Hoppa till sidinnehåll
Examen, karriär och livsval

Skilda gymnasieprogram

Publicerad:2009-10-01
Uppdaterad:2012-03-29
Ebba Reinolf
Skribent:Ebba Reinolf

De olika gymnasieprogrammen är redan idag relativt smala och åtskilda, konstaterar Monica Johansson. Hon tror att en mer uppdelad gymnasieskola kan bidra till skilda möjligheter och göra det svårare för unga människor att välja om.

Monica Johansson

Född 1962
i Mariestad

Disputerade
2009-09-11
vid Göteborgs universitet

Avhandling

Anpassning och motstånd. En etnografisk studie av gymnasieelevers institutionella identitetsskapande

Hur blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat många år som lärare och specialpedagog i gymnasieskolan och funderat kring identiteten som elev. Jag hade skrivit på C- och D-nivå om självförtroende, prestationer och relationer, men jag blev mer och mer nyfiken på det som rör identiteten som elev.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om elevers institutionella identitetsskapande. Hur ser identiteten som elev ut och vad är det som formar den? Jag har följt elever på tre olika gymnasieprogram, omvårdnad, teknik och individuella programmet och undersökt hur de försöker anpassa sig till eller göra motstånd mot vardagen i skolan

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

– Både förväntningar och elevidentiteter skiljde sig åt mellan de olika programmen. På teknikprogrammet betonades hårt arbete, kunskapsutveckling och eget tänkande medan ansvar för andra var i fokus på omvårdnadsprogrammet. På det individuella programmet betonades istället godkända betyg, självförtroende och social anpassning. Man kan säga att teknikeleverna utvecklade den starkaste identiteten som elever, för de budskap de möter i skolan om att exempelvis teknik är viktigt stämmer överens med övriga samhällets budskap. På omvårdnadsprogrammet är eleverna på väg in i arbetslivet och identifierar sig till stor del som framtida vårdpersonal. Det är naturligtvis bra, men det kan också göra att det övriga skolarbetet påverkas. På det individuella programmet återkom eleverna hela tiden till att de började utan godkända betyg från grundskolan, och det sänker förstås identiteten som elev.

Vad ser du för problem med de här skillnaderna?

– Om man kopplar mitt resultat till förslaget om den nya gymnasieskolan som ska komma under hösten, så menar jag att det finns en fara i en framtida ännu större uppdelning mellan elever. Det måste finnas utrymme för ungdomar att välja om och inte bli alltför låsta i sina val. Det behövs ju också en hög allmän kunskapsnivå både inom exempelvis vård och industri.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

– Det var väldigt intressant att se vilken förändring eleverna på det individuella programmet gick igenom. Från början ville de inte gå där men i slutet av året var många nöjda. Här gjorde skolan ett fantastiskt jobb, och eleverna berättade mycket om sina goda relationer till lärarna och vad de betydde. Alla elever behöver bli uppmärksammade och uppmuntrade, men det är kanske särskilt viktigt för dem som har med sig ett misslyckande. Jag hade nog också väntat mig att flera av studiens elever skulle ifrågasätta skolsystemet mer och göra revolt, men de flesta elever är väldigt lojala. De accepterar att komma i tid, göra sina läxor och som helhet försöker de leva upp till skolans förväntningar.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att de kan väcka en diskussion på en politisk nivå, om hur man planerar gymnasieutbildningar. Sedan tror jag att det kan vara intressant som lärare att få perspektiv på hur elever upplever sin situation.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

– Jag hoppas att det kan visa vilka skillnader det finns inom gymnasieskolan idag och hur detta också hör ihop med de skillnader som finns i samhället. Jag skulle även vilja att man problematiserade mer kring det individuella programmet och vilket utgångsläge de eleverna har. Kanske skulle elevidentiteten för omvårdnadsprogrammets elever kunna stärkas om man synliggjorde deras yrkeskunnande mer på skolan i helhet.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Biologi

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som undervisar i biologi eller naturkunskap på högstadiet och gymnasiet! Programmet ger både biologididaktik och ämnesfördjupning, bland annat inom källkritik, AI och genteknik. Föreläsare är till exempel Emma Frans, Sebastian Kirppu och Eva Bida.
Läs mer & boka
Åk 7–Vux
19–20 sep

Kommunikation med vårdnadshavare i förskolan

Den här kursen med kursledare Jakob Carlander fokuserar på kommunikation med vårdnadshavare för att skapa relation och bygga förtroende. Du får flera konkreta verktyg att ta till, inte minst när vårdnadshavare är påstridiga eller bär på olika trauman. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev