Skärmtid hämmar fysisk aktivitet bland unga

Högstadieungdomar är starkt medvetna om att datorer och mobiltelefoner utgör en bromskloss för fysisk aktivitet. Det visar Linus Jonsson i sin forskning om ett hälsofrämjande skolprojekt.

Linus Jonsson
Linus Jonsson

Född 1986
Bor i Halmstad

Disputerade 2019-09-06
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
An empowerment-based school physical activity intervention with adolescents in a disadvantaged community: A transformative mixed methods investigation

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag undervisar i psykologi på Högskolan i Halmstad och har disputerat i idrottsvetenskap men intresset väcktes utifrån mina egna erfarenheter. När jag var i skolåldern prövade jag på en rad olika idrotter men slutade när jag kände att det blev för mycket fokus på prestation och tävling. Men runt 20 började jag träna, ändra kostvanor och gick från överviktig till att ha normalvikt. Det här väckte frågan vad det är som skapar motivation att vilja röra på sig och ha goda matvanor.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den bygger på ett hälsofrämjande skolprojekt (””) i en högstadieskola i ett svagt socioekonomiskt område. I två år, en gång i veckan under tid för ”elevens val” fick eleverna prova på en rad olika fysiska aktiviteter blandat med matlagning och teori om kost och hälsa. En grundbult i projektet var att aktiviteterna valdes och utformades under stort elevinflytande. Eleverna har vidare genom gruppintervjuer fått uttrycka vad anser underlätta respektive hindra dem att vara fysiskt aktiva. Elevernas fysiska aktivitet mättes en gång per år från årskurs 7 till 9. I studien ingår också två kontrollskolor.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Eleverna var, oavsett kön och ålder, ense om att vad som krävs för att vara fysisk aktiv är att det ska vara roligt, lustfyllt, varierande, att de känner sig kompetenta och kunna göras tillsammans med kompisar. De lyfte också vikten av spontan aktivitet, som att spela basket eller fotboll. Det senare är intressant eftersom just spontan fysisk aktivitet verkar ha sjunkit överlag. Lika eniga och medvetna var eleverna om att skärmaktiviteter utgör ett hinder för fysisk aktivitet. Ungdomarna pratade mycket om hur lätt de fastnade framför exempelvis Youtube och att det faktiskt är ett problem.

– Resultaten belyser också stereotypa könsroller där flickor förväntas vara hemma och ta större ansvar för hushållssysslor, vilket innebär att deras fritid är mer begränsad. På rasterna och efter skolan var det oftast pojkarna som bestämde om, och i så fall vilka, flickor som får delta i spontana aktiviteter som fotboll eller basket.

– Mätningar av fysisk aktivitet visade efter två år ingen effekt jämfört med de två kontrollskolorna. Ett skäl kan vara att det behövs mer intensiva insatser på olika nivåer, exempelvis att involvera såväl familjer som föreningar och andra samhällsaktörer, för att få effekt.

Vad överraskade dig?

– Att ungdomarna är så medvetna om hur de påverkas av skärmaktiviteter och hur de utgör ett hinder för fysisk aktivitet. Jag överraskades också av resultatet som visar att ungdomar i socioekonomiskt svaga områden verkar vara lika fysiskt aktiva på fritiden som unga i välbärgade områden. Skillnaden är att den sistnämnda gruppen ägnar sig mer åt föreningsdrivna aktiviteter och de förstnämnda åt spontana aktiviteter.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som arbetar med hälsofrågor bland unga. Jag menar inte att det ska läggas ytterligare uppgifter på redan hårt belastade lärare men skolan är en gynnsam arena för att stimulera unga till en hälsosam livsstil.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-09-19 11:15 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-12-17 13:49 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Skolportens magasin
Nytt nr ute 15 maj!

Nytt nr ute 15 maj!

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer och prenumerera här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Professorn som bytte åsikt: ”Jag hade fel”

Som biträdande utbildningsminister i USA på 1990-talet var hon en förespråkare för marknadslösningar i skolan – i dag har Diane Ravitch tänkt om och är en av systemets ihärdigaste kritiker.

Debattsugna elever tystnar på elitskolan

"Jag hade inte förväntat mig att skolan skulle vara uttalat elitistisk och på samma gång fostra till passiv lydnad". Det säger Janna Lundberg, vars avhandling om debattklimatet på en elitskola nu har valts till lärarpanelens favorit.

Relationen viktigast i mötet på förskolan

Relationen och möjligheten till kunskapsinlärning är tätt sammanflätade i mötet mellan barn och pedagoger i förskolan. Det visar Maria Fredrikssons doktorsavhandling, som blev förra årets mest lästa avhandling på Skolportens webb.

Hård forskarkritik mot nya kursplaner

Avkodning är A och O för att ett barn ska lära sig läsa, enligt evidensbaserad forskning. Men i Skolverkets förslag på nya kursplaner saknas skrivningar om den tidiga läsinlärningen. Fokus ligger på slutmålet; läsförståelse och förmågan att bearbeta texter. Förslaget har väckt stark kritik bland forskare. Här presenterar vi några av de rösterna.

Hur kan vi dela mer med varandra?

Aldrig förr har så många digitala lärresurser producerats på så kort tid som nu. Men var lagras dessa och skulle vi kunna dela med varandra lite mer och undvika mycket dubbelarbete? Det skriver Alastair Creelman, specialist på e-lärande.