Många unga skadar sig själva

Moa Duvarci Engman

Jonas Bjärehed
Jonas Bjärehed

Född år 1979
i Norrköping

Disputerade 2012-09-28
vid Lunds universitet


AVHANDLING
Självskadebeteende bland ungdomar: resultat från tvärsnitts- och longitudinella studier i svenska skolor

Mer än var tredje person i åldern 13-15 år har någon gång skadat sig själv, visar en ny avhandling. Ökad kunskap bland lärare och annan skolpersonal om självskadebeteenden bland ungdomar är viktigt, menar psykologen Jonas Bjärehed som forskat i ämnet.

Att ungdomar skär, bränner eller slår sig själva är ett relativt nytt fenomen som har blivit alltmer utbrett. För de allra flesta handlar beteendet om att lindra ångest eller signalera att man inte mår bra.

– Att man skär sig handlar nästan aldrig om ett självmordsförsök, utan är ett uttryck för att man mår dåligt, säger Jonas Bjärehed, som tror att den stora ökningen till stor del beror på mediaexponeringen i filmer, böcker och på tv.

Jonas Bjärehed har studerat självskadebeteenden bland ungdomar under flera år tillsammans med en forskargrupp på Lunds universitet, och disputerade nyligen med doktorsavhandlingen ”Självskadebeteende bland ungdomar: resultat från tvärsnitts- och longituinella studier i svenska skolor”.

I studien fick över 1 000 högstadieungdomar svara på ett frågeformulär vid två olika tillfällen med ett års mellanrum. Omkring 40 procent svarade vid bägge tillfällena att de någon gång skadat sig själva.

Det finns en stor spridning inom gruppen, understryker Jonas Bjärehed. En majoritet av de självskadande ungdomarna upprepar inte beteendet, och har inte symptom som visar på psykisk ohälsa. En teori är att de har experimenterat med att skada sig, utan att upprepa beteendet.

– Men man hittar en ganska liten grupp, två procent av flickorna och en procent av pojkarna, som säger att de skadar sig väldigt mycket och på olika sätt, och de mår inte bra, säger Jonas Bjärehed.

Det är viktigt att föra upp och prata om problemet med att många unga mår dåligt på olika sätt, just för att problemet är ganska utbrett. Där skulle skolan kunna vara en arena och möta ungdomar, menar Jonas Bjärehed.

– Det är bra om man i skolan på ett avdramatiserat sätt kan närma sig och prata med elever som skadar sig, och inte vara rädd för att fråga om de här sakerna. Många blir lite chockade och rädda och då kanske de undviker ämnet, men min erfarenhet är att många ungdomar uppfattar det som konstigt.

Hur kom det sig att du blev intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som psykolog inom vuxenpsykiatrisk vård, och där fanns det patienter som skadade sig. När det sen verkade bli vanligare bland unga ville jag förstå varför. Mycket av de erfarenheter vi har kring självskadebeteende är hämtade från den vuxenpyskiatriska världen och det blir fort tydligt hur begränsad tillämpning det blir.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ett av de viktigaste resultaten är insikten av att det här beteendet är relativt vanligt bland ungdomar i allmänhet, och därför måste vi veta mer för att förstå vilken hjälp och vilka insatser de behöver. Självskadebeteende är ett tecken på att personen mår dåligt, och då måste vi ta reda på varför. Det är där fokus borde ligga.

Vad överraskade dig?

– Den höga förekomsten av självskadebeteende i gruppen. Och att resultaten var så pass lika för pojkar och flickor. Jag blev också överraskad av att ungdomar verkar uppskatta möjligheten att prata med sin situationen med en vuxen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Är man intresserad av de här frågorna kan man läsa avhandlingen för att lära sig mer. Jag tycker att det här är viktigt eftersom det bidrar med ny kunskap för de som arbetar med ungdomar, skolpersonal och vårdpersonal.

Sidan publicerades 2012-10-31 13:34 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2012-11-07 12:09 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Läraren viktig för utsatta barn

Relationer till lärare är särskilt viktiga för ekonomiskt utsatta barn. Samtidigt är ofta de barnensrelation svagare till både lärare och föräldrar, än barn från mer välbärgade hem. Det visar Elin Olsson i avhandlingen "Social Relations in Youth: Determinants and Consequences ofRelations to Parents, Teachers, and Peers".

Flickor i högstadiet mår sämre än pojkar

Sex av tio elever blir stressade av skolarbetet i högstadiet, och en tredjedel får regelbundet ont i huvudet. Sämst mår flickorna. Det visar Karina Nygrens avhandling.

Gruppdiskussioner kan öka lärandet 

Gruppdiskussioner är ett betydelsefullt sätt att öka elevernas lärandemöjligheter, men de behöver kompletteras med uppföljande helklassdiskussioner. Det visar Jenny Svanteson Westers avhandling.

Visualiseringar av väldiga tidsrymder väcker känslor

Visualiseringar i form av bilder, animationer och interaktiv teknik kan öka förståelsen för väldiga tidsrymder, så kallad djup evolutionär tid. Men det väcker också starka känslor hos elever och studenter, visar Jörgen Stenlund i sin avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Svårt att inkludera ungdomar i beslutsfattande 

När ungdomar bjuds in att delta i kommunala medborgardialoger blir deras deltagarroll och makt begränsad och styrd – trots att syftet var motsatsen. Det visar Simon Magnussons avhandling.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser