Skiftande förväntningar på rektors ledarskap

Förändringar i skolans styrning påverkar synen på rektors pedagogiska ledarskap. Det visar Katarina Ståhlkrantz i sin avhandling.

Katarina Ståhlkrantz
Katarina Ståhlkrantz

Född 1965
Bor i Huskvarna

Disputerade 2019-01-11
vid Linnéuniversitetet


AVHANDLING
Rektors pedagogiska ledarskap: en kritisk policyanalys

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Hösten 2011 skrev jag min masteruppsats, parallellt med att jag arbetade som utvecklingschef på utbildningsförvaltningen i Jönköpings kommun. Uppsatsen handlade om rektors pedagogiska ledarskap och jag kunde se att det ställs höga krav på rektorerna, men att det saknas tydliga instruktioner om vad det innebär att vara en god pedagogisk ledare. Några år senare började jag som skolchef i Habo kommun. I den rollen följde jag rektorslyftet som skulle vara ett sätt att utveckla rektorerna som pedagogiska ledare. Sedan dess har det här gnagt i mig, och det är väl så en avhandling ska börja.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om skolans styrning och ledning och hur rektors roll som pedagogisk ledare beskrivs i offentliga utbildningspolitiska policytexter från 1950-talet fram till år 2011.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Rektors pedagogiska ledarskap lyfts fram som viktigt under hela tidsperioden, men det finns en konkurrens om rektorns tid. Rektorerna begränsas av de administrativa uppgifterna, som anses ta för mycket tid. Sedan finns det tydliga brytpunkter som är kopplade till förändringar i skolans styrning. När skolan blir mål- och resultatstyrd ska rektor till exempel vara effektiv och nå så höga resultat som möjligt för sin skola. Man pratar benchmarking, rankinglistor och Pisa-undersökningar. Det ser man inte alls på 60-talet. Då skulle rektor vara rationell och arbeta tidseffektivt.

Vad överraskade dig?

– Det var kanske inte så överraskande men en insikt är att förändringar i hur man talar om rektors pedagogiska ledarskap har en tydlig koppling till förändringar i skolans styrning. En tolkning är att det pedagogiska ledarskapet ses som ett verktyg för staten när en ny styrningsreform ska implementeras.

Vem har nytta av dina resultat?

– I första hand rektorer. Vi kommer inte att kunna hitta en klar definition av vad det innebär att vara en bra pedagogisk ledare, utan jag ser sättet vi pratar om det pedagogiska ledarskapet som en policy, vilket innebär att det finns tolkningsutrymme och att det är föränderligt. Med tanke på att skolan ska vila på vetenskaplig grund så hoppas jag att avhandlingen kan utgöra en vetenskaplig bas för rektorer att förhålla sig till, eftersom jag har visat vad som är konstant och vad som förändras över tid.

Annika Larsson Sjöberg

Sidan publicerades 2019-02-11 13:29 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-05-16 14:17 av Moa Duvarci Engman


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
5 mest lästa på FoU
Digitala sexuella trakasserier påverkar unga i skolan

Digitala sexuella trakasserier är relativt vanliga bland unga, och ofta saknar ungdomarna både stöd och strategier för att hantera det. Det visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Muntligt berättande viktigt i undervisningen

Anekdoter, historier och berättelser kan väcka elevernas intresse, ge nya perspektiv på ett visst ämne, samt stärka relationen mellan lärare och elever. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Läraren som sadlade om för att skapa en bättre skola

Hur får vi mer ordning och reda i skolan? Hur skapar vi en trivsam undervisningsmiljö i klassrummen utan stök, där eleverna lär sig vad de ska och ingen slås ut. De här frågorna har Martin Karlberg studerat i över 20 år. Nu drar han igång ett forskningsprojekt där 100 skolor runt om i landet ska pröva två olika varianter av en metod som kallas IBIS-programmet.

Inspirerande böcker om organisation och ledning

En bok om tillit i arbetsgruppen, två böcker om att leda i förskolan och en antologi med aktuell forskning. Vi tipsar om fyra aktuella böcker som kan vara användbara för dig i jobbet.

Inspirerande! Sveriges enda bygglek med odling

Växtvärket i Malmö handlar om att ge barn bättre städer att växa upp i, och erbjuder både bygglek och odling. Tankar som fångas upp av forskaren Ellen Almers.

Skolportens digitala kurser