Skattningsinstrument bidrar till bättre lärmiljö för barn med autism 

Med hjälp av ett amerikanskt instrument som används för att skatta kvaliteten på lärmiljön för barn med autism kan förskolor skapa en bättre övergripande lärmiljö för barn med autismdiagnos. Det visar Hampus Bejnö, forskare som har översatt och anpassat instrumentet till svenska förhållanden.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har närstående med autismdiagnos, och innan jag tog min psykologexamen jobbade jag med barn med autism inom LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Jag har även jobbat inom psykiatrisk heldygnsvård med vuxna med autism, adhd och personlighetssyndrom. När jag skrev min examensuppsats på psykologprogrammet så gjorde vi en studie i USA som handlade om små barn med autism i förskolan. Jag fick sedan möjlighet att delta i ett doktorandprojekt om hur man kan skapa förutsättningar i förskolan för barn med autism i Sverige.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt om man kan översätta och anpassa ett skattningsinstrument, Autism Program Environment Rating Scale (APERS) som är utvecklat i USA, och använda det i Sverige. Skattningsinstrumentet är utvecklat utifrån forskning om vilka faktorer som är viktiga för barn och ungdomar med autism i förskola och skola. Instrumentet fokuserar exempelvis på hur man arrangerar den fysiska lärmiljön, hur man hanterar problemskapande beteende, vilka instruktioner man ger, och hur man lär ut och stöttar samspel med typiskt utvecklade jämnåriga.

– I den första studien har vi tagit hjälp av expertis inom förskola och habilitering i Sverige för att instrumentet ska bli så relevant och användbart som möjligt för svenska förhållanden. Den andra studien handlar om hur man kan använda instrumentet, och utveckla kvaliteten i lärmiljön för barn med autism utifrån en kartläggning av förskolan med APERS. I den tredje studien har vi undersökt vad olika grupper tycker är viktigt för att barn med autismdiagnos ska få bästa möjliga stöd och förutsättningar för att kunna utvecklas optimalt. Vi undersökte också hur de uppfattat deltagandet i den andra delstudien. Vi frågade rektorer, pedagoger och resurspedagoger på förskolorna, handledare på habiliteringen och föräldrar, för att få lite olika perspektiv.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att instrumentet har en väldigt stor relevans för förskolan i Sverige för barn med autism. Forskningen visar också att det finns ett stort behov av den här typen av instrument eftersom mycket av den kunskap som finns i Sverige är koncentrerad till habiliteringen. Jag tror att många har erfarenhet av att det kan vara tufft att få till inkludering och delaktighet för alla barn i förskolan, man måste veta hur man ska göra i praktiken. Våra resultat visar att vi med hjälp av instrumentet kunde skapa en bättre övergripande lärmiljö för barn med autism, och stötta deras lärande och inkludering.

– Insatsen pågick under två terminer, där vi gjorde en kartläggning för att identifiera vilka områden som var viktiga att jobba vidare med. Sedan kunde vi ge fortbildning och coachning på plats i förskolan utifrån specialpedagogiska strategier som det finns forskningsstöd för, med fokus på hur man kan stötta delaktighet och inkludering för barn med autism. När vi utvärderade arbetet efter åtta månader såg vi att det var en signifikant skillnad mellan interventionsgruppen, där det hade skett en stor skillnad, och jämförelsegruppen där det såg ungefär likadant ut som när vi började. Vi såg också att det behövdes ett mer konkret stöd i förskolan för att planera och formulera mål kring hur de här barnen kan stöttas, för att utveckla det egna arbetet. En generell slutsats är att det här instrumentet har varit hjälpsamt för att stötta de här barnens lärande och delaktighet i förskolan, och stötta pedagogerna i deras arbete.

– Det var intressant att ta del av vad de olika grupperna betonade som viktigast för barnen. Rektorerna betonade frågor om organisation, storlek på barngrupper och personal. Pedagogerna pratade mycket om samarbete och om vikten av både teoretisk och praktisk kunskap. De lyfte fram att det varit väldigt hjälpsamt att ha någon på plats i förskolan som kan ge vägledning och stöd. En viktig del av projektet var att jämka det individfokuserade stöd som habiliteringen står för, med förskolans verksamhet och hur man kan skapa anpassningar i miljön så att barnet kan delta mer i aktiviteter med andra barn. Föräldrarna betonade framför allt vikten av att deras barn skulle få vara en del av gruppen i förskolan. Handledarna från habiliteringen hade främst fokus på handledning av enskilda resurspedagoger.

Vad överraskade dig?

– Jag upplevde att avståndet var större mellan habilitering och förskolan än jag hade jag trott från början. Jag upplevde att man inom förskolan har begränsade kunskaper, jämfört med habiliteringen, kring vad forskningen säger och vilka anpassningar som är bra att göra för de här barnen. Det finns mycket kunskap inom habiliteringen, men det verkar som om det är svårt för den att nå fram till förskolorna. Å andra sidan kan personal från habiliteringen ha begränsad kunskap om hur förskolan lägger upp sin utbildning för alla barn i förskolans grupper, vilket också kan bli ett bekymmer.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas och tänker att man kan ha nytta av dem både inom förskolan och inom habilitering när man planerar och genomför insatser mot barn med autismdiagnos för att stötta deras lärande och utveckling.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2022-02-24 17:34 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Förskolebarns frågor om vatten och miljö aktuella och relevanta

Vad kan utbildning i miljöfrågor handla om i förskolan, och hur kan den genomföras? Om det har Teresa Elkin Postila forskat om.

Förskolan en bra plats för föräldrastödsprogram

Att genomföra föräldrautbildningar på förskolan fungerar bra för föräldrar som upplever att de behöver vägledning och stöttning i föräldraskapet. Det visar Anton Dahlbergs avhandling om förskolebarn med beteendeproblem och känslomässiga svårigheter.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Svårt att inkludera ungdomar i beslutsfattande 

När ungdomar bjuds in att delta i kommunala medborgardialoger blir deras deltagarroll och makt begränsad och styrd – trots att syftet var motsatsen. Det visar Simon Magnussons avhandling.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

”Kvalitet” – ett begrepp som ofta konstrueras som en ”brist”

Kvalitet verkar ofta konstrueras som en ”brist” eller som ett ”problem” i diskussionen om vuxenutbildning, visar Johanna Mufics avhandling.  "Det blir väldigt svårt att ifrågasätta fokuset på kvalitet eftersom det ofta får en status av något "universellt bra". Här hoppas jag att min avhandling kan bidra med verktyg", säger hon.

Nyanlända elever förhåller sig till positionen som migrant

Nyanlända gymnasieelever upplever ett begränsat utrymme att vara någon annan än migrant i skolan. Det visar Ulrika Lögdberg som forskat om unga migranters välbefinnande i relation till skola och vardag.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Positiv effekt av egne klasser for elever med autisme

Elever med autismespekterforstyrrelser (ASF) har større sjanse å fullføre skolen dersom de har gått i spesialklasser enn om de hadde gått i en ordinær klasse, viser dansk forskning.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser