Hoppa till sidinnehåll
Internationellt

Skilda uppfattningar om flerspråkighet bland lärare

Publicerad:2020-11-10
Uppdaterad:2020-11-19
Susanne Sawander
Skribent:Susanne Sawander
Adrian Lundberg

Född 1984
Bor i Malmö

Disputerade 2020-09-18
vid Malmö universitet

Avhandling

Viewpoints about Educational Language Policies: Multilingualism in Sweden and Switzerland

Lärare uppfattar flerspråkighet på minst tre olika sätt, vilket i sin tur leder till att de tycker att flerspråkiga elever ska hanteras på lika många olika sätt. Det visar Adrian Lundberg i sin avhandling, där han även har jämfört svenska lärares syn på flerspråkighet med schweiziska lärare.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag kommer från Schweiz där vi lär oss många språk i skolan och jag har alltid varit intresserad av flerspråkighet. När jag bestämde mig för att bli lärare valde jag engelska och italienska som mina ämnen. För mig handlade flerspråkighet då mest om att lära sig ett främmande språk, eller ett modernt språk som det kallas i Sverige. När jag kom i kontakt med Sverige, genom min fru som är från Skåne, insåg jag att begreppet tolkas på ett annorlunda sätt här än i Schweiz. Lärare har olika nationella styrdokument som ändå är kopplade till samma internationella styrdokument från exempelvis EU. Hur kan man ändå tolka ett begrepp på så många olika sätt, och vad betyder det för skolans praktik och för eleverna? Jag blev intresserad av att undersöka det mer i detalj.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt lärares subjektiva uppfattningar om begreppet flerspråkighet. Vad det betyder och vad man menar när man använder ordet. Jag har också undersökt hur lärare anser att flerspråkiga elever kan hanteras i skolan. Eftersom jag själv såg en så pass tydlig skillnad mellan Schweiz och Sverige, och även hittade forskningslitteratur som bekräftade den uppfattningen, så har jag också gjort en komparativ studie med lärare från båda länderna. Jag har även ett annat spår i avhandlingen som handlar om metodutveckling, där jag har använt Q-metoden som är ganska okänd. Genom min avhandling hoppas jag kunna visa hur den fungerar och hur den kan användas i pedagogisk forskning.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det viktigaste resultatet handlar om att man inte kan tänka att den egna uppfattningen om flerspråkighet är självklar. Det är viktigt att förstå att det finns olika uppfattningar och olika sätt att hantera flerspråkighet i skolan. Resultatet i min avhandling visar att lärare i Sverige uppfattar flerspråkighet på minst tre olika sätt, som i sin tur leder till att de tycker att flerspråkiga elever ska hanteras på lika många olika sätt. I Sverige finns det en tydlig koppling mellan den subjektiva teorin och det praktiska tänkandet kring flerspråkighet. När man jämför det med Schweiz, där det är lite annorlunda, blir det intressant. Min forskning visat att lärarkåren i Schweiz är överens om att flerspråkighet är en resurs, men man saknar verktyg och kunskap för att kunna omvandla det till praktiska handlingar. Schweiziska lärare i främmande språk har gått igenom en lång vidareutbildning som har lett till en mer positiv förståelse för flerspråkighet. Men man lyckas ändå inte skapa självsäkra lärare som använder flerspråkighet i praktiken. Nu säger jag det utan att jag har observerat vad de gör, i min forskning har jag undersökt vad de säger att de ska göra, det är en viktigt skillnad.

– Jag vill också lyfta fram att det är viktigt att vi som forskare reflekterar kring våra forskningsmetoder. Om vi är intresserade av deltagarnas egna tankar, hur gör vi då för att verkligen rapportera dem och inte påverka deltagarna för mycket på grund av hur vi ställer frågor? I Q-metoden, som jag har använt, försöker man samla in en stor mängd påståenden kring något som man vill undersöka. Man har en fråga och alla påståenden syftar till att svara på den. Man försöker hitta så många olika svar som möjligt, från väldigt positiva till väldiga negativa, och sedan går man till deltagarna som får rangordna de olika påståendena. När det är gjort matar man in dem i ett statistiskt program som hjälper till att räkna ut statistiska faktorer, för att man inte ska behöva beskriva 100 olika lärares åsikter. Slutligen får man fram exempelvis tre grupper som tänker lika eftersom de har rangordnat påståenden på liknande sätt. Det är ett bra sätt att verkligen komma fram till det subjektiva.

Vad överraskade dig?

– De tydliga diskrepanserna mellan de schweiziska lärarnas subjektiva teorier kring flerspråkighet och deras pedagogiska tankar kring flerspråkighet. Att man kunde se en så tydlig skillnad mellan vad de anser att flerspråkighet är och hur det ska hanteras i skolan. I Sverige blev jag överraskad över att man inte pratar om, och reflekterar mer kring flerspråkighet. Man ser det som självklart att det handlar om barn som inte har svenska som förstaspråk, men varför värderas inte flerspråkighet av de som pratar svenska hemma? Varför finns det ingen diskussion om deras flerspråkighet och hur det skulle kunna påverka inlärningen och skolkarriären på ett positivt sätt?

Vem har nytta av dina resultat?

– Praktiserande lärare i alla ämnen kan ha nytta av dem. Framförallt kan man fundera på vad ens egen uppfattning är av flerspråkighet och hur man hanterar det. Resultaten är också intressanta för skolledare. Jag jobbar på lärarutbildningen på i Malmö universitet och vi har använt min avhandling i några olika kurser och det leder till intressanta diskussioner med de blivande lärarna. Jag vill också lyfta fram att en del av Q-metoden skulle kunna användas som ett pedagogiskt verktyg i skolan, med elever eller i lärarlag, för att samla olika påståenden och rangordna dem för att använda som utgångspunkt för en diskussion.

Åsa Lasson

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Specialpedagogik i grundskolan

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som möter elever i behov av stöd i grundskolan. Välj om du vill delta i Stockholm eller digitalt! Ta del av den senaste forskningen om bland annat AI och framtidens digitala skola, neurodiversitet och hur vi implementerar ett specialpedagogiskt förhållningssätt i hela verksamheten.
Läs mer & boka
Åk F–9
7–8 maj

Kommunikation med vårdnadshavare i förskolan

Den här kursen med kursledare Jakob Carlander fokuserar på kommunikation med vårdnadshavare för att skapa relation och bygga förtroende. Du får flera konkreta verktyg att ta till, inte minst när vårdnadshavare är påstridiga eller bär på olika trauman. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev