Skärmtid hämmar fysisk aktivitet bland unga

Högstadieungdomar är starkt medvetna om att datorer och mobiltelefoner utgör en bromskloss för fysisk aktivitet. Det visar Linus Jonsson i sin forskning om ett hälsofrämjande skolprojekt.

Linus Jonsson
Linus Jonsson

Född 1986
Bor i Halmstad

Disputerade 2019-09-06
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
An empowerment-based school physical activity intervention with adolescents in a disadvantaged community: A transformative mixed methods investigation

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag undervisar i psykologi på Högskolan i Halmstad och har disputerat i idrottsvetenskap men intresset väcktes utifrån mina egna erfarenheter. När jag var i skolåldern prövade jag på en rad olika idrotter men slutade när jag kände att det blev för mycket fokus på prestation och tävling. Men runt 20 började jag träna, ändra kostvanor och gick från överviktig till att ha normalvikt. Det här väckte frågan vad det är som skapar motivation att vilja röra på sig och ha goda matvanor.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den bygger på ett hälsofrämjande skolprojekt (””) i en högstadieskola i ett svagt socioekonomiskt område. I två år, en gång i veckan under tid för ”elevens val” fick eleverna prova på en rad olika fysiska aktiviteter blandat med matlagning och teori om kost och hälsa. En grundbult i projektet var att aktiviteterna valdes och utformades under stort elevinflytande. Eleverna har vidare genom gruppintervjuer fått uttrycka vad anser underlätta respektive hindra dem att vara fysiskt aktiva. Elevernas fysiska aktivitet mättes en gång per år från årskurs 7 till 9. I studien ingår också två kontrollskolor.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Eleverna var, oavsett kön och ålder, ense om att vad som krävs för att vara fysisk aktiv är att det ska vara roligt, lustfyllt, varierande, att de känner sig kompetenta och kunna göras tillsammans med kompisar. De lyfte också vikten av spontan aktivitet, som att spela basket eller fotboll. Det senare är intressant eftersom just spontan fysisk aktivitet verkar ha sjunkit överlag. Lika eniga och medvetna var eleverna om att skärmaktiviteter utgör ett hinder för fysisk aktivitet. Ungdomarna pratade mycket om hur lätt de fastnade framför exempelvis Youtube och att det faktiskt är ett problem.

– Resultaten belyser också stereotypa könsroller där flickor förväntas vara hemma och ta större ansvar för hushållssysslor, vilket innebär att deras fritid är mer begränsad. På rasterna och efter skolan var det oftast pojkarna som bestämde om, och i så fall vilka, flickor som får delta i spontana aktiviteter som fotboll eller basket.

– Mätningar av fysisk aktivitet visade efter två år ingen effekt jämfört med de två kontrollskolorna. Ett skäl kan vara att det behövs mer intensiva insatser på olika nivåer, exempelvis att involvera såväl familjer som föreningar och andra samhällsaktörer, för att få effekt.

Vad överraskade dig?

– Att ungdomarna är så medvetna om hur de påverkas av skärmaktiviteter och hur de utgör ett hinder för fysisk aktivitet. Jag överraskades också av resultatet som visar att ungdomar i socioekonomiskt svaga områden verkar vara lika fysiskt aktiva på fritiden som unga i välbärgade områden. Skillnaden är att den sistnämnda gruppen ägnar sig mer åt föreningsdrivna aktiviteter och de förstnämnda åt spontana aktiviteter.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som arbetar med hälsofrågor bland unga. Jag menar inte att det ska läggas ytterligare uppgifter på redan hårt belastade lärare men skolan är en gynnsam arena för att stimulera unga till en hälsosam livsstil.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-09-19 11:15 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-12-17 13:49 av Moa Duvarci Engman


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Ny forskning: Surfplattor minskar kreativiteten på förskolan

Digitala verktyg ingår i läroplanen för förskolebarn, redan från ett års ålder. Nu visar svensk forskning att småbarnens lek med surfplattor ser helt annorlunda ut än annan lek.

Stötta eller inte? Det är frågan i ett nytt forskningsprojekt kring språkutveckling i förskolan

Räcker det att barn befinner sig i en stimulerande miljö där man pratar och läser, eller kan ett än mer strukturerat stöd i förskolan ge bättre effekt på språkutvecklingen? Det hoppas forskningsledaren Peter Andersson Lilja få svar på i forskningsprojektet som nu startar på Högskolan i Borås.

Känslor gentemot skolan kan påverka högstadieelevens prestationer på lång sikt

Finns det ett samband mellan högstadieelevers skolrelaterade utmattning, engagemang och prestationer i matematik? Ja, det gör det, också på lång sikt. Det visar en undersökning vid Åbo Akademi.

Gaming och psykisk hälsa hos unga i Sverige undersöks

Gaming är idag en vanlig fritidsaktivitet hos många ungdomar och är sedan sommaren år 2018 klassad som så pass problematisk att den finns som en diagnos, gaming disorder. Forskare på Högskolan Väst hoppas att resultaten från en ny studie ska bidra till att förebygga psykisk ohälsa som är relaterad till gaming.

”Begåvade människor gör dumma saker”

Folk lägger en stor del av sin arbetstid på kvalitetssäkring, varumärkesarbete och på att utarbeta strategier. Lundaforskaren Mats Alvesson bedriver ett korståg mot dagens klyschor och tomma reformer i administration och ledarskap. ”Samtidigt som vi lever i ett kunskapssamhälle verkar vi också i ett fördumningssamhälle.”