Skilda uppfattningar om flerspråkighet bland lärare

Lärare uppfattar flerspråkighet på minst tre olika sätt, vilket i sin tur leder till att de tycker att flerspråkiga elever ska hanteras på lika många olika sätt. Det visar Adrian Lundberg i sin avhandling, där han även har jämfört svenska lärares syn på flerspråkighet med schweiziska lärare.

Adrian Lundberg
Adrian Lundberg

Född 1984
Bor i Malmö

Disputerade 2020-09-18
vid Malmö universitet


AVHANDLING
Viewpoints about Educational Language Policies: Multilingualism in Sweden and Switzerland

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag kommer från Schweiz där vi lär oss många språk i skolan och jag har alltid varit intresserad av flerspråkighet. När jag bestämde mig för att bli lärare valde jag engelska och italienska som mina ämnen. För mig handlade flerspråkighet då mest om att lära sig ett främmande språk, eller ett modernt språk som det kallas i Sverige. När jag kom i kontakt med Sverige, genom min fru som är från Skåne, insåg jag att begreppet tolkas på ett annorlunda sätt här än i Schweiz. Lärare har olika nationella styrdokument som ändå är kopplade till samma internationella styrdokument från exempelvis EU. Hur kan man ändå tolka ett begrepp på så många olika sätt, och vad betyder det för skolans praktik och för eleverna? Jag blev intresserad av att undersöka det mer i detalj.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt lärares subjektiva uppfattningar om begreppet flerspråkighet. Vad det betyder och vad man menar när man använder ordet. Jag har också undersökt hur lärare anser att flerspråkiga elever kan hanteras i skolan. Eftersom jag själv såg en så pass tydlig skillnad mellan Schweiz och Sverige, och även hittade forskningslitteratur som bekräftade den uppfattningen, så har jag också gjort en komparativ studie med lärare från båda länderna. Jag har även ett annat spår i avhandlingen som handlar om metodutveckling, där jag har använt Q-metoden som är ganska okänd. Genom min avhandling hoppas jag kunna visa hur den fungerar och hur den kan användas i pedagogisk forskning.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det viktigaste resultatet handlar om att man inte kan tänka att den egna uppfattningen om flerspråkighet är självklar. Det är viktigt att förstå att det finns olika uppfattningar och olika sätt att hantera flerspråkighet i skolan. Resultatet i min avhandling visar att lärare i Sverige uppfattar flerspråkighet på minst tre olika sätt, som i sin tur leder till att de tycker att flerspråkiga elever ska hanteras på lika många olika sätt. I Sverige finns det en tydlig koppling mellan den subjektiva teorin och det praktiska tänkandet kring flerspråkighet. När man jämför det med Schweiz, där det är lite annorlunda, blir det intressant. Min forskning visat att lärarkåren i Schweiz är överens om att flerspråkighet är en resurs, men man saknar verktyg och kunskap för att kunna omvandla det till praktiska handlingar. Schweiziska lärare i främmande språk har gått igenom en lång vidareutbildning som har lett till en mer positiv förståelse för flerspråkighet. Men man lyckas ändå inte skapa självsäkra lärare som använder flerspråkighet i praktiken. Nu säger jag det utan att jag har observerat vad de gör, i min forskning har jag undersökt vad de säger att de ska göra, det är en viktigt skillnad.

– Jag vill också lyfta fram att det är viktigt att vi som forskare reflekterar kring våra forskningsmetoder. Om vi är intresserade av deltagarnas egna tankar, hur gör vi då för att verkligen rapportera dem och inte påverka deltagarna för mycket på grund av hur vi ställer frågor? I Q-metoden, som jag har använt, försöker man samla in en stor mängd påståenden kring något som man vill undersöka. Man har en fråga och alla påståenden syftar till att svara på den. Man försöker hitta så många olika svar som möjligt, från väldigt positiva till väldiga negativa, och sedan går man till deltagarna som får rangordna de olika påståendena. När det är gjort matar man in dem i ett statistiskt program som hjälper till att räkna ut statistiska faktorer, för att man inte ska behöva beskriva 100 olika lärares åsikter. Slutligen får man fram exempelvis tre grupper som tänker lika eftersom de har rangordnat påståenden på liknande sätt. Det är ett bra sätt att verkligen komma fram till det subjektiva.

Vad överraskade dig?

