Hoppa till sidinnehåll
Didaktik

Att skapa egna lösningar lär elever mer matematik

Publicerad:2017-06-12
Uppdaterad:2017-06-13
Susanne Sawander
Skribent:Susanne Sawander
Jan Olsson

Född 1964
Bor i Falun

Disputerade 2017-04-26
vid Umeå universitet

Avhandling

GeoGebra, Enhancing Creative Mathematical Reasoning

Undervisning med stöd av dynamisk programvara kan hjälpa elever att konstruera egna lösningar på matematiska problem. Och de lär sig mer, enligt en avhandling av Jan Olsson.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Hur elever löser uppgifter i matematik genom att konstruera egna lösningar har alltid intresserat mig, liksom hur digital teknik kan användas i undervisningen. Så jag lade ihop de två för att se vad digital teknik kan ge för stöd i undervisningen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur man designar undervisning där stöd av dynamiska programvaror ingår. Det är en interventionsstudie med elever från årskurs åtta till två på gymnasiet där jag använt programvaran GeoGebra som stöd för elever att konstruera lösningar på matematiska uppgifter på egen hand.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att elever som uppmuntras att konstruera egna lösningar klarar att lösa matematiska problem. Bäst går det för elever som förmår att formulera egna hypoteser, vilket man måste göra i GeoGebra. Med den metod jag tagit fram måste eleverna konstruera en lösningsmodell själva, de får den inte av läraren och den finns inte i boken, och det visade sig att de lärde sig mer matematik på det sättet. Tar man en uppgift med samma lärandemål, men som påminner mer om vad elever normalt möter i sin vardag så använder eleverna inte GeoGebra lika effektivt. Därför verkar det som om själva uppgiftsdesignen är viktig i undervisning där eleverna använder program som GeoGebra.

Vad överraskade dig?

– Att alla elever från årskurs åtta till två i gymnasiet mötte en utmaning i samma uppgift. Och alla klarade uppgiften lika bra, trots att innehållet är från gymnasiet. I och med att de får stöd från programvaran så kan de resonera sig fram till lösningar istället för att genomföra komplicerade beräkningsprocedurer. Jag är inte säker på att de yngre eleverna skulle klara uppgifterna lika bra med mer konventionell undervisning där läraren talar om hur uppgiften ska lösas.

Vem har nytta av dina resultat?

– Om jag var aktiv som lärare skulle jag bli jätteglad över den här typen av input som både är konkret omsättningsbar till undervisning, och vetenskapligt underbyggd. Så alla lärare har nytta av det, även de som jobbar med yngre barn. Det har även de som vill forska vidare på dynamiska programvaror och de som utformar digitala läromedel.

Annika Larsson Sjöberg

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Biologi

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som undervisar i biologi eller naturkunskap på högstadiet och gymnasiet! Programmet ger både biologididaktik och ämnesfördjupning, bland annat inom källkritik, AI och genteknik. Föreläsare är till exempel Emma Frans, Sebastian Kirppu och Eva Bida.
Läs mer & boka
Åk 7–Vux
19–20 sep

Kommunikation med vårdnadshavare i förskolan

Den här kursen med kursledare Jakob Carlander fokuserar på kommunikation med vårdnadshavare för att skapa relation och bygga förtroende. Du får flera konkreta verktyg att ta till, inte minst när vårdnadshavare är påstridiga eller bär på olika trauman. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev