Skattningsinstrument bidrar till bättre lärmiljö för barn med autism 

Med hjälp av ett amerikanskt instrument som används för att skatta kvaliteten på lärmiljön för barn med autism kan förskolor skapa en bättre övergripande lärmiljö för barn med autismdiagnos. Det visar Hampus Bejnö, forskare som har översatt och anpassat instrumentet till svenska förhållanden.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har närstående med autismdiagnos, och innan jag tog min psykologexamen jobbade jag med barn med autism inom LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Jag har även jobbat inom psykiatrisk heldygnsvård med vuxna med autism, adhd och personlighetssyndrom. När jag skrev min examensuppsats på psykologprogrammet så gjorde vi en studie i USA som handlade om små barn med autism i förskolan. Jag fick sedan möjlighet att delta i ett doktorandprojekt om hur man kan skapa förutsättningar i förskolan för barn med autism i Sverige.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt om man kan översätta och anpassa ett skattningsinstrument, Autism Program Environment Rating Scale (APERS) som är utvecklat i USA, och använda det i Sverige. Skattningsinstrumentet är utvecklat utifrån forskning om vilka faktorer som är viktiga för barn och ungdomar med autism i förskola och skola. Instrumentet fokuserar exempelvis på hur man arrangerar den fysiska lärmiljön, hur man hanterar problemskapande beteende, vilka instruktioner man ger, och hur man lär ut och stöttar samspel med typiskt utvecklade jämnåriga.

– I den första studien har vi tagit hjälp av expertis inom förskola och habilitering i Sverige för att instrumentet ska bli så relevant och användbart som möjligt för svenska förhållanden. Den andra studien handlar om hur man kan använda instrumentet, och utveckla kvaliteten i lärmiljön för barn med autism utifrån en kartläggning av förskolan med APERS. I den tredje studien har vi undersökt vad olika grupper tycker är viktigt för att barn med autismdiagnos ska få bästa möjliga stöd och förutsättningar för att kunna utvecklas optimalt. Vi undersökte också hur de uppfattat deltagandet i den andra delstudien. Vi frågade rektorer, pedagoger och resurspedagoger på förskolorna, handledare på habiliteringen och föräldrar, för att få lite olika perspektiv.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att instrumentet har en väldigt stor relevans för förskolan i Sverige för barn med autism. Forskningen visar också att det finns ett stort behov av den här typen av instrument eftersom mycket av den kunskap som finns i Sverige är koncentrerad till habiliteringen. Jag tror att många har erfarenhet av att det kan vara tufft att få till inkludering och delaktighet för alla barn i förskolan, man måste veta hur man ska göra i praktiken. Våra resultat visar att vi med hjälp av instrumentet kunde skapa en bättre övergripande lärmiljö för barn med autism, och stötta deras lärande och inkludering.

– Insatsen pågick under två terminer, där vi gjorde en kartläggning för att identifiera vilka områden som var viktiga att jobba vidare med. Sedan kunde vi ge fortbildning och coachning på plats i förskolan utifrån specialpedagogiska strategier som det finns forskningsstöd för, med fokus på hur man kan stötta delaktighet och inkludering för barn med autism. När vi utvärderade arbetet efter åtta månader såg vi att det var en signifikant skillnad mellan interventionsgruppen, där det hade skett en stor skillnad, och jämförelsegruppen där det såg ungefär likadant ut som när vi började. Vi såg också att det behövdes ett mer konkret stöd i förskolan för att planera och formulera mål kring hur de här barnen kan stöttas, för att utveckla det egna arbetet. En generell slutsats är att det här instrumentet har varit hjälpsamt för att stötta de här barnens lärande och delaktighet i förskolan, och stötta pedagogerna i deras arbete.

– Det var intressant att ta del av vad de olika grupperna betonade som viktigast för barnen. Rektorerna betonade frågor om organisation, storlek på barngrupper och personal. Pedagogerna pratade mycket om samarbete och om vikten av både teoretisk och praktisk kunskap. De lyfte fram att det varit väldigt hjälpsamt att ha någon på plats i förskolan som kan ge vägledning och stöd. En viktig del av projektet var att jämka det individfokuserade stöd som habiliteringen står för, med förskolans verksamhet och hur man kan skapa anpassningar i miljön så att barnet kan delta mer i aktiviteter med andra barn. Föräldrarna betonade framför allt vikten av att deras barn skulle få vara en del av gruppen i förskolan. Handledarna från habiliteringen hade främst fokus på handledning av enskilda resurspedagoger.

Vad överraskade dig?

