest beröm i undervisningen i musikämnet för blivande lärare och förskollärare. Kritiken tystas ner – av missriktad välvilja, visar Monica Frick Alexanderssons avhandling.

Barns samspel bortom förskolans väggar

Den fysiska miljön har stor betydelse för platsskapande processer i förskolan. Det visar Carina Berkhuizens avhandling om hur barns möjligheter att samspela med varandra och pedagoger villkoras av miljön på förskolegården.

Fokus på det mätbara i litteraturundervisningen

När det mätbara får allt större betydelse fokuserar svensklärarna mer på språkutveckling, läsförståelse och läsförmåga i skönlitteraturundervisningen – och mindre på elevernas läsupplevelser. Det visar en avhandling av Spoke Wintersparv.

Undervisning på engelska försämrar inte elevers svenska

Gymnasieelevers förmåga att skriva på svenska tar inte skada av att undervisningen i vissa ämnen sker på engelska. Elisabeth Ohlssons forskning motbevisar därmed de farhågor som Skolverket pekar på.

Fokus på stavning när barn får bestämma skrivundervisningen

Lärarnas intention är att stimulera barnens kreativa skrivande men barnen fastnar på stavning och grammatik. Camilla Forsberg har forskat om skrivundervisning och överraskas av att det är barnen som driver färdighetsdiskursen.

Tungt ansvar för föräldrar till barn med NPF-diagnos

Barn med adhd- och autismdiagnoser som har resursstarka föräldrar har störst chans att få det stöd de behöver, konstaterar Emma Laurin. Hennes avhandling visar att föräldrar till barn med neuropsykiatriska diagnoser tvingas bära ett tungt individuellt ansvar för barnens skolgång.

Komplext värdegrundsarbete i bildundervisningen 

Värdegrundsarbetet kommer sällan fram i samtalen i bildämnet – trots att bilder har en stor roll i elevernas vardag och i sociala medier. Det visar Hanna Ahrenby som forskat om lärares möjligheter att integrera värdegrundsfrågor i bildundervisningen.

Den ideala matematikläraren är kunnig och effektiv 

En bra matematiklärare har goda ämneskunskaper och ser till att eleverna når målen. Det visar Lisa Österlings avhandling om synen på den önskade matematikläraren i lärarutbildningens olika arenor.

Både film och skönlitteratur kan skapa mening

När eleverna fick använda film i svenskan blev de både aktiva och kreativa, visar Simon Wessbos avhandling om skönlitteratur och film i svenskämnets litteraturundervisning.

Bristande förutsättningar för socialt lärande på fritids

Både fritidspersonal och rektorer har en önskan om att arbeta mer med socialt lärande på fritids. Kristina Jonssons forskning visar att bristande förutsättningar ofta innebär att intentionerna kommer i kläm.

Praktiska vardagsfrågor präglar lärarlagsmöten

Samtal i lärarlag rör sig oftast kring elevernas omsorg samt praktiska och vardagliga frågor som schema och logistikfrågor. Det konstaterar Anna Norrström som undersökt hur lärare samtalar på lärarlagsmöten.

Bakgrund och kön styr val av gymnasieprogram

Bakom en till synes jämn könsfördelning på gymnasiets naturprogram döljer sig stora skillnader. Johanna Mellén visar att elevers gymnasieval har varit lika bundna av kön och social bakgrund sedan 1970-talet.

Skollunchen – stökig och svår att organisera

Såväl elever, lärare och rektorer tycker att miljön för skollunchen ofta är högljudd och rörig. Ändå inkluderas inte skollunchen i skolans systematiska kvalitetsarbete, visar Linda Berggren i sin avhandling.

Så kan matematiklärare använda digital teknik i geometrin

Digitala verktyg kan bidra till ökad förståelse av geometri. Det visar Peter Markkanens avhandling om undervisning i geometri i grundskolan.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nr 3 2021

Nr 3 2021

Intervju med den kanadensiske skolforskaren Steven Katz som gärna talar om för lärare att deras fortbildning ger klena resultat – och varför. Stort tema om komvux i förändring.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser