Skärmtid hämmar fysisk aktivitet bland unga

Högstadieungdomar är starkt medvetna om att datorer och mobiltelefoner utgör en bromskloss för fysisk aktivitet. Det visar Linus Jonsson i sin forskning om ett hälsofrämjande skolprojekt.

Linus Jonsson
Linus Jonsson

Född 1986
Bor i Halmstad

Disputerade 2019-09-06
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
An empowerment-based school physical activity intervention with adolescents in a disadvantaged community: A transformative mixed methods investigation

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag undervisar i psykologi på Högskolan i Halmstad och har disputerat i idrottsvetenskap men intresset väcktes utifrån mina egna erfarenheter. När jag var i skolåldern prövade jag på en rad olika idrotter men slutade när jag kände att det blev för mycket fokus på prestation och tävling. Men runt 20 började jag träna, ändra kostvanor och gick från överviktig till att ha normalvikt. Det här väckte frågan vad det är som skapar motivation att vilja röra på sig och ha goda matvanor.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den bygger på ett hälsofrämjande skolprojekt (””) i en högstadieskola i ett svagt socioekonomiskt område. I två år, en gång i veckan under tid för ”elevens val” fick eleverna prova på en rad olika fysiska aktiviteter blandat med matlagning och teori om kost och hälsa. En grundbult i projektet var att aktiviteterna valdes och utformades under stort elevinflytande. Eleverna har vidare genom gruppintervjuer fått uttrycka vad anser underlätta respektive hindra dem att vara fysiskt aktiva. Elevernas fysiska aktivitet mättes en gång per år från årskurs 7 till 9. I studien ingår också två kontrollskolor.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Eleverna var, oavsett kön och ålder, ense om att vad som krävs för att vara fysisk aktiv är att det ska vara roligt, lustfyllt, varierande, att de känner sig kompetenta och kunna göras tillsammans med kompisar. De lyfte också vikten av spontan aktivitet, som att spela basket eller fotboll. Det senare är intressant eftersom just spontan fysisk aktivitet verkar ha sjunkit överlag. Lika eniga och medvetna var eleverna om att skärmaktiviteter utgör ett hinder för fysisk aktivitet. Ungdomarna pratade mycket om hur lätt de fastnade framför exempelvis Youtube och att det faktiskt är ett problem.

– Resultaten belyser också stereotypa könsroller där flickor förväntas vara hemma och ta större ansvar för hushållssysslor, vilket innebär att deras fritid är mer begränsad. På rasterna och efter skolan var det oftast pojkarna som bestämde om, och i så fall vilka, flickor som får delta i spontana aktiviteter som fotboll eller basket.

– Mätningar av fysisk aktivitet visade efter två år ingen effekt jämfört med de två kontrollskolorna. Ett skäl kan vara att det behövs mer intensiva insatser på olika nivåer, exempelvis att involvera såväl familjer som föreningar och andra samhällsaktörer, för att få effekt.

Vad överraskade dig?

– Att ungdomarna är så medvetna om hur de påverkas av skärmaktiviteter och hur de utgör ett hinder för fysisk aktivitet. Jag överraskades också av resultatet som visar att ungdomar i socioekonomiskt svaga områden verkar vara lika fysiskt aktiva på fritiden som unga i välbärgade områden. Skillnaden är att den sistnämnda gruppen ägnar sig mer åt föreningsdrivna aktiviteter och de förstnämnda åt spontana aktiviteter.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som arbetar med hälsofrågor bland unga. Jag menar inte att det ska läggas ytterligare uppgifter på redan hårt belastade lärare men skolan är en gynnsam arena för att stimulera unga till en hälsosam livsstil.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-09-19 11:15 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-10-03 10:55 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Källkritik i fokus, 28 januari i Stockholm

Ämnesövergripande dag för dig som vill fördjupa dig inom källkritik. Ta del av praxisnära föreläsningar om hur man kan avslöja nätets falska påståenden, nyhetsmedias kompetens inom källkritik - är det så bra som man kan förutsätta. Och hur kan du uppdatera din undervisning om källkritik? Välkommen!

Gymnasieelever i behov av särskilt stöd, 7-8 nov i Stockholm

Ta del av föreläsningar om språkutveckling, ungdomars generella hjärnutveckling, självreglering och beteendeproblematik samt specialpedagogens roll! Vi erbjuder en givande mix av forskningsbaserade föreläsningar och praktiska erfarenheter med fokus på elever i svårigheter under gymnasietiden. Välkommen!

Långsiktiga effekter av systematiska språklekar i förskolan

Systematisk språkträning i förskolan har långtgående effekter, särskilt på barn med läs- och skrivsvårigheter. Det visar Ann-Christina Kjeldsen som forskat om effekter av språklekar i förskola och skola.

Bedömning av muntlig kommunikation i engelska kan vidareutvecklas

Linda Borgers forskning visar att lärare uppmärksammar en stor bredd av elevers muntliga kommunikativa kompetens vid bedömning av nationella prov. Men över hälften av de tillfrågade lärarna saknar stöd från skolledningen i att organisera och genomföra de muntliga proven.

