Självkännedom ökar lärares professionella förhållningssätt

Lärare som parallellt med arbetet gick en kurs i självkännedom blev bättre på både konflikthantering, gränssättning och känsliga samtal. Ulla Andrén har forskat om personlig utveckling i relation till professionella förhållningssätt i yrket.

Ulla Andrén
Ulla Andrén

Född 1955
i Munkedal

Disputerade 2012-10-26
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Self-awareness and self-knowledge in professions. Something we are or a skill we learn

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag började min yrkesbana som ämneslärare i kemi och biologi i början på 1990-talet då det var mycket förändringar i skolan. Jag intresserade mig för skolutveckling och var tilltalad av det friutrymme som gavs lärare att utforma arbetet i det nya målrelaterade systemet.

– Jag upplevde att det var stor skillnad mellan de visioner som presenterades och hur arbetet genomfördes i vardagen. Jag började intressera mig för organisationsfrågor, gick rektorsutbildningen, magisterprogram i pedagogiskt ledarskap och utbildning i psykosyntes, om psykologisk förståelse för personen. Mitt forskningsintresse kom sedan att handla om professionell utveckling. Hur får man idéerna att manifesteras i människans arbete?

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har studerat sex personer som gått minst två år i personlig utveckling med psykosyntesmetoden. De går parallellt med sina yrken, som är både lärare, rektorer, ledare inom industrin och socialförvaltningen. Just nu är det mycket tal om vetenskapligt grundade metoder och ämneskunskaper. Evidensrörelsen är stark, medan omdöme, beprövad erfarenhet och tysta kunskaper har hamnat vid sidan om. Studien tar fasta på det personliga som inte är standardiserat – personligt omdöme och sättet att vara.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Deltagarna berättar om förändringar i sättet att förhålla sig till arbetet. De löser arbetsuppgifter på ett annat sätt och litar mer på sitt omdöme. De förstår sitt eget sätt att vara i relation, att lyssna på andra och vara där för varandra. Man pratar om ett humanistiskt förhållningssätt i stället för ett rationellt förhållningssätt.

– De har också blivit bättre på konfliktlösning och lärt sig att hantera etiskt känsliga situationer, till exempel när barn berättar om känsliga saker hemifrån. Då skyddar man dem så de inte säger för mycket. Deltagarna kan prata med föräldrar mer rakt och vågar beröra mer känsliga frågor. De har också blivit bättre på att sätta gränser, både i klassrummet och i förhållande till arbetet. De förstår sig också på stämningar bättre, det som inte är påtagligt utan som känns i luften.

Vad överraskade dig?

– Kursen var förhållandevis lång. Deltagarna gick kursen på helgerna, vid sidan av arbetet. Det förvånade mig att längden på kursen verkade spela in på vad de lär sig. De nämner själva att det tar lång tid att uppnå förändring eftersom arbetet är djupgående. Hela studien har gett mig en förståelse för komplexiteten på området. När det nu ropas på mer självkännedom och att skapa goda relationer i klassrummet för att barn ska lära, då behövs en tydlig strategi för detta.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärarutbildare och professionella utövare, för att fundera över sin självkännedom. Lärare kritiseras mycket i media nu. Men kritikerna har inte förstått vad det innebär att vara människa i ett yrke som är så utsatt. Lärare behöver ha stöd i hur de kan hantera denna kritik. Det är ett yrke med väldigt många dilemman, höga krav och avvägningar. Lärare tar ofta beslut som faller tillbaka på vem de är som person.

Sidan publicerades 2012-11-05 14:28 av John Miller
Sidan uppdaterades 2012-11-08 15:19 av John Miller


Relaterat

Lyssnande och tydlig lärare ger respektfull relation till eleverna

Skolan är konfliktfylld för många elever, men genom att bli sedd, lyssnad på och bemött med ärlighet av sina lärare såväl som kamrater skapas respektfulla relationer. Det visar Susanne Hanssons avhandling om respekt och relationer i skolan.

Sökandet efter den globalt goda läraren

Kamran Namdar skapar i sin avhandling en teoretisk profilbild av den globalt goda läraren, men visar dessutom på en globalt relevant läroplan för lärarutbildningen. Förutom att förmedla kunskap och främja elevernas personliga och sociala utveckling bör en globalt god lärare även fungera som världsomvandlare, menar han.

Kommunikation central för ungas delaktighet

Jeanette Åkerströms avhandling handlar om skolungdomars röster och erfarenheter gällande delaktighet i skolan och om vilka frågor de tycker är viktiga.

