2019-02-11 13:29  1400 Dela:

Skiftande förväntningar på rektors ledarskap

Förändringar i skolans styrning påverkar synen på rektors pedagogiska ledarskap. Det visar Katarina Ståhlkrantz i sin avhandling.

Katarina Ståhlkrantz
Katarina Ståhlkrantz

Född 1965
Bor i Huskvarna

Disputerade 2019-01-11
vid Linnéuniversitetet


AVHANDLING
Rektors pedagogiska ledarskap: en kritisk policyanalys

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Hösten 2011 skrev jag min masteruppsats, parallellt med att jag arbetade som utvecklingschef på utbildningsförvaltningen i Jönköpings kommun. Uppsatsen handlade om rektors pedagogiska ledarskap och jag kunde se att det ställs höga krav på rektorerna, men att det saknas tydliga instruktioner om vad det innebär att vara en god pedagogisk ledare. Några år senare började jag som skolchef i Habo kommun. I den rollen följde jag rektorslyftet som skulle vara ett sätt att utveckla rektorerna som pedagogiska ledare. Sedan dess har det här gnagt i mig, och det är väl så en avhandling ska börja.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om skolans styrning och ledning och hur rektors roll som pedagogisk ledare beskrivs i offentliga utbildningspolitiska policytexter från 1950-talet fram till år 2011.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Rektors pedagogiska ledarskap lyfts fram som viktigt under hela tidsperioden, men det finns en konkurrens om rektorns tid. Rektorerna begränsas av de administrativa uppgifterna, som anses ta för mycket tid. Sedan finns det tydliga brytpunkter som är kopplade till förändringar i skolans styrning. När skolan blir mål- och resultatstyrd ska rektor till exempel vara effektiv och nå så höga resultat som möjligt för sin skola. Man pratar benchmarking, rankinglistor och Pisa-undersökningar. Det ser man inte alls på 60-talet. Då skulle rektor vara rationell och arbeta tidseffektivt.

Vad överraskade dig?

– Det var kanske inte så överraskande men en insikt är att förändringar i hur man talar om rektors pedagogiska ledarskap har en tydlig koppling till förändringar i skolans styrning. En tolkning är att det pedagogiska ledarskapet ses som ett verktyg för staten när en ny styrningsreform ska implementeras.

Vem har nytta av dina resultat?

– I första hand rektorer. Vi kommer inte att kunna hitta en klar definition av vad det innebär att vara en bra pedagogisk ledare, utan jag ser sättet vi pratar om det pedagogiska ledarskapet som en policy, vilket innebär att det finns tolkningsutrymme och att det är föränderligt. Med tanke på att skolan ska vila på vetenskaplig grund så hoppas jag att avhandlingen kan utgöra en vetenskaplig bas för rektorer att förhålla sig till, eftersom jag har visat vad som är konstant och vad som förändras över tid.

Annika Larsson Sjöberg

Sidan publicerades 2019-02-11 13:29 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-05-16 14:17 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Vilken skola vill vi ha?

I Sverige har vi backat från inkludering som politiskt mål, medan andra länder ser inkludering som ett sätt att motverka extremism och polarisering i samhället. Det menar Gunnlaugur Magnússon, docent och utbildningsforskare vid Uppsala universitet, som intervjuas i Skolportens magasin.

Konkret digitalisering

Skapandet av en tillgänglig lärmiljö är det viktigaste syftet med digitaliseringen, enligt författarna av boken Digitala möjligheter – i en lärmiljö för alla. 

”Både katederundervisning och elevcentrering fungerar”

Katederundervisning och elevcentrerad undervisning ställs ofta mot varandra. I en ny forskningssammanställning visar Skolforskningsinstitutet att dessa perspektiv kan vara mer eller mindre lämpliga i olika undervisningssituationer och för olika elever i en och samma klass.

Stresstudie på skolbarn: alla skulle må bra av att varva ner

Stressen dyker upp lite varstans. Över att inte hinna i tid, inte prestera tillräckligt bra, inte kunna hantera kompisrelationerna. Distriktssköterskestudenterna Alexandra Warghoff och Sara Persson lät skolbarnen själva beskriva stressen, och nu är orden och tankarna publicerade i en internationell tidskrift.

Är du lönsam, lille vän?

Systemskiftet i svensk skola har skett på tre plan; ekonomiskt, organisatoriskt och genom en pedagogisk decentralisering. Det hävdar sociologen och före detta aktivisten Majsa Allelin i en avhandling där hon menar att skolans lönsamhet ­hamnat helt i fokus.