Skilda uppfattningar om flerspråkighet bland lärare

Lärare uppfattar flerspråkighet på minst tre olika sätt, vilket i sin tur leder till att de tycker att flerspråkiga elever ska hanteras på lika många olika sätt. Det visar Adrian Lundberg i sin avhandling, där han även har jämfört svenska lärares syn på flerspråkighet med schweiziska lärare.

Adrian Lundberg
Adrian Lundberg

Född 1984
Bor i Malmö

Disputerade 2020-09-18
vid Malmö universitet


AVHANDLING
Viewpoints about Educational Language Policies: Multilingualism in Sweden and Switzerland

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag kommer från Schweiz där vi lär oss många språk i skolan och jag har alltid varit intresserad av flerspråkighet. När jag bestämde mig för att bli lärare valde jag engelska och italienska som mina ämnen. För mig handlade flerspråkighet då mest om att lära sig ett främmande språk, eller ett modernt språk som det kallas i Sverige. När jag kom i kontakt med Sverige, genom min fru som är från Skåne, insåg jag att begreppet tolkas på ett annorlunda sätt här än i Schweiz. Lärare har olika nationella styrdokument som ändå är kopplade till samma internationella styrdokument från exempelvis EU. Hur kan man ändå tolka ett begrepp på så många olika sätt, och vad betyder det för skolans praktik och för eleverna? Jag blev intresserad av att undersöka det mer i detalj.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt lärares subjektiva uppfattningar om begreppet flerspråkighet. Vad det betyder och vad man menar när man använder ordet. Jag har också undersökt hur lärare anser att flerspråkiga elever kan hanteras i skolan. Eftersom jag själv såg en så pass tydlig skillnad mellan Schweiz och Sverige, och även hittade forskningslitteratur som bekräftade den uppfattningen, så har jag också gjort en komparativ studie med lärare från båda länderna. Jag har även ett annat spår i avhandlingen som handlar om metodutveckling, där jag har använt Q-metoden som är ganska okänd. Genom min avhandling hoppas jag kunna visa hur den fungerar och hur den kan användas i pedagogisk forskning.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det viktigaste resultatet handlar om att man inte kan tänka att den egna uppfattningen om flerspråkighet är självklar. Det är viktigt att förstå att det finns olika uppfattningar och olika sätt att hantera flerspråkighet i skolan. Resultatet i min avhandling visar att lärare i Sverige uppfattar flerspråkighet på minst tre olika sätt, som i sin tur leder till att de tycker att flerspråkiga elever ska hanteras på lika många olika sätt. I Sverige finns det en tydlig koppling mellan den subjektiva teorin och det praktiska tänkandet kring flerspråkighet. När man jämför det med Schweiz, där det är lite annorlunda, blir det intressant. Min forskning visat att lärarkåren i Schweiz är överens om att flerspråkighet är en resurs, men man saknar verktyg och kunskap för att kunna omvandla det till praktiska handlingar. Schweiziska lärare i främmande språk har gått igenom en lång vidareutbildning som har lett till en mer positiv förståelse för flerspråkighet. Men man lyckas ändå inte skapa självsäkra lärare som använder flerspråkighet i praktiken. Nu säger jag det utan att jag har observerat vad de gör, i min forskning har jag undersökt vad de säger att de ska göra, det är en viktigt skillnad.

– Jag vill också lyfta fram att det är viktigt att vi som forskare reflekterar kring våra forskningsmetoder. Om vi är intresserade av deltagarnas egna tankar, hur gör vi då för att verkligen rapportera dem och inte påverka deltagarna för mycket på grund av hur vi ställer frågor? I Q-metoden, som jag har använt, försöker man samla in en stor mängd påståenden kring något som man vill undersöka. Man har en fråga och alla påståenden syftar till att svara på den. Man försöker hitta så många olika svar som möjligt, från väldigt positiva till väldiga negativa, och sedan går man till deltagarna som får rangordna de olika påståendena. När det är gjort matar man in dem i ett statistiskt program som hjälper till att räkna ut statistiska faktorer, för att man inte ska behöva beskriva 100 olika lärares åsikter. Slutligen får man fram exempelvis tre grupper som tänker lika eftersom de har rangordnat påståenden på liknande sätt. Det är ett bra sätt att verkligen komma fram till det subjektiva.

Vad överraskade dig?

– De tydliga diskrepanserna mellan de schweiziska lärarnas subjektiva teorier kring flerspråkighet och deras pedagogiska tankar kring flerspråkighet. Att man kunde se en så tydlig skillnad mellan vad de anser att flerspråkighet är och hur det ska hanteras i skolan. I Sverige blev jag överraskad över att man inte pratar om, och reflekterar mer kring flerspråkighet. Man ser det som självklart att det handlar om barn som inte har svenska som förstaspråk, men varför värderas inte flerspråkighet av de som pratar svenska hemma? Varför finns det ingen diskussion om deras flerspråkighet och hur det skulle kunna påverka inlärningen och skolkarriären på ett positivt sätt?

Vem har nytta av dina resultat?