Så möter universiteten nya krav

Svenska universitet är inte så konservativa som man kan tro utan skickliga på att hantera samhällsförändringar. Det visar Sara Karlsson som har forskat om hur svenska universitet svarar på externt tryck.

Utsatta ungdomar tar många sexuella risker

Malin Lindroths avhandling visar att ungdomar på statliga ungdomshem sexdebuterar tidigare än andra ungdomar. De tar också fler sexuella risker.

Så undervisar matematiklärare på universitetet

Forskaren Olov Viirman har undersökt hur universitetslärare i matematik undervisar om ett specifikt begrepp. "Det överraskade mig att det fanns så stora skillnader i vad lärarna gör och vad studenterna därigenom får med sig från undervisningen", säger han.

Rättvisa lärare viktigt för elevers tro på demokrati

Ali Abdelzadehs forskning visar att upplevelsen av en orättvis lärare underminerar förtroendet för det demokratiska systemets institutioner.

Går elevernas hälsa att mäta?

Kan hälsosamtalen kan vara ett fungerande sätt att mäta och följa barns hälsa? Forskaren Malin Rising Holmström visar i sin avhandling att hälsosamtalen är en möjlig väg för att följa barnens hälsa under skolåren.

Kollegiala besök ger meningsfull återkoppling

Lärare ser kollegial granskning som ett meningsfullt, utvecklande och attraktivt sätt att arbeta. Det visar Monica Nyvaller i sin avhandling där hon undersökt tre kommuners arbete med Lärande besök från förskolan till gymnasiet.

Läxans kvalitet viktigast

Uppföljning av läxor är en viktig del av arbetet med läxor. Det menar läxforskaren Max Strandberg.

Hitta språket för tyst kunnande i teaterämnet

Genom att arbeta med modellen Learning study har forskaren Pernilla Ahlstrand undersökt hur teaterlärare kan ge det praktiska och tysta kunnandet ett språk.

Så skapas förutsättningar för att projektresultat ska bli hållbara

Ann Öhman Sandbergs avhandling handlar om vad projektutveckling eller programutveckling innebär i ett hållbarhetsperspektiv. ”Mitt intresse var framförallt att studera interorganisatoriskt lärande inom ramen för ett stort projekt”, säger hon.

Naturromantiska idéer centrala inom utomhuspedagogik och ekokritik

Petra Hanssons forskning visar att naturromantiska idéer är centrala inom utomhuspedagogik och ekokritik.

Fokus på det talade och skrivna ordet på gymnasiet

Debatten om digitala verktyg i skolan handlar i hög utsträckning om teknik, medan frågor kring bedömning är ganska ovanliga. Dessa frågor behöver lyftas så att styrdokumenten och användningen av digitala verktyg kan anpassas till varandra, menar forskaren Anna-Lena Godhe.

Välkomna Wittgenstein till klassrummet

Hur kan filosofin användas när samtalen mellan lärare och elever stöter på patrull, när det uppstår dissonans? Det har forskaren Viktor Johansson undersökt.

Många olika vägar till hållbar utveckling i Sydostasien

I Sydostasien finns en stor variation av tolkningen av vad hållbar utveckling är – medan begreppet i Sverige ofta framställs som om det fanns ett slags global konsensus kring det. Det visar Stefan L Bengtssons avhandling.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

“Varje lärare kan inte pussla ihop sin egen verktygslåda”

Nu ska all undervisning på gymnasieskolan, vuxenutbildningen och universiteten ske på distans – en enorm omställning för Sveriges lärare. Vad ska de tänka på när lärmiljön blir digital? Skolporten har frågat forskaren Anna Åkerfeldt.

Organisera och undervisa på distans

Just nu får många elever undervisning på distans för att minska smittspridningen av coronaviruset. Här hittar du som leder och organiserar skolan stöd för hur du kan organisera för undervisning på distans. Du som undervisar får stöd kring digitala arbetssätt och verktyg.

Specialpedagogik – verktyg och stöd

Här samlas länkar till olika aktörer som kan underlätta för lärande på distans och i kontakten med eleverna. Sidan uppdateras löpande.

Skola hemma

Sidan upprätthålls av RISE i samverkan med Skolverket, SKR, Swedish Edtech Industry och UR.

Tips, råd och stöd för dig som ska arbeta med skola överallt

Att under en längre tid undervisa elever som inte är på plats i klassrummet kan kännas ovant för många. Här kommer några tips som kan underlätta förberedelserna.