Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang och självkänsla är två faktorer som främjar ungdomars välmående. Det konstaterar forskaren Kristina Carlén som har undersökt resurser och riskfaktorer som påverkar psykisk hälsa bland unga.

Kristina Carlén
Kristina Carlén

Född år 1968
Bor i Timmersdala, Västra Götaland

Disputerade 2022-11-04
vid Högskolan i Skövde


AVHANDLING
Predictors of mental health in adolescents – with a salutogenic perspective

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är skolsköterska och distriktsköterska i grunden. Under min utbildning fick jag upp ögonen för det salutogena perspektivet, och varför det är viktigt att arbeta med självkänsla. Jag upptäckte att det inte fanns så mycket forskning eller några evidensbaserade metoder för hur man kan arbeta med de frågorna – det var så det började.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa med utgångspunkt ur ett salutogent perspektiv. Jag har hittat faktorer, eller resurser, som påverkar den psykiska hälsan och som handlar om vad man har för möjligheter att hantera utmaningar i livet och vilka strategier man kan man använda. Jag har också tittat på riskfaktorer för psykisk ohälsa. Så jag har tittat både på båda sidor, riskfaktorer och det som främjar.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag har hittat vilka faktorer vi kan jobba med som främjar och förebygger psykisk hälsa. Då har jag kunnat se att känsla av sammanhang, eller Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som vi behöver jobba ännu mer med i skolan. Vi får inte underskatta betydelsen av att också undersöka riskfaktorer, och exempelvis ta reda på hur det psykiska tillståndet ser ut hos våra ungdomar. Mina resultat visar också att föräldrar har en viktig roll för att hjälpa till och bedöma det.

– I tidigare forskning har man framför allt tittat på riskfaktorer. Det specifika med min avhandling är att jag knyter ihop båda perspektiven, det förebyggande perspektivet där man tittar på riskfaktorer och det salutogena perspektivet som handlar mer om vad det finns för resurser omkring ungdomarna som kan stärka dem, som man kan titta på innan de har några symptom.

– Ett fynd är också att jag har sett att det finns en hel del könsskillnader i mina resultat. Flickor har tre gånger så stor risk att utveckla psykiatriska diagnoser i det materialet som jag har tittat på, och det stämmer väl överens med annan forskning.

Vad överraskade dig?

– Låg självkänsla påverkar måendet ganska mycket, och jag hade tänkt mig att ju högre självkänsla desto bättre mående, men det verkar inte riktigt vara så. Det verkar vara så att en ”normal” nivå av självkänsla är viktigt. Det var lite överraskande, och det är något som man behöver utforska vidare.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla inom elevhälsan kan ha nytta av resultaten. Jag tror att vi behöver jobba mycket med de här frågorna. Det handlar om att få in det salutogena perspektivet tydligare i det vi gör, och göra insatser för att stärka känslan av sammanhang eftersom vi vet att det har betydelse för ungas psykiska hälsa.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2023-01-09 17:00 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Specialpedagogik i gymnasiet

Välkommen på Skolportens årliga konferens om specialpedagogik för gymnasiet! Innehållet passar även dig som arbetar inom vuxenutbildningen. Ta del av aktuell specialpedagogisk forskning och nätverka med kollegor från hela Sverige. Delta på plats i Stockholm eller via webbkonferensen. JUST NU! Boka till boka-tidigt-pris t.o.m. 28 februari!

Specialpedagogik i grundskolan

Välkommen på Skolportens årliga konferens om specialpedagogik i grundskolan. Ta del av aktuell specialpedagogisk forskning och nätverka med kollegor från hela Sverige. Delta på plats i Stockholm eller via webbkonferensen. JUST NU! Boka-tidigt-pris till och med 4 april.

Fritidshemmet fångar inte upp elever i behov av extra stöd

Fritidshemmet behöver göra mer för att fånga upp elever som behöver extra stöd. Det konstaterar Birgitta Lundbäck som undersökt hur specialpedagogiken får plats i fritidshemmets verksamhet.

Psykiatriska diagnoser slår hårt mot elevers betyg

Elever med en psykiatrisk diagnos har betydligt sämre skolresultat än de som inte har någon diagnos. Den diagnos som slår absolut hårdast är adhd, och det gäller både flickor och pojkar, visar Cristian Bortes i sin avhandling.

Skolans arbete mot mobbning speglar elevers psykiska ohälsa

Skolkuratorer bör fokusera på att stärka elevers tilltro till sin egen förmåga samt på frågor kring skolprestationer och elevers stress kring skolarbetet. Det säger Victoria Lönnfjord som forskat om kopplingen mellan olika sociala påfrestningar och högstadieelevers psykiska ohälsa.

Samband mellan god hälsa och hög status i skolan

Det finns en tydlig koppling mellan ungdomars mående och deras sociala status i skolan. Överlag mår killarna bättre men de har också generellt en högre status, visar Junia Joffer som forskat om ungas hälsa.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Svårt att inkludera ungdomar i beslutsfattande 

När ungdomar bjuds in att delta i kommunala medborgardialoger blir deras deltagarroll och makt begränsad och styrd – trots att syftet var motsatsen. Det visar Simon Magnussons avhandling.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Social interaktion och lek i förskolor för barn med särskilda utbildningsbehov

Studier har visat att barn med särskilda utbildningsbehov kan vara mindre engagerade i sociala interaktioner med sina kamrater.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

Undervisning i ett fritidshem för alla?

I en ny studie problematiseras fritidshemslärares perspektiv på stöd till elever i fritidshem. Artikeln av Marina Wernholm har skrivits inom ramen för Ifous FoU-program Fritidshemmets pedagogiska uppdrag.

Sömnbrist bland tonåringar – hur kan skolan stötta?

En ny forskningsstudie visar att mer än varannan tonåring sover mindre än åtta timmar per natt. För skolan och elevhälsan är det viktigt att uppmärksamma sömnvanornas betydelse för ungdomars hälsa, menar Malin Jakobsson, som är forskare vid Högskolan i Borås och tidigare varit verksam som skolsköterska.

Skolornas intagning segregerar eleverna

Olika intagningsregler till gymnasieskolan påverkar segregationen bland eleverna. Effekten är mindre än för andra faktorer, men ändå tydlig. Det visar en ny studie skriven av forskare vid Linköpings universitet.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!