– Praktiserande lärare i alla ämnen kan ha nytta av dem. Framförallt kan man fundera på vad ens egen uppfattning är av flerspråkighet och hur man hanterar det. Resultaten är också intressanta för skolledare. Jag jobbar på lärarutbildningen på i Malmö universitet och vi har använt min avhandling i några olika kurser och det leder till intressanta diskussioner med de blivande lärarna. Jag vill också lyfta fram att en del av Q-metoden skulle kunna användas som ett pedagogiskt verktyg i skolan, med elever eller i lärarlag, för att samla olika påståenden och rangordna dem för att använda som utgångspunkt för en diskussion.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2020-11-10 13:48 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-11-19 10:31 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Digitala resurser kan öppna dörrar för flerspråkiga barn

Digitala resurser i förskolan ger utrymme för flerspråkiga aktiviteter som kan påverka barns möjlighet att delta. Det visar Petra Petersen i sin avhandling.

Dualistisk syn på flerspråkighet bland lärare

Lärare i såväl Sverige som i Tyskland och Chile har en föråldrad syn på flerspråkighet. Det konstaterar Monica Bravo Granström som i sin avhandling om läsundervisning i de tre länderna förvånas över bristen på reflektion kring elevers flerspråkighet.

Svenska för högstadiet och gymnasiet

Välkommen till en fortbildningskonferens för dig som undervisar i svenska på högstadiet eller gymnasiet Under två dagar fokuserar vi på den senaste forskningen och praktiska exempel att använda i din undervisning.

Modersmål Webbkonferens

Välkommen till en webbsänd konferens där vi fördjupar oss i flerspråkighet och modersmålsundervisningens komplexitet! Under tio dagar har du tillgång till förinspelade föreläsningar, som låter dig ta del av aktuell forskning och praktiska metoder med fokus på möjligheter och utveckling.

Heterogen elevgrupp i modersmålsundervisningen

Bör styrdokumenten för modersmålsundervisning ses över? Den frågan ställer Amanda Walldoff, vars avhandling visar att det finns elever som inte kan skriva på arabiska, trots flera år med modersmålsundervisning.

Undervisningsspråket starkast hos utlandssvenska gymnasieelever

Unga med svenskspråkig bakgrund som deltar i svenskundervisning utomlands är flexibla språkanvändare. Men det språk som dominerar är undervisningsspråket, oavsett om det är svenska eller något annat språk, visar Marie Rydenvalds avhandling.

Höj statusen på svenska som andraspråk

Ann-Christin Torpsten undersöker i sin avhandling vad grundskolans kurs- och läroplaner uttrycker gällande ämnet svenska som andraspråk, och hur en grupp lärarstudenter med svenska som andraspråk upplevde den andraspråksundervisning de fick i grundskolan.

Diagnosen blir ett hinder för modersmålsundervisningen

Pedagogerna som deltog i min studie kom till insikt om att de sätter på sig ”autismglasögonen” när de arbetar med flerspråkiga barn med en autismdiagnos, säger forskaren Fia Andersson. Det innebär att det sällan blir aktuellt med modersmålsundervisning för de barnen.

Myrornas krig hjälper barn med ADHD

Föreställningen om att barn med ADHD ska ha det extra tyst omkring sig kommer på skam i Göran Söderlunds studie. Hans avhandling visar nämligen att de här barnens minnesförmåga förbättrades med hjälp av ett brusljud liknande myrornas krig. – Alla ska inte sitta med hörlurar med brus i, men jag är övertygad om att skickliga pedagoger kan hitta vettiga metoder utifrån mina resultat.

Skolan är inte intresserad av samverkan

… utan mer av föräldraengagemang, menar Laid Bouakaz, som i sin avhandling har tittat på vad som främjar respektive hindrar föräldrasamverkan i en grundskola belägen i ett invandrartätt område.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 22 oktober!

Nytt nr ute 22 oktober!

Tema: En skola på vetenskaplig grund? Intervju: Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson vill inte släppa lärarperspektivet.

Läs mer här
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Tidiga insatser för elever i läs- och skrivsvårigheter

Ett nytt studiepaket lanseras nu för lärare till elever i F–3 som riskerar att utveckla läs- och skrivsvårigheter. Rätt stöd i rätt tid ska ge fler elever möjligheter att klara skolan.

How can we really fix the way math is taught?

Before reinventing the way K-12 educators teach math, the core reasons math is taught need to be examined, Jonathan Bartlett writes in this commentary. Bartlett notes that math should be taught to help students think more clearly and that adjustments should be made to the curriculum to focus on practicing core reasoning skills before applying them to ”fuzzier problems where answers are not as certain.”

Läs och skrivsvårigheter F–3

Det här studiepaketet riktar sig till dig som arbetar med elever i förskoleklassen och i årskurs 1–3 som riskerar att utveckla läs- och skrivsvårigheter. Materialet är framtaget för att öka skolans möjligheter att ge varje elev rätt stöd i rätt tid.

Treårigt projekt skal gøre det let at skabe bevægelse for funktionsnedsatte elever

En database med 150 forslag til, hvordan lærere kan tilpasse bevægelsesaktiviteter, så elever med en funktionsnedsættelse kan deltage, er nærmest hemmelig. Desuden trænger den til at blive opdateret. Et treårigt projekt skal rette op på begge dele.

”Eleverna känner sig väldigt ensamma”

"Eleverna saknar sina kompisar och att ha rutiner", säger Anna Åkerfeldt, forskare och projekt- och processledare på Ifous, som har undersökt hur gymnasieelever upplevde att det var att studera på distans under pandemivåren 2020.