– Jag upplevde att avståndet var större mellan habilitering och förskolan än jag hade jag trott från början. Jag upplevde att man inom förskolan har begränsade kunskaper, jämfört med habiliteringen, kring vad forskningen säger och vilka anpassningar som är bra att göra för de här barnen. Det finns mycket kunskap inom habiliteringen, men det verkar som om det är svårt för den att nå fram till förskolorna. Å andra sidan kan personal från habiliteringen ha begränsad kunskap om hur förskolan lägger upp sin utbildning för alla barn i förskolans grupper, vilket också kan bli ett bekymmer.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas och tänker att man kan ha nytta av dem både inom förskolan och inom habilitering när man planerar och genomför insatser mot barn med autismdiagnos för att stötta deras lärande och utveckling.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2022-02-24 17:34 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Förskolebarns frågor om vatten och miljö aktuella och relevanta

Vad kan utbildning i miljöfrågor handla om i förskolan, och hur kan den genomföras? Om det har Teresa Elkin Postila forskat om.

Förskolan en bra plats för föräldrastödsprogram

Att genomföra föräldrautbildningar på förskolan fungerar bra för föräldrar som upplever att de behöver vägledning och stöttning i föräldraskapet. Det visar Anton Dahlbergs avhandling om förskolebarn med beteendeproblem och känslomässiga svårigheter.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter

Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar bra för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Modellen ger goda resultat även på lång sikt, visar Camilla Nilvius forskning.

Så påverkar den statliga skärpta tillsynen styrningen av skolan

Den statliga skärpta tillsynen och användningen av sanktioner innebär ett nytt sätt att styra skolan. Det menar Håkan Eilard, som forskat om de skärpningar av den statliga tillsynen av skolan som har gjorts sedan år 2015.

Snabba barn får mest plats i konstruktionsaktiviteter på förskolan

Kvicka och initiativrika barn får mest plats när det byggs och konstrueras på förskolan. Det visar Johan Boström som har undersökt konstruktionsaktiviteter i relation till teknik och genus.

Matematik skapas i leken på fritidshemmet

På fritidshemmet uppstår och skapas matematik i relation till lek och umgänge. Ofta helt spontant men ibland med ett tydligt mål och syfte, visar Anna Wallin i sin avhandling.

Klassrumsklimat viktig faktor bakom mobbning

Marlene Bjäreheds forskning visar att den moraliska kompass som råder i klassrummet har betydelse för om och hur mobbning uppstår och upprätthålls.

Insats om relationskompetens gynnar flickor med NPF

Flickor med neuropsykiatriska diagnoser gynnas särskilt av insatser som syftar till att utveckla lärares relationskompetens. Det visar Linda Plantin Ewes forskning. 

Neurofeedback kan öka inlärningsförmågan hos unga med adhd

Neurofeedback, att få återkoppling på vad som händer i hjärnan i realtid, kan dämpa symptom och öka inlärningsförmågan hos unga med adhd. John Hasslingers forskningsresultat tyder på att metoden kan ha potential för lite äldre och motiverade ungdomar.

Upphandling av komvux väcker frågor om likvärdighet

Vuxenutbildningens förutsättningar och organisering skiljer sig extremt mycket mellan olika kommuner och från en upphandling till en annan. Det väcker frågor om likvärdigheten i vuxenutbildning, säger forskare Diana Holmqvist.

Lite utrymme för längre skapandeprocesser i förskoleateljén 

Förskoleateljén är styrd av rutiner och en målinriktad läroplan, vilket sätter stopp för möjligheten att få vara i en längre skapandeprocess. Det menar Yvonne Lindh som forskat i ämnet.

Rätten till utbildning – mer än kunskapsmål

Rätten till utbildning förstås bäst som en mänsklig rättighet som vi har i egenskap av att vara människa – snarare än att vara medborgare i en stat. Det menar Christian Norefalk, som forskat om utbildning som en mänsklig rättighet.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Får vi titta på Youtube? Viktigt att fritidshem främjar barns medieintressen visar studie

Många elever har ett stort intresse för dataspel, att titta på Youtube-klipp och snacka på Tiktok. Hur ska lärarna på fritidshem förhålla sig till det? En ny studie visar att lärare som integrerar barnens medieintresse i fritidsverksamheten kan ha mer utvecklande samtal med eleverna om deras vardag.

Blandade känslor – om barn och ungas psykiska hälsa

Att förstå sina egna känslor gör det lättare att hantera och prata om sitt mående. Materialet Blandade känslor ger stöd till barn och till vuxna som möter barn i alla åldrar. Det kan användas i skolan, på fritiden, i hemmet, inom socialtjänsten eller vården.

”Hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven”

45 forskare är kritiska till Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, och statsbidraget ”Anpassade lärmiljöer som del av särskilt stöd”. Men hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven, skriver Åsa Vikström-Nilsson, verksamhetsområdeschef Specialpedagogiskt stöd vid SPSM, i en replik.

Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)

Förskolläraren som gör fysisk aktivitet jämställd

Reihaneh Jansson, förskol­lärare på Stadsskogens för­skola i Alingsås, har nyligen lett ett utvecklings­arbete om fysisk aktivitet utifrån ett jämställdhetsperspektiv.