Barn med beteendesvårigheter behöver extra stöd redan i förskolan

Barn med beteendesvårigheter visar mindre engagemang i förskolans aktiviteter vilket kan påverka deras lärande. Därför behöver extra stöd sättas in redan på förskolan, menar forskaren Madeleine Sjöman.

Begränsad effekt av förebyggande program mot psykisk ohälsa i skolan

Manualiserade program mot ångest och depression hos skolbarn som genomförs av lärare har ganska liten effekt, visar Johan Åhléns avhandling. För att ge resultat måste lärarna få mer stöd.

Känsla av tillhörighet skapar engagemang i skolan

Känsla av tillhörighet är en grundbult för elevers engagemang i skolan. Helena Anderssons forskning visar också att dynamiska gruppindelningar över klassgränser ökar engagemanget bland eleverna.

Skolan brister i stöd till barn med autismdiagnos

Många barn får god hjälp i samband med att de fått autismdiagnos men efter ett antal år verkar stödet försvinna. Martina Barnevik Olsson visar i sin avhandling att barn som har eller har haft autism kan ha svårt att klara skolan och därför behöver stöd under lång tid.

Elever i behov av särskilt stöd saknar inflytande över undervisningen

Elever i behov av särskilt stöd har inte samma förutsättningar som andra elever vad gäller inflytande över undervisningen. Det visar Barbro Johanssons avhandling om elevers delaktighet och påverkan när stödinsatser utformas.

Fler former av ordning i svenska klassrum

Hur skiljer sig regler och disciplin åt i det svenska respektive tyska klassrummet? Jakob Billmayer fann en ordningsform som enklast kan sammanfattas som den klassiska katederundervisningen i de båda länderna. I Sverige fanns dock även en öppnare form av ordning, med utrymme för individuellt arbete och elevansvar.

Om meritering i tillsättning av lektorat

Ingegerd Gunvik-Grönbladh har undersökt tjänstetillsättningar av lektorat vid juridiska fakulteten vid Uppsala universitet där sökande bedömdes av vetenskapligt och pedagogiskt sakkunniga.

Högskolestudenter med Asperger syndrom behöver stöd i sin vardag

Ann Simmeborn Fleischers avhandling visar att det pedagogiska stödet för studenter med Asperger syndrom i många fall fungerar dåligt. ”Personer med Asperger syndrom är ofta ensamma. Dessutom har de svårt att formulera vad de behöver hjälp med”, säger hon.

Vuxenelever behöver stöd i informationssökning

Att kritiskt söka och värdera information är kunskaper som vuxenskolans tar för given. Det konstaterar Cecilia Gärdén i sin avhandling Verktyg för lärande . - Skolans krav på informationskompetens ligger långt över studenternas färdigheter, säger Cecilia Gärdén.

Ensidig bild av historien i museerna

Museerna missar sitt demokratiska mål när det gäller historieförmedling. Det visar Cecilia Axelssons avhandling i ämnet. - Museerna väljer bort att problematisera frågor kring genus, klass och etnicitet och det skapar en ensidig bild av historien.

Specialpedagogik eller barn i behov av särskilt stöd?

Jag önskar att det kunde bli en utmanande och innehållsrik diskussion om barn i behov av särskilt stöd, och om förskolans förhållningssätt till specialpedagogik, säger forskaren Eva Siljehag. Förskolan ska inte per automatik ta över ett specialpedagogiskt tänk från skolan.

Behov av ensamhet inte en önskan om isolering

Det finns en uppfattning om att personer med Asperger är enstöringar – och att ensamheten skulle vara självvald – men många av dem jag har träffat har en stark önskan att få vänner och längtade efter kärleksrelationer, säger forskaren Gunvor Larsson Abbad. Problemet är att de inte vet hur man gör.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Finalist till Publishingpriset 2019!

Finalist till Publishingpriset 2019!

Skolportens forskningsmagasin är nominerat till Publishingpriset 2019 för andra året i rad!

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Tema mobbning: ”Det är viktigt att skapa en medvetenhet”

I sitt arbete mot kränkningar har Valsätraskolan valt Kiva-programmet som vilar på vetenskaplig grund. Det har skapat en medvetenhet hos både elever och lärare.

”Rektorer tror på sig själva – för mycket”

Svensk skola sätter inte bara överbetyg på sina elever. Även rektorer har för höga tankar om sig själva, säger Mats Alvesson, professor och organisationsforskare vid Lunds universitet.

Kollegialt lärande om lek i förskolan

Arbetet med ”Stödmaterial förskola” ledde inte bara till att leken fick mer utrymme på förskolan Örtagården i Botkyrka. Pedagogerna insåg också hur viktiga de är för barnen och att de inte är utbytbara.

”Uppdraget måste förändras i grunden”

Det var betydligt lättare att vara skolledare före 90-talskrisen. Sedan dess har både resurserna krympt och kraven höjts. ”Nu måste förutsättningarna för uppdraget förändras i grunden”, säger forskaren Annika Härenstam som studerat ämnet i decennier.

Förtroende och dialog är nyckeln till framgång

Generella åtgärder på specifika problem leder ofelbart till att alla kommer i kläm. Förtroende och dialog – i alla led – är nycklarna till en framgångsrik skola.