– De tydliga diskrepanserna mellan de schweiziska lärarnas subjektiva teorier kring flerspråkighet och deras pedagogiska tankar kring flerspråkighet. Att man kunde se en så tydlig skillnad mellan vad de anser att flerspråkighet är och hur det ska hanteras i skolan. I Sverige blev jag överraskad över att man inte pratar om, och reflekterar mer kring flerspråkighet. Man ser det som självklart att det handlar om barn som inte har svenska som förstaspråk, men varför värderas inte flerspråkighet av de som pratar svenska hemma? Varför finns det ingen diskussion om deras flerspråkighet och hur det skulle kunna påverka inlärningen och skolkarriären på ett positivt sätt?

Vem har nytta av dina resultat?

– Praktiserande lärare i alla ämnen kan ha nytta av dem. Framförallt kan man fundera på vad ens egen uppfattning är av flerspråkighet och hur man hanterar det. Resultaten är också intressanta för skolledare. Jag jobbar på lärarutbildningen på i Malmö universitet och vi har använt min avhandling i några olika kurser och det leder till intressanta diskussioner med de blivande lärarna. Jag vill också lyfta fram att en del av Q-metoden skulle kunna användas som ett pedagogiskt verktyg i skolan, med elever eller i lärarlag, för att samla olika påståenden och rangordna dem för att använda som utgångspunkt för en diskussion.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2020-11-10 13:48 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-11-19 10:31 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Dualistisk syn på flerspråkighet bland lärare

Lärare i såväl Sverige som i Tyskland och Chile har en föråldrad syn på flerspråkighet. Det konstaterar Monica Bravo Granström som i sin avhandling om läsundervisning i de tre länderna förvånas över bristen på reflektion kring elevers flerspråkighet.

Digitala resurser kan öppna dörrar för flerspråkiga barn

Digitala resurser i förskolan ger utrymme för flerspråkiga aktiviteter som kan påverka barns möjlighet att delta. Det visar Petra Petersen i sin avhandling.

Modersmål Webbkonferens

Välkommen till en webbsänd konferens där vi fördjupar oss i flerspråkighet och modersmålsundervisningens komplexitet! Under tio dagar har du tillgång till förinspelade föreläsningar, som låter dig ta del av aktuell forskning och praktiska metoder med fokus på möjligheter och utveckling.

Skolan är inte intresserad av samverkan

… utan mer av föräldraengagemang, menar Laid Bouakaz, som i sin avhandling har tittat på vad som främjar respektive hindrar föräldrasamverkan i en grundskola belägen i ett invandrartätt område.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Nihad Bunar kom till Sverige som flykting och blev modersmålslärare. I dag är han professor. Han menar att modersmålsundervisningen behöver bättre förutsättningar. Tema: Klimatkrisen. Hur kan skolan undervisa om den?

Läs mer och prenumerera här!
Fortbildning
Svenska för högstadiet och gymnasiet
  Tillgänglig på webben 6–27 april

Svenska för högstadiet och gymnasiet

Webbkonferens för dig som är svensklärare på högstadiet eller gymnasiet. Ta del av föreläsningar om bland annat språkhistoria, akademiskt skrivande, skrivundervisning och skrivbedömning, poesiundervisning samt bedömning av muntligt framförande. Välkommen!

Läs mer och boka din plats här!
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Krönika: Rektor som flaskhals?

Ett problem med alla förekommande förväntningar är att rektor tydligt pekas ut som ansvarig. Det är lätt att uppfatta – särskilt för den oerfarne rektorn – att du måste ta dig an situationen själv, skriver Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare, som har ett enkelt råd.

Ändringar om sexualitet, samtycke och relationer i läroplanerna

Kunskapsområdet sex och samlevnad byter namn och undervisningen ska ske återkommande i alla skolformer utom i vuxenutbildningen. Det är några av ändringarna i läroplanerna som ska tillämpas från höstterminen 2022.

Säger bilden mer än tusen ord?

Ny forskning hjälper elever att förstå diagram om viktiga samhällsfrågor.

Uppdrag om regionalt tillväxtarbete

Avrapportering av uppdraget att redovisa och analysera genomförda insatser för Skolverkets medverkan i det regionala tillväxtarbetet med koppling till den nationella strategin för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft 2015–2020.

Män hindras att ta sig in i kvinnodominerade yrken

Mäns jobbansökningar sorteras bort när de söker jobb i kvinnodominerade yrken. Svårast är det för män att få komma till intervju när de söker jobb som lokalvårdare. Det visar en studie, ledd av forskare från bland annat Linköpings universitet, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften PLOS One.