Självkännedom ökar lärares professionella förhållningssätt

Lärare som parallellt med arbetet gick en kurs i självkännedom blev bättre på både konflikthantering, gränssättning och känsliga samtal. Ulla Andrén har forskat om personlig utveckling i relation till professionella förhållningssätt i yrket.

Ulla Andrén
Ulla Andrén

Född 1955
i Munkedal

Disputerade 2012-10-26
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Self-awareness and self-knowledge in professions. Something we are or a skill we learn

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag började min yrkesbana som ämneslärare i kemi och biologi i början på 1990-talet då det var mycket förändringar i skolan. Jag intresserade mig för skolutveckling och var tilltalad av det friutrymme som gavs lärare att utforma arbetet i det nya målrelaterade systemet.

– Jag upplevde att det var stor skillnad mellan de visioner som presenterades och hur arbetet genomfördes i vardagen. Jag började intressera mig för organisationsfrågor, gick rektorsutbildningen, magisterprogram i pedagogiskt ledarskap och utbildning i psykosyntes, om psykologisk förståelse för personen. Mitt forskningsintresse kom sedan att handla om professionell utveckling. Hur får man idéerna att manifesteras i människans arbete?

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har studerat sex personer som gått minst två år i personlig utveckling med psykosyntesmetoden. De går parallellt med sina yrken, som är både lärare, rektorer, ledare inom industrin och socialförvaltningen. Just nu är det mycket tal om vetenskapligt grundade metoder och ämneskunskaper. Evidensrörelsen är stark, medan omdöme, beprövad erfarenhet och tysta kunskaper har hamnat vid sidan om. Studien tar fasta på det personliga som inte är standardiserat – personligt omdöme och sättet att vara.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Deltagarna berättar om förändringar i sättet att förhålla sig till arbetet. De löser arbetsuppgifter på ett annat sätt och litar mer på sitt omdöme. De förstår sitt eget sätt att vara i relation, att lyssna på andra och vara där för varandra. Man pratar om ett humanistiskt förhållningssätt i stället för ett rationellt förhållningssätt.

– De har också blivit bättre på konfliktlösning och lärt sig att hantera etiskt känsliga situationer, till exempel när barn berättar om känsliga saker hemifrån. Då skyddar man dem så de inte säger för mycket. Deltagarna kan prata med föräldrar mer rakt och vågar beröra mer känsliga frågor. De har också blivit bättre på att sätta gränser, både i klassrummet och i förhållande till arbetet. De förstår sig också på stämningar bättre, det som inte är påtagligt utan som känns i luften.

Vad överraskade dig?

– Kursen var förhållandevis lång. Deltagarna gick kursen på helgerna, vid sidan av arbetet. Det förvånade mig att längden på kursen verkade spela in på vad de lär sig. De nämner själva att det tar lång tid att uppnå förändring eftersom arbetet är djupgående. Hela studien har gett mig en förståelse för komplexiteten på området. När det nu ropas på mer självkännedom och att skapa goda relationer i klassrummet för att barn ska lära, då behövs en tydlig strategi för detta.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärarutbildare och professionella utövare, för att fundera över sin självkännedom. Lärare kritiseras mycket i media nu. Men kritikerna har inte förstått vad det innebär att vara människa i ett yrke som är så utsatt. Lärare behöver ha stöd i hur de kan hantera denna kritik. Det är ett yrke med väldigt många dilemman, höga krav och avvägningar. Lärare tar ofta beslut som faller tillbaka på vem de är som person.

Sidan publicerades 2012-11-05 14:28 av John Miller
Sidan uppdaterades 2012-11-08 15:19 av John Miller


Relaterat

Lyssnande och tydlig lärare ger respektfull relation till eleverna

Skolan är konfliktfylld för många elever, men genom att bli sedd, lyssnad på och bemött med ärlighet av sina lärare såväl som kamrater skapas respektfulla relationer. Det visar Susanne Hanssons avhandling om respekt och relationer i skolan.

Sökandet efter den globalt goda läraren

Kamran Namdar skapar i sin avhandling en teoretisk profilbild av den globalt goda läraren, men visar dessutom på en globalt relevant läroplan för lärarutbildningen. Förutom att förmedla kunskap och främja elevernas personliga och sociala utveckling bör en globalt god lärare även fungera som världsomvandlare, menar han.

Tydlig styrning bakom förskolebarns inflytande

Val och omröstningar används ofta som ett sätt att ge barn inflytande i förskolan. Men Carina Petersons forskning visar att barnens inflytande ofta är styrt och begränsad i syfte att skapa lugn och ordning.  

Egna läsupplevelser resurs i lärares poesiundervisning

I gymnasiets poesiundervisning lägger lärare mycket krut på att arbetar lärarna att hitta dikter som har personlig relevans för varje elev. Ett brett utbud av dikter i är därför centralt undervisningen, visar Anna Sigvardsson.

