Skilda uppfattningar om flerspråkighet bland lärare

Lärare uppfattar flerspråkighet på minst tre olika sätt, vilket i sin tur leder till att de tycker att flerspråkiga elever ska hanteras på lika många olika sätt. Det visar Adrian Lundberg i sin avhandling, där han även har jämfört svenska lärares syn på flerspråkighet med schweiziska lärare.

Adrian Lundberg
Adrian Lundberg

Född 1984
Bor i Malmö

Disputerade 2020-09-18
vid Malmö universitet


AVHANDLING
Viewpoints about Educational Language Policies: Multilingualism in Sweden and Switzerland

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag kommer från Schweiz där vi lär oss många språk i skolan och jag har alltid varit intresserad av flerspråkighet. När jag bestämde mig för att bli lärare valde jag engelska och italienska som mina ämnen. För mig handlade flerspråkighet då mest om att lära sig ett främmande språk, eller ett modernt språk som det kallas i Sverige. När jag kom i kontakt med Sverige, genom min fru som är från Skåne, insåg jag att begreppet tolkas på ett annorlunda sätt här än i Schweiz. Lärare har olika nationella styrdokument som ändå är kopplade till samma internationella styrdokument från exempelvis EU. Hur kan man ändå tolka ett begrepp på så många olika sätt, och vad betyder det för skolans praktik och för eleverna? Jag blev intresserad av att undersöka det mer i detalj.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt lärares subjektiva uppfattningar om begreppet flerspråkighet. Vad det betyder och vad man menar när man använder ordet. Jag har också undersökt hur lärare anser att flerspråkiga elever kan hanteras i skolan. Eftersom jag själv såg en så pass tydlig skillnad mellan Schweiz och Sverige, och även hittade forskningslitteratur som bekräftade den uppfattningen, så har jag också gjort en komparativ studie med lärare från båda länderna. Jag har även ett annat spår i avhandlingen som handlar om metodutveckling, där jag har använt Q-metoden som är ganska okänd. Genom min avhandling hoppas jag kunna visa hur den fungerar och hur den kan användas i pedagogisk forskning.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det viktigaste resultatet handlar om att man inte kan tänka att den egna uppfattningen om flerspråkighet är självklar. Det är viktigt att förstå att det finns olika uppfattningar och olika sätt att hantera flerspråkighet i skolan. Resultatet i min avhandling visar att lärare i Sverige uppfattar flerspråkighet på minst tre olika sätt, som i sin tur leder till att de tycker att flerspråkiga elever ska hanteras på lika många olika sätt. I Sverige finns det en tydlig koppling mellan den subjektiva teorin och det praktiska tänkandet kring flerspråkighet. När man jämför det med Schweiz, där det är lite annorlunda, blir det intressant. Min forskning visat att lärarkåren i Schweiz är överens om att flerspråkighet är en resurs, men man saknar verktyg och kunskap för att kunna omvandla det till praktiska handlingar. Schweiziska lärare i främmande språk har gått igenom en lång vidareutbildning som har lett till en mer positiv förståelse för flerspråkighet. Men man lyckas ändå inte skapa självsäkra lärare som använder flerspråkighet i praktiken. Nu säger jag det utan att jag har observerat vad de gör, i min forskning har jag undersökt vad de säger att de ska göra, det är en viktigt skillnad.

– Jag vill också lyfta fram att det är viktigt att vi som forskare reflekterar kring våra forskningsmetoder. Om vi är intresserade av deltagarnas egna tankar, hur gör vi då för att verkligen rapportera dem och inte påverka deltagarna för mycket på grund av hur vi ställer frågor? I Q-metoden, som jag har använt, försöker man samla in en stor mängd påståenden kring något som man vill undersöka. Man har en fråga och alla påståenden syftar till att svara på den. Man försöker hitta så många olika svar som möjligt, från väldigt positiva till väldiga negativa, och sedan går man till deltagarna som får rangordna de olika påståendena. När det är gjort matar man in dem i ett statistiskt program som hjälper till att räkna ut statistiska faktorer, för att man inte ska behöva beskriva 100 olika lärares åsikter. Slutligen får man fram exempelvis tre grupper som tänker lika eftersom de har rangordnat påståenden på liknande sätt. Det är ett bra sätt att verkligen komma fram till det subjektiva.

Vad överraskade dig?

– De tydliga diskrepanserna mellan de schweiziska lärarnas subjektiva teorier kring flerspråkighet och deras pedagogiska tankar kring flerspråkighet. Att man kunde se en så tydlig skillnad mellan vad de anser att flerspråkighet är och hur det ska hanteras i skolan. I Sverige blev jag överraskad över att man inte pratar om, och reflekterar mer kring flerspråkighet. Man ser det som självklart att det handlar om barn som inte har svenska som förstaspråk, men varför värderas inte flerspråkighet av de som pratar svenska hemma? Varför finns det ingen diskussion om deras flerspråkighet och hur det skulle kunna påverka inlärningen och skolkarriären på ett positivt sätt?

Vem har nytta av dina resultat?

