Skärmtid hämmar fysisk aktivitet bland unga

Högstadieungdomar är starkt medvetna om att datorer och mobiltelefoner utgör en bromskloss för fysisk aktivitet. Det visar Linus Jonsson i sin forskning om ett hälsofrämjande skolprojekt.

Linus Jonsson
Linus Jonsson

Född 1986
Bor i Halmstad

Disputerade 2019-09-06
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
An empowerment-based school physical activity intervention with adolescents in a disadvantaged community: A transformative mixed methods investigation

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag undervisar i psykologi på Högskolan i Halmstad och har disputerat i idrottsvetenskap men intresset väcktes utifrån mina egna erfarenheter. När jag var i skolåldern prövade jag på en rad olika idrotter men slutade när jag kände att det blev för mycket fokus på prestation och tävling. Men runt 20 började jag träna, ändra kostvanor och gick från överviktig till att ha normalvikt. Det här väckte frågan vad det är som skapar motivation att vilja röra på sig och ha goda matvanor.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den bygger på ett hälsofrämjande skolprojekt (””) i en högstadieskola i ett svagt socioekonomiskt område. I två år, en gång i veckan under tid för ”elevens val” fick eleverna prova på en rad olika fysiska aktiviteter blandat med matlagning och teori om kost och hälsa. En grundbult i projektet var att aktiviteterna valdes och utformades under stort elevinflytande. Eleverna har vidare genom gruppintervjuer fått uttrycka vad anser underlätta respektive hindra dem att vara fysiskt aktiva. Elevernas fysiska aktivitet mättes en gång per år från årskurs 7 till 9. I studien ingår också två kontrollskolor.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Eleverna var, oavsett kön och ålder, ense om att vad som krävs för att vara fysisk aktiv är att det ska vara roligt, lustfyllt, varierande, att de känner sig kompetenta och kunna göras tillsammans med kompisar. De lyfte också vikten av spontan aktivitet, som att spela basket eller fotboll. Det senare är intressant eftersom just spontan fysisk aktivitet verkar ha sjunkit överlag. Lika eniga och medvetna var eleverna om att skärmaktiviteter utgör ett hinder för fysisk aktivitet. Ungdomarna pratade mycket om hur lätt de fastnade framför exempelvis Youtube och att det faktiskt är ett problem.

– Resultaten belyser också stereotypa könsroller där flickor förväntas vara hemma och ta större ansvar för hushållssysslor, vilket innebär att deras fritid är mer begränsad. På rasterna och efter skolan var det oftast pojkarna som bestämde om, och i så fall vilka, flickor som får delta i spontana aktiviteter som fotboll eller basket.

– Mätningar av fysisk aktivitet visade efter två år ingen effekt jämfört med de två kontrollskolorna. Ett skäl kan vara att det behövs mer intensiva insatser på olika nivåer, exempelvis att involvera såväl familjer som föreningar och andra samhällsaktörer, för att få effekt.

Vad överraskade dig?

– Att ungdomarna är så medvetna om hur de påverkas av skärmaktiviteter och hur de utgör ett hinder för fysisk aktivitet. Jag överraskades också av resultatet som visar att ungdomar i socioekonomiskt svaga områden verkar vara lika fysiskt aktiva på fritiden som unga i välbärgade områden. Skillnaden är att den sistnämnda gruppen ägnar sig mer åt föreningsdrivna aktiviteter och de förstnämnda åt spontana aktiviteter.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som arbetar med hälsofrågor bland unga. Jag menar inte att det ska läggas ytterligare uppgifter på redan hårt belastade lärare men skolan är en gynnsam arena för att stimulera unga till en hälsosam livsstil.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-09-19 11:15 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-12-17 13:49 av Moa Duvarci Engman


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Får vi titta på Youtube? Viktigt att fritidshem främjar barns medieintressen visar studie

Många elever har ett stort intresse för dataspel, att titta på Youtube-klipp och snacka på Tiktok. Hur ska lärarna på fritidshem förhålla sig till det? En ny studie visar att lärare som integrerar barnens medieintresse i fritidsverksamheten kan ha mer utvecklande samtal med eleverna om deras vardag.

Blandade känslor – om barn och ungas psykiska hälsa

Att förstå sina egna känslor gör det lättare att hantera och prata om sitt mående. Materialet Blandade känslor ger stöd till barn och till vuxna som möter barn i alla åldrar. Det kan användas i skolan, på fritiden, i hemmet, inom socialtjänsten eller vården.

Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)

Tidiga insatser för att öka läsförmågan viktigt för elever med svenska som andraspråk

En betydligt högre andel av de elever som följer kursplanen i svenska som andraspråk har behov av tidiga insatser för att kunna utveckla god läsförmåga, jämfört med elever som följer kursplanen i svenska. Det visar en ny studie från Linnéuniversitetet med 46 000 elever på lågstadiet. Eleverna behöver systematisk undervisning i såväl avkodning och ordkunskap som läsförståelse.

What happens when older students struggle to read? We asked. You answered.

Students tend to give up on school if they haven’t developed strong reading skills by the time they reach middle or high school, respondents to a recent survey say. The respondents – which included students, teachers and parents – offered recommendations for helping boost literacy among older students, including additional training for teachers, dyslexia screening, tutoring and various intervention programs.