Skiftande förväntningar på rektors ledarskap

Förändringar i skolans styrning påverkar synen på rektors pedagogiska ledarskap. Det visar Katarina Ståhlkrantz i sin avhandling.

Katarina Ståhlkrantz
Katarina Ståhlkrantz

Född 1965
Bor i Huskvarna

Disputerade 2019-01-11
vid Linnéuniversitetet


AVHANDLING
Rektors pedagogiska ledarskap: en kritisk policyanalys

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Hösten 2011 skrev jag min masteruppsats, parallellt med att jag arbetade som utvecklingschef på utbildningsförvaltningen i Jönköpings kommun. Uppsatsen handlade om rektors pedagogiska ledarskap och jag kunde se att det ställs höga krav på rektorerna, men att det saknas tydliga instruktioner om vad det innebär att vara en god pedagogisk ledare. Några år senare började jag som skolchef i Habo kommun. I den rollen följde jag rektorslyftet som skulle vara ett sätt att utveckla rektorerna som pedagogiska ledare. Sedan dess har det här gnagt i mig, och det är väl så en avhandling ska börja.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om skolans styrning och ledning och hur rektors roll som pedagogisk ledare beskrivs i offentliga utbildningspolitiska policytexter från 1950-talet fram till år 2011.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Rektors pedagogiska ledarskap lyfts fram som viktigt under hela tidsperioden, men det finns en konkurrens om rektorns tid. Rektorerna begränsas av de administrativa uppgifterna, som anses ta för mycket tid. Sedan finns det tydliga brytpunkter som är kopplade till förändringar i skolans styrning. När skolan blir mål- och resultatstyrd ska rektor till exempel vara effektiv och nå så höga resultat som möjligt för sin skola. Man pratar benchmarking, rankinglistor och Pisa-undersökningar. Det ser man inte alls på 60-talet. Då skulle rektor vara rationell och arbeta tidseffektivt.

Vad överraskade dig?

– Det var kanske inte så överraskande men en insikt är att förändringar i hur man talar om rektors pedagogiska ledarskap har en tydlig koppling till förändringar i skolans styrning. En tolkning är att det pedagogiska ledarskapet ses som ett verktyg för staten när en ny styrningsreform ska implementeras.

Vem har nytta av dina resultat?

– I första hand rektorer. Vi kommer inte att kunna hitta en klar definition av vad det innebär att vara en bra pedagogisk ledare, utan jag ser sättet vi pratar om det pedagogiska ledarskapet som en policy, vilket innebär att det finns tolkningsutrymme och att det är föränderligt. Med tanke på att skolan ska vila på vetenskaplig grund så hoppas jag att avhandlingen kan utgöra en vetenskaplig bas för rektorer att förhålla sig till, eftersom jag har visat vad som är konstant och vad som förändras över tid.

Annika Larsson Sjöberg

Sidan publicerades 2019-02-11 13:29 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-05-16 14:17 av Moa Duvarci Engman


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Goda resultat av digital kompetensutveckling i skolan

Pedagogisk användning av digital teknik kan utveckla undervisningen och förbättra lärandet. Flera kommuner ser goda resultat efter att arbetat med modellen Skriva sig till lärande (STL).

Educator’s view: The biggest equity issue in math is low expectations. From Origami to Super Mario and the Lebombo Bone, 3 ways to fix that

Low expectations and a focus on deficits in math – from both students and schools – are the biggest obstacle to equity in the subject, Twana Young, vice president of curriculum and instruction at the Mind Research Institute, asserts in this commentary. Turning origami fun into a fractions lesson and embracing the ”sometimes you take a wrong turn” aspect of gamified lessons are two ways Young suggests for better engaging math students.

Den oumbärliga yrkesutbildningen

Respekt för yrkeskunnande och en mer reflekterande undervisning. Det är forskarnas recept för att stärka gymnasieskolans yrkesprogram. Läs ett utdrag ur temaartikeln om yrkesutbildning i senaste numret av Skolportens magasin!