Sjunkande motivation bland elever på idrottsprofilerade grundskolor

Motivation och tron på den egna idrottsliga förmågan sjunker över tid bland elever på idrottsprofilerade grundskolor. Det visar Joakim Ingrells forskning.

Joakim Ingrell
Joakim Ingrell

Född 1980
Bor i Helsingborg

Disputerade 2019-09-06
vid Malmö universitet


AVHANDLING
What does it take to be successful here? A longitudinal study of achievement motivation in youth sport

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har alltid varit intresserad av beteendevetenskap och det sociala klimatets betydelse för idrottsutövare på olika nivåer. Jag är utbildad idrottspsykolog och arbetar sedan flera år på högskolan inom området idrottsvetenskap.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den ingår i ett större projekt som handlar om psykiska, fysiska och genusrelaterade variabler kopplade till ungas idrottande. I min avhandling har jag följt 78 elever på en idrottsprofilerad högstadieskola. De här skolorna marknadsför sig ofta med att de lägger grund för framtida elitidrottare eller livslångt intresse för idrott och hälsa. Min huvudsakliga forskningsfråga har varit att undersöka om det stämmer. Eleverna på de här skolorna har mer idrott på schemat och tränar dessutom flera timmar i veckan en specifik idrott. Avhandlingen bygger på enkäter där eleverna vid sex tillfällen fått svara på frågor om hur de ser på prestation, motivation och framgång men också om upplevelser av emotionell och fysisk utmattning.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Trenden visar att elevernas upplevelse av framgång inom sin huvudidrott, som kan antas vara en bakomliggande orsak till motiverade beteende minskar över tid. Det gäller både resultatorienterade elever, det vill säga de som tycker om att vinna och de elever som är mer uppgiftsorienterade och mäter framgång genom att lära sig nya saker och utvecklas. De flesta har en blandning av de här synsätten.

– Resultaten visar också att eleverna med tiden upplever ökad utmattning såväl psykiskt som fysiskt och får mindre tro på sin egen förmåga. Det rör sig om små förändringar, men de är de statistiskt säkerställda. Värdena är i grunden bra, det som är intressant är trenderna.

– Avhandlingen visar vidare att om tränaren är resultatinriktad har det större påverkan på eleverna än om tränaren är uppgiftsinriktad. Kompisar påverkar på motsatt sätt, de har stor betydelse för om eleverna värderar utveckling som en viktig framgångsfaktor.

Vad överraskade dig?

– Att motivationen sjunker, oavsett hur eleverna upplever framgång. Det här behöver i och för sig inte vara konstigt, i högstadieåldern händer mycket och intressena skiftar. Det kan också vara så att tron på den egna idrottsliga förmågan minskar i en skolmiljö där många är högpresterande på området. Resultaten vittnar om att det behövs mer forskning på området, frågan är också politiskt laddad då idrottsprofilerade skolor ofta startas med motivering att just drilla framtidens elitidrottare eller stimulera livslångt intresse för idrott och hälsa.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som arbetar med idrott, både inom och utanför skolan. Jag hoppas att resultaten kan bidra till ökad förståelse för ungas syn på sina idrottsliga förmågor och att de kan förändras över tid.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-10-22 14:14 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-10-30 16:39 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Skolportens magasin
Nytt nr ute 15 maj!

Nytt nr ute 15 maj!

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer och prenumerera här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Relationen viktigast i mötet på förskolan

Relationen och möjligheten till kunskapsinlärning är tätt sammanflätade i mötet mellan barn och pedagoger i förskolan. Det visar Maria Fredrikssons doktorsavhandling, som blev förra årets mest lästa avhandling på Skolportens webb.

Ifous fokuserar: Att utreda närvaroproblem i skolan

Denna rapport har två delar vilka båda syftar till att stärka skolans arbete med att utreda närvaroproblem. Den första delen ger en överblick av den forskning som finns på området. Den andra delen är en praktisk vägledning som visar vilka moment som bör ingå i en utredning och hur de kan utformas. (pdf)

Klättra högre efter naturvetenskapen!

”Vi behöver naturvetenskaplig kunskap för att fatta kloka beslut om hur vi ska använda våra gemensamma resurser.” Cecilia Caimans forskning om barn och hållbarhet har väckt mycket intresse.

Poddagogen #5: Thérèse Halvarson Britton om studiebesök i religionsundervisningen

I nya avsnittet av Poddagogen möter vi Thérèse Halvarson Britton som berättar om studiebesökens roll i religionsundervisningen. Poddare är lektorerna Janne Kontio och Sofia Lundmark.

Ny forskningsöversikt om orsaker till skolfrånvaro

Vad kan forskningen lära oss om hur man kan kartlägga och analysera orsakerna till skolfrånvaro? En ny rapport från Ifous och Region Stockholm ger en sammanställning av relevant forskning inom området samt konkret, saklig och användbar information om kunskapsläget.