Sjunkande motivation bland elever på idrottsprofilerade grundskolor

Motivation och tron på den egna idrottsliga förmågan sjunker över tid bland elever på idrottsprofilerade grundskolor. Det visar Joakim Ingrells forskning.

Joakim Ingrell
Joakim Ingrell

Född 1980
Bor i Helsingborg

Disputerade 2019-09-06
vid Malmö universitet


AVHANDLING
What does it take to be successful here? A longitudinal study of achievement motivation in youth sport

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har alltid varit intresserad av beteendevetenskap och det sociala klimatets betydelse för idrottsutövare på olika nivåer. Jag är utbildad idrottspsykolog och arbetar sedan flera år på högskolan inom området idrottsvetenskap.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den ingår i ett större projekt som handlar om psykiska, fysiska och genusrelaterade variabler kopplade till ungas idrottande. I min avhandling har jag följt 78 elever på en idrottsprofilerad högstadieskola. De här skolorna marknadsför sig ofta med att de lägger grund för framtida elitidrottare eller livslångt intresse för idrott och hälsa. Min huvudsakliga forskningsfråga har varit att undersöka om det stämmer. Eleverna på de här skolorna har mer idrott på schemat och tränar dessutom flera timmar i veckan en specifik idrott. Avhandlingen bygger på enkäter där eleverna vid sex tillfällen fått svara på frågor om hur de ser på prestation, motivation och framgång men också om upplevelser av emotionell och fysisk utmattning.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Trenden visar att elevernas upplevelse av framgång inom sin huvudidrott, som kan antas vara en bakomliggande orsak till motiverade beteende minskar över tid. Det gäller både resultatorienterade elever, det vill säga de som tycker om att vinna och de elever som är mer uppgiftsorienterade och mäter framgång genom att lära sig nya saker och utvecklas. De flesta har en blandning av de här synsätten.

– Resultaten visar också att eleverna med tiden upplever ökad utmattning såväl psykiskt som fysiskt och får mindre tro på sin egen förmåga. Det rör sig om små förändringar, men de är de statistiskt säkerställda. Värdena är i grunden bra, det som är intressant är trenderna.

– Avhandlingen visar vidare att om tränaren är resultatinriktad har det större påverkan på eleverna än om tränaren är uppgiftsinriktad. Kompisar påverkar på motsatt sätt, de har stor betydelse för om eleverna värderar utveckling som en viktig framgångsfaktor.

Vad överraskade dig?

– Att motivationen sjunker, oavsett hur eleverna upplever framgång. Det här behöver i och för sig inte vara konstigt, i högstadieåldern händer mycket och intressena skiftar. Det kan också vara så att tron på den egna idrottsliga förmågan minskar i en skolmiljö där många är högpresterande på området. Resultaten vittnar om att det behövs mer forskning på området, frågan är också politiskt laddad då idrottsprofilerade skolor ofta startas med motivering att just drilla framtidens elitidrottare eller stimulera livslångt intresse för idrott och hälsa.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som arbetar med idrott, både inom och utanför skolan. Jag hoppas att resultaten kan bidra till ökad förståelse för ungas syn på sina idrottsliga förmågor och att de kan förändras över tid.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-10-22 14:14 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-10-30 16:39 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Studie- och yrkesvägledare, 12-13 mars i Göteborg

Två intensiva dagar med vägledning i fokus! Lyssna till föreläsningar om att vägleda nyanlända eller elever med npf, att vägleda med digitala verktyg, att arbeta normkritiskt i vägledningsprocessen, samt hur du praktiskt förbättrar kommunikationen med krävande människor och i svåra samtal.

Gymnasielärare i psykologi, 6 februari

En konferensdag som ger dig både teoretiska och praktiska perspektiv på psykologiämnet! Under dagen berör vi ämnen som vad psykologiämnet är och varför ser det ut som det gör, hur psykologiämnet vara till nytta i framtiden, prokrastinering, formativ undervisning och bedömning i psykologiämnet samt hur vi kan bli kvitt rädslor genom att lära av andra. Superspännande dag, välkommen!

Bättre betyg i idrott och hälsa med gott klassrumsklimat

Ett bra klassrumsklimat i ämnet idrott och hälsa har positiv påverkan på både tillit till sin egen förmåga, delaktighet och betyg hos högstadieelever med funktionsnedsättning. Det visar Karin Bertills i sin avhandling.

Lärare viktiga för att barn till migranter lyckas i arbetslivet

Lärare spelar ofta en avgörande roll för att barn till migranter ska lyckas förverkliga sina ambitioner inom utbildning och arbete. Pinas Aslan beslyser de positiva faktorer som gör att barn till migranter tar sig in på arbetsmarknaden. 

Skriftspråket viktigt i historieämnet

De elever som lyckas bäst på prov i ämnet historia är de som utan skrivinstruktioner förmår skriva längre sammanhängande texter i genrer som sällan syns i läroböckerna. Det visar Susanne Staf i sin avhandling.

Lite fokus på problemlösning i matematikböcker på gymnasiet

Det finns en skillnad i hur matematikböcker på gymnasiet är upplagda, och vad som skrivs fram i läroplanen samt vad forskning om matematiklärande pekar på. Det konstaterar Daniel Brehmer i sin avhandling.  

”Vi-och-dem” präglar konflikter i historieklassrummet

Andreas Mårdh har undersökt historieämnets politiska dimension både i skolan och i högerpopulistiska kommentarsfält. Resultaten visar att när konflikter uppstår i historieklassrummet sker de på ett särskilt sätt som skapar ett "vi-och-dem" mellan eleverna.

Känslor utan plats i samhällskunskapen

Emotioner har ingen given plats i samhällskunskapsämnet, likväl uppstår det ofta starka känslor i klassrummet. Det visar Katarina Blennow som menar att undervisningen skulle vinna på att rama in känslor som viktiga för ämnet.

Stor variation i digital kompetens hos utländska lärare

Läraridentiteten och den pedagogiska grundsynen påverkar vad utländska lärare upplever som nytt eller främmande i en svensk utbildningskontext. Annika Käcks avhandling visar också att det är stor spridning i digital kompetens bland utländska lärare.  

Prov styr elevers skrivande i SO-ämnen

Högstadielevers skrivande i SO består mest av att reproducera kunskapsinnehåll för att klara prov, bli bedömda och få betyg. Skrivandet handlar mindre om att skriva för att förstå och lära sig tillsammans, visar Christina Lind som forskat om skrivpraktiker i SO-ämnena.

Komplexa textsamtal i fysikundervisningen

Att arbeta med textsamtal i NO-undervisningen är komplext. Det konstaterar Jenny Uddling som i sin forskning belyser både möjligheter och begränsningar till språk- och kunskapsutveckling som erbjuds under textsamtalen i fysikklassrummet.

Kränkningsfri skola fokus i det demokratiska uppdraget

Begreppet demokrati är i hög grad kopplat till idéer om mänskliga rättigheter och en outtalad ”svenskhet”. Det konstaterar Ami Cooper som också pekar på att det läggs ett stort ansvar på skolan att producera demokratiska medborgare.

Långsiktiga effekter av systematiska språklekar i förskolan

Systematisk språkträning i förskolan har långtgående effekter, särskilt på barn med läs- och skrivsvårigheter. Det visar Ann-Christina Kjeldsen som forskat om effekter av språklekar i förskola och skola.

Undervisning i matematik vinner på variation

Elever som är duktiga i matte tycker inte med självklarhet att ämnet är kul. Helena Roos visar i sin avhandling att den personliga relationen mellan lärare har stor betydelse för elevers deltagande och lärande i matematik.

Följsamma pedagoger ökar barns inflytande i förskolan

I sin avhandling problematiserar Kristin Ungerberg den vuxendominerade synen på förskolebarns inflytande. Resultaten visar att när pedagogerna vågar stanna kvar i situationer som lockar barnen i vardagen möjliggörs barnens inflytande i förskolan.

Komplext samspel i teaterundervisningen

Textförståelse kan skapas genom kroppen, artefakter och röstkvalitet. Det konstaterar Martin Göthberg som följt lärare och elever i arbetet med en teateruppsättning.  

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Språkförmågan byggs i förskolan

Systematiska språklekar i förskolan kan förbättra barns läskunnighet, särskilt barn med lässvårigheter. Ann-Christina Kjeldsens studie har fått stor internationell uppmärksamhet.

(Lärar)avlastande yrkesgrupper – Var går gränserna?

En studie om nya fördelningar av och förhandlingar om arbete i skolan. (pdf)

Ledarens betydelse – en kulturell arkitekt

En av ledarens viktigaste roll är att vara en visionsbärare! Ledaren sätter ord på varför organisationen finns. Varför man gör det man gör, vad allt hårt arbete ska leda till och vad som ska ha hänt när vi är i mål? Vad längtar ledaren efter att få se? Vad strävar ledaren efter och vilka medel har ledaren byggt in i sin organisation för att nå dit?

Elevcoachning gav ökad närvaro

Ökad närvaro och måluppfyllelse med professionell elevcoachning. Så heter slutrapporten om ett projekt om elevcoachning i en kommunal grundskola i Stockholm som Specialpedagogiska skolmyndigheten stöttat.

Bristande samverkan när barn inte vill gå i skolan

Samverkan mellan skola, socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatri fungerar ofta dåligt kring barn och unga som slutat gå till skolan. Under året ska Skolverket kartlägga omfattningen av elevfrånvaro och skolors förebyggande arbete.