– Praktiserande lärare i alla ämnen kan ha nytta av dem. Framförallt kan man fundera på vad ens egen uppfattning är av flerspråkighet och hur man hanterar det. Resultaten är också intressanta för skolledare. Jag jobbar på lärarutbildningen på i Malmö universitet och vi har använt min avhandling i några olika kurser och det leder till intressanta diskussioner med de blivande lärarna. Jag vill också lyfta fram att en del av Q-metoden skulle kunna användas som ett pedagogiskt verktyg i skolan, med elever eller i lärarlag, för att samla olika påståenden och rangordna dem för att använda som utgångspunkt för en diskussion.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2020-11-10 13:48 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-11-19 10:31 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Digitala resurser kan öppna dörrar för flerspråkiga barn

Digitala resurser i förskolan ger utrymme för flerspråkiga aktiviteter som kan påverka barns möjlighet att delta. Det visar Petra Petersen i sin avhandling.

Dualistisk syn på flerspråkighet bland lärare

Lärare i såväl Sverige som i Tyskland och Chile har en föråldrad syn på flerspråkighet. Det konstaterar Monica Bravo Granström som i sin avhandling om läsundervisning i de tre länderna förvånas över bristen på reflektion kring elevers flerspråkighet.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter

Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar bra för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Modellen ger goda resultat även på lång sikt, visar Camilla Nilvius forskning.

Så påverkar den statliga skärpta tillsynen styrningen av skolan

Den statliga skärpta tillsynen och användningen av sanktioner innebär ett nytt sätt att styra skolan. Det menar Håkan Eilard, som forskat om de skärpningar av den statliga tillsynen av skolan som har gjorts sedan år 2015.

Snabba barn får mest plats i konstruktionsaktiviteter på förskolan

Kvicka och initiativrika barn får mest plats när det byggs och konstrueras på förskolan. Det visar Johan Boström som har undersökt konstruktionsaktiviteter i relation till teknik och genus.

Matematik skapas i leken på fritidshemmet

På fritidshemmet uppstår och skapas matematik i relation till lek och umgänge. Ofta helt spontant men ibland med ett tydligt mål och syfte, visar Anna Wallin i sin avhandling.

Klassrumsklimat viktig faktor bakom mobbning

Marlene Bjäreheds forskning visar att den moraliska kompass som råder i klassrummet har betydelse för om och hur mobbning uppstår och upprätthålls.

Insats om relationskompetens gynnar flickor med NPF

Flickor med neuropsykiatriska diagnoser gynnas särskilt av insatser som syftar till att utveckla lärares relationskompetens. Det visar Linda Plantin Ewes forskning. 

Neurofeedback kan öka inlärningsförmågan hos unga med adhd

Neurofeedback, att få återkoppling på vad som händer i hjärnan i realtid, kan dämpa symptom och öka inlärningsförmågan hos unga med adhd. John Hasslingers forskningsresultat tyder på att metoden kan ha potential för lite äldre och motiverade ungdomar.

Upphandling av komvux väcker frågor om likvärdighet

Vuxenutbildningens förutsättningar och organisering skiljer sig extremt mycket mellan olika kommuner och från en upphandling till en annan. Det väcker frågor om likvärdigheten i vuxenutbildning, säger forskare Diana Holmqvist.

Lite utrymme för längre skapandeprocesser i förskoleateljén 

Förskoleateljén är styrd av rutiner och en målinriktad läroplan, vilket sätter stopp för möjligheten att få vara i en längre skapandeprocess. Det menar Yvonne Lindh som forskat i ämnet.

Rätten till utbildning – mer än kunskapsmål

Rätten till utbildning förstås bäst som en mänsklig rättighet som vi har i egenskap av att vara människa – snarare än att vara medborgare i en stat. Det menar Christian Norefalk, som forskat om utbildning som en mänsklig rättighet.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Får vi titta på Youtube? Viktigt att fritidshem främjar barns medieintressen visar studie

Många elever har ett stort intresse för dataspel, att titta på Youtube-klipp och snacka på Tiktok. Hur ska lärarna på fritidshem förhålla sig till det? En ny studie visar att lärare som integrerar barnens medieintresse i fritidsverksamheten kan ha mer utvecklande samtal med eleverna om deras vardag.

Blandade känslor – om barn och ungas psykiska hälsa

Att förstå sina egna känslor gör det lättare att hantera och prata om sitt mående. Materialet Blandade känslor ger stöd till barn och till vuxna som möter barn i alla åldrar. Det kan användas i skolan, på fritiden, i hemmet, inom socialtjänsten eller vården.

”Hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven”

45 forskare är kritiska till Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, och statsbidraget ”Anpassade lärmiljöer som del av särskilt stöd”. Men hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven, skriver Åsa Vikström-Nilsson, verksamhetsområdeschef Specialpedagogiskt stöd vid SPSM, i en replik.

Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)

Förskolläraren som gör fysisk aktivitet jämställd

Reihaneh Jansson, förskol­lärare på Stadsskogens för­skola i Alingsås, har nyligen lett ett utvecklings­arbete om fysisk aktivitet utifrån ett jämställdhetsperspektiv.