Skattningsinstrument bidrar till bättre lärmiljö för barn med autism 

Med hjälp av ett amerikanskt instrument som används för att skatta kvaliteten på lärmiljön för barn med autism kan förskolor skapa en bättre övergripande lärmiljö för barn med autismdiagnos. Det visar Hampus Bejnö, forskare som har översatt och anpassat instrumentet till svenska förhållanden.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har närstående med autismdiagnos, och innan jag tog min psykologexamen jobbade jag med barn med autism inom LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Jag har även jobbat inom psykiatrisk heldygnsvård med vuxna med autism, adhd och personlighetssyndrom. När jag skrev min examensuppsats på psykologprogrammet så gjorde vi en studie i USA som handlade om små barn med autism i förskolan. Jag fick sedan möjlighet att delta i ett doktorandprojekt om hur man kan skapa förutsättningar i förskolan för barn med autism i Sverige.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt om man kan översätta och anpassa ett skattningsinstrument, Autism Program Environment Rating Scale (APERS) som är utvecklat i USA, och använda det i Sverige. Skattningsinstrumentet är utvecklat utifrån forskning om vilka faktorer som är viktiga för barn och ungdomar med autism i förskola och skola. Instrumentet fokuserar exempelvis på hur man arrangerar den fysiska lärmiljön, hur man hanterar problemskapande beteende, vilka instruktioner man ger, och hur man lär ut och stöttar samspel med typiskt utvecklade jämnåriga.

– I den första studien har vi tagit hjälp av expertis inom förskola och habilitering i Sverige för att instrumentet ska bli så relevant och användbart som möjligt för svenska förhållanden. Den andra studien handlar om hur man kan använda instrumentet, och utveckla kvaliteten i lärmiljön för barn med autism utifrån en kartläggning av förskolan med APERS. I den tredje studien har vi undersökt vad olika grupper tycker är viktigt för att barn med autismdiagnos ska få bästa möjliga stöd och förutsättningar för att kunna utvecklas optimalt. Vi undersökte också hur de uppfattat deltagandet i den andra delstudien. Vi frågade rektorer, pedagoger och resurspedagoger på förskolorna, handledare på habiliteringen och föräldrar, för att få lite olika perspektiv.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att instrumentet har en väldigt stor relevans för förskolan i Sverige för barn med autism. Forskningen visar också att det finns ett stort behov av den här typen av instrument eftersom mycket av den kunskap som finns i Sverige är koncentrerad till habiliteringen. Jag tror att många har erfarenhet av att det kan vara tufft att få till inkludering och delaktighet för alla barn i förskolan, man måste veta hur man ska göra i praktiken. Våra resultat visar att vi med hjälp av instrumentet kunde skapa en bättre övergripande lärmiljö för barn med autism, och stötta deras lärande och inkludering.

– Insatsen pågick under två terminer, där vi gjorde en kartläggning för att identifiera vilka områden som var viktiga att jobba vidare med. Sedan kunde vi ge fortbildning och coachning på plats i förskolan utifrån specialpedagogiska strategier som det finns forskningsstöd för, med fokus på hur man kan stötta delaktighet och inkludering för barn med autism. När vi utvärderade arbetet efter åtta månader såg vi att det var en signifikant skillnad mellan interventionsgruppen, där det hade skett en stor skillnad, och jämförelsegruppen där det såg ungefär likadant ut som när vi började. Vi såg också att det behövdes ett mer konkret stöd i förskolan för att planera och formulera mål kring hur de här barnen kan stöttas, för att utveckla det egna arbetet. En generell slutsats är att det här instrumentet har varit hjälpsamt för att stötta de här barnens lärande och delaktighet i förskolan, och stötta pedagogerna i deras arbete.

– Det var intressant att ta del av vad de olika grupperna betonade som viktigast för barnen. Rektorerna betonade frågor om organisation, storlek på barngrupper och personal. Pedagogerna pratade mycket om samarbete och om vikten av både teoretisk och praktisk kunskap. De lyfte fram att det varit väldigt hjälpsamt att ha någon på plats i förskolan som kan ge vägledning och stöd. En viktig del av projektet var att jämka det individfokuserade stöd som habiliteringen står för, med förskolans verksamhet och hur man kan skapa anpassningar i miljön så att barnet kan delta mer i aktiviteter med andra barn. Föräldrarna betonade framför allt vikten av att deras barn skulle få vara en del av gruppen i förskolan. Handledarna från habiliteringen hade främst fokus på handledning av enskilda resurspedagoger.

Vad överraskade dig?

– Jag upplevde att avståndet var större mellan habilitering och förskolan än jag hade jag trott från början. Jag upplevde att man inom förskolan har begränsade kunskaper, jämfört med habiliteringen, kring vad forskningen säger och vilka anpassningar som är bra att göra för de här barnen. Det finns mycket kunskap inom habiliteringen, men det verkar som om det är svårt för den att nå fram till förskolorna. Å andra sidan kan personal från habiliteringen ha begränsad kunskap om hur förskolan lägger upp sin utbildning för alla barn i förskolans grupper, vilket också kan bli ett bekymmer.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas och tänker att man kan ha nytta av dem både inom förskolan och inom habilitering när man planerar och genomför insatser mot barn med autismdiagnos för att stötta deras lärande och utveckling.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2022-02-24 17:34 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Förskolebarns frågor om vatten och miljö aktuella och relevanta

Vad kan utbildning i miljöfrågor handla om i förskolan, och hur kan den genomföras? Om det har Teresa Elkin Postila forskat om.