Begränsad språkanvändning för samiska elever

Elever i sameskolan har en positiv syn på samiska. Men att undervisa i samiska ställer höga krav på lärarna, då det saknas såväl läromedel som bedömningsunderlag, visar Kristina Belancic i sin avhandling.  

Tydlig förväntan av vuxentröst när barn gråter på förskolan

Barns gråt är en tydlig del av den socialiseringsprocess som ständigt pågår i förskolan. Malva Holm Kvist har forskat om hur barns gråt hanteras av förskolans pedagoger och övriga barn.

Feminin medelklass norm på gymnasiets frisörutbildning

Ett feminint medelklassideal präglar gymnasiets frisörutbildning. Men eleverna har oftast en arbetarbakgrund, visar Eva Klope som forskat om hur tjejer fostras in i frisöryrket.

Gemensamt och kreativt i förskolans digitala aktiviteter

I förskolan utvecklas digitala kompetenser gemensamt och med stor kreativitet. Katarina Walldén Hillströms forskning visar att samspelet mellan barnen och barnen och pedagogerna är oerhört komplext och de digitala verksamheterna har stor bredd.  

Internet-förmedlad KBT-terapi effektiv för unga med social ångest

KBT-behandling via nätet har god effekt för barn och unga som lider av social ångest och fobi och många blir helt av med sina besvär. Dessutom klarar de av skolan bättre, visar Martina Nordh.  

Förskolebarn lär sig naturvetenskapliga fenomen med hjälp av sagor

Sagoundervisning kan hjälpa förskolebarn att utveckla sin förståelse för naturvetenskapliga fenomen och begrepp. Det visar Mimmi Malm i sin avhandling.

Skolsegregation påverkar relationer och arbetsliv

Att ha skolkamrater från sitt eget ursprungsland påverkar både framtida karriär och val av partner. Det visar Debbie Lau som forskat om skolsegregationens konsekvenser.

Ryckiga satsningar på lärares kompetensutveckling

Statliga kompetenshöjande insatser för lärare präglas av ryckighet. Det konstaterar Nils Kirsten som förvånas över att det statliga engagemanget i lärares kompetensutveckling snabbt kan vända från ett förhållningssätt till ett annat utan någon tydlig partipolitisk koppling.

Ny modell för individualisering av matematikundervisning för vuxna

För att kunna individualisera undervisningen för vuxna behöver läraren kunskap om de studerandes förkunskaper och drivkrafter. Det konstaterar Linda Ahl som har tagit fram en modell för matematikundervisning för vuxna i Kriminalvården.  

Kroppslig kunskap har stor betydelse i förskollärares arbete

Stor del av förskollärares vardagspraktik kan förstås i termer av kroppslighet. De använder sina kroppar hela tiden, i rummet och i relationen till barnen. Ändå är det kroppsliga inte riktigt föremål för samtal och reflektion inom förskolan, visar Maria Pröckl i sin avhandling.

Elevsammansättning viktig för elever med utländsk bakgrund

Elevsammansättningen är extra viktig för elever som bor i socialt utsatta områden och som pendlar till en socialt mer privilegierad skola. Det visar Maria Granvik Saminathen som forskat om skolors kvalitet kopplat till elevers psykisk hälsa och skolprestationer.

Genus och prestation styr idrottsprofilerad skola

Prestation och normer om att killar är bättre än tjejer genomsyrar den idrottsprofilerade högstadieskolan. Men det finns skillnader mellan de olika idrotterna, visar Marie Larneby som följt en årskull elever på en idrottsprofilerad skola.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Fostermammors utbildningsnivå har liten inverkan på barnens skolresultat

Sambandet mellan fostermammors utbildningsnivå och långtidsplacerade barns skolprestationer är svagt, och varierar mellan flickor och pojkar. Det är en skillnad mot hur det är i biologiska familjer, där sambandet är starkt. Det visar en studie i en ny avhandling i sociologisk demografi från Stockholms universitet.

Introverta lider i det tysta

Ensamhet är inte bara en påtvingad plåga. För vissa elever är ensamhet ett behov som skolan saknar insikt om och därmed också förmåga att möta. Ofta klarar dessa elever av skolan utan synbara problem, samtidigt som de håller problemen för sig själva – till ett högt personligt pris.

Ljudmetoden är överlägsen vid läsinlärning säger forskningen

Det finns ett vetenskapligt stöd för att det är ljudmetoden som leder till flytande läsning både snabbast och för flest elever.

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Kenny Skagerlund forskar om det ännu relativt outforskade området dyskalkyli. Med det tilldelade forskningsanbudet på 1,7 miljoner, som han tagit emot, hoppas han kunna ta forskningen ytterligare ett par steg framåt och hitta verktyg för att underlätta för drabbade elever.

Utanförskap: 5 råd när barn blir utanför

Vissa barn gick omkring nästan en hel timme ensamma. Andra fick leka ett tag men bara på vissa villkor. En ny studie visar på ett systematiskt ­utanförskap som ­pedagoger inte märker.