Skilda uppfattningar om flerspråkighet bland lärare

Lärare uppfattar flerspråkighet på minst tre olika sätt, vilket i sin tur leder till att de tycker att flerspråkiga elever ska hanteras på lika många olika sätt. Det visar Adrian Lundberg i sin avhandling, där han även har jämfört svenska lärares syn på flerspråkighet med schweiziska lärare.

Adrian Lundberg
Adrian Lundberg

Född 1984
Bor i Malmö

Disputerade 2020-09-18
vid Malmö universitet


AVHANDLING
Viewpoints about Educational Language Policies: Multilingualism in Sweden and Switzerland

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag kommer från Schweiz där vi lär oss många språk i skolan och jag har alltid varit intresserad av flerspråkighet. När jag bestämde mig för att bli lärare valde jag engelska och italienska som mina ämnen. För mig handlade flerspråkighet då mest om att lära sig ett främmande språk, eller ett modernt språk som det kallas i Sverige. När jag kom i kontakt med Sverige, genom min fru som är från Skåne, insåg jag att begreppet tolkas på ett annorlunda sätt här än i Schweiz. Lärare har olika nationella styrdokument som ändå är kopplade till samma internationella styrdokument från exempelvis EU. Hur kan man ändå tolka ett begrepp på så många olika sätt, och vad betyder det för skolans praktik och för eleverna? Jag blev intresserad av att undersöka det mer i detalj.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt lärares subjektiva uppfattningar om begreppet flerspråkighet. Vad det betyder och vad man menar när man använder ordet. Jag har också undersökt hur lärare anser att flerspråkiga elever kan hanteras i skolan. Eftersom jag själv såg en så pass tydlig skillnad mellan Schweiz och Sverige, och även hittade forskningslitteratur som bekräftade den uppfattningen, så har jag också gjort en komparativ studie med lärare från båda länderna. Jag har även ett annat spår i avhandlingen som handlar om metodutveckling, där jag har använt Q-metoden som är ganska okänd. Genom min avhandling hoppas jag kunna visa hur den fungerar och hur den kan användas i pedagogisk forskning.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det viktigaste resultatet handlar om att man inte kan tänka att den egna uppfattningen om flerspråkighet är självklar. Det är viktigt att förstå att det finns olika uppfattningar och olika sätt att hantera flerspråkighet i skolan. Resultatet i min avhandling visar att lärare i Sverige uppfattar flerspråkighet på minst tre olika sätt, som i sin tur leder till att de tycker att flerspråkiga elever ska hanteras på lika många olika sätt. I Sverige finns det en tydlig koppling mellan den subjektiva teorin och det praktiska tänkandet kring flerspråkighet. När man jämför det med Schweiz, där det är lite annorlunda, blir det intressant. Min forskning visat att lärarkåren i Schweiz är överens om att flerspråkighet är en resurs, men man saknar verktyg och kunskap för att kunna omvandla det till praktiska handlingar. Schweiziska lärare i främmande språk har gått igenom en lång vidareutbildning som har lett till en mer positiv förståelse för flerspråkighet. Men man lyckas ändå inte skapa självsäkra lärare som använder flerspråkighet i praktiken. Nu säger jag det utan att jag har observerat vad de gör, i min forskning har jag undersökt vad de säger att de ska göra, det är en viktigt skillnad.

– Jag vill också lyfta fram att det är viktigt att vi som forskare reflekterar kring våra forskningsmetoder. Om vi är intresserade av deltagarnas egna tankar, hur gör vi då för att verkligen rapportera dem och inte påverka deltagarna för mycket på grund av hur vi ställer frågor? I Q-metoden, som jag har använt, försöker man samla in en stor mängd påståenden kring något som man vill undersöka. Man har en fråga och alla påståenden syftar till att svara på den. Man försöker hitta så många olika svar som möjligt, från väldigt positiva till väldiga negativa, och sedan går man till deltagarna som får rangordna de olika påståendena. När det är gjort matar man in dem i ett statistiskt program som hjälper till att räkna ut statistiska faktorer, för att man inte ska behöva beskriva 100 olika lärares åsikter. Slutligen får man fram exempelvis tre grupper som tänker lika eftersom de har rangordnat påståenden på liknande sätt. Det är ett bra sätt att verkligen komma fram till det subjektiva.

Vad överraskade dig?

– De tydliga diskrepanserna mellan de schweiziska lärarnas subjektiva