Förskolan en bra plats för föräldrastödsprogram

Att genomföra föräldrautbildningar på förskolan fungerar bra för föräldrar som upplever att de behöver vägledning och stöttning i föräldraskapet. Det visar Anton Dahlbergs avhandling om förskolebarn med beteendeproblem och känslomässiga svårigheter.

Didaktisk färdighet bakom lärares muntliga berättelser

Lärares spontana muntliga berättelser levandegör undervisningen, fångar elevernas intresse och stärker den pedagogiska relationen. Det visar Ola Henricsson som forskat om grundskollärares muntliga berättande i undervisningen.

Lärarkåren delad i synen på naturvetenskap

I vilken utsträckning ska lärare inkludera etik och moral inom de naturvetenskapliga ämnena? Ola Nordqvists avhandling visar att en större grupp lärare var övervägande positiva till detta. En mindre grupp ansåg däremot att naturvetenskapen ska presenteras som faktabaserad och värderingsfri.

Kollaborativ professionsutveckling för innehållsinkluderande undervisning

Balli Lelinges avhandling om hur innehållsinkluderande undervisning kan designas belyser vikten av att utveckla praktikgemenskaper, utmana gamla sanningar och systematiskt analysera den egna undervisningen.

Interna spelregler färgar kollegiala samtal inom fritids

Kollegiala samtal inom fritidshemmet påverkas i hög grad av hur väl arbetsgruppen är inarbetad, medarbetarnas utbildningsnivå och erfarenhet. Det visar Sanna Hedrén i sin avhandling.

Olika villkor för fysisk aktivitet hos unga med autism

Barn och unga med autism behöver få sina individspecifika villkor tillgodosedda för att vilja och kunna delta i fysiska aktiviteter såväl i skolan som på fritiden. Det visar Susann Arnells forskning.

Ett rättviseperspektiv på skolvalsfrågan

Reglerna för etablering av friskolor samt det nuvarande kösystemet gynnar framför allt de elever som redan har goda möjligheter i livet. Det menar forskaren Erik Gustavsson, som i sin avhandling lyfter fram frågor om skolval ur ett rättviseperspektiv.

Det praktiska i fokus i grundsärskolans slöjdundervisning

Slöjden i grundsärskolan skiljer sig från andra estetiska ämnen, då slöjd oftast undervisas i särskilda lokaler av ämnesspecialiserade lärare. Det framkommer i Anna Sjöqvists forskning om slöjdundervisningens förutsättningar i grundsärskolan.

Redskap främjar elevers algebraiska tänkande

Lärandemodeller, det vill säga medierande redskap som förtydligar det abstrakta, är centrala för elevers förståelse av algebraiska uttryck. Det visar Sanna Wettergren i sin avhandling.

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Kompetensen hos lärare om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, behöver stärkas. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem hemma också ofta har det i skolan.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Viktigt att hitta balans för elever vid idrottsprofilerade skolor

Stöd från såväl föräldrar, skola som lärare är grundläggande för att lyckas kombinera studier med idrott. Lika viktigt är elevens egen förmåga att skapa strukturer och hitta balans, visar Joni Kuokkanens forskning om elever på idrottsprofilerade skolor i Finland.

Förenklad framställning av hållbar utveckling i läromedel

I läromedel framställs hållbar utveckling utifrån en tydlig mansnorm som osynliggör konflikter. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare

Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare byggs oftast upp kring vardagliga situationer där läraren behöver stöd i sitt arbete. Det visar Thomas Blom som forskat om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk. Var nyfiken! Det är ett av rektor Ulrica Boijes råd.

Att lära genom att skriva

I den här rapporten sammanfattar och kommenterar vi en systematisk forskningsöversikt där skrivandets och texternas innehåll och funktion sätts i fokus. De framträdande forskningsresultaten, att skrivande förbättrar elevers ämneskunskaper jämfört med undervisning som har mindre fokus på skrivande, är därför särskilt relevanta för lärare. (pdf)

What can educators do to incite lasting change? Build stronger relationships

Creating a feedback loop instead of a top-down information flow and building strong relationships among students, teachers, administrators and parents, along with businesses and other community groups, are some of the changes leaders can make to improve the education system, according to educators and researchers at a recent Education Week forum. Administrators and teachers also should avoid assumptions about parents and keep the focus on students’ best interests, the panelists said.

How to build better small-group reading instruction

Small group reading instruction can be improved by creating more heterogenous groups where students of different but similar skill levels work together, recommends special education professor Matthew Burns. Burns suggests that educators focus on grouping students by the skillsets they lack, rather than by general reading levels, to make it easier to address specific challenges.

Betyg i årskurs 4 kan få elever att ge upp

I höst kan alla skolor som vill, ge betyg redan i årskurs fyra. Men forskare varnar för reformen: betyg får svaga elever att ge upp, tar viktig tid från undervisningen och kan öka skolsegregationen. Det finns heller inga belägg för att betyg sporrar tioåringar att prestera bättre i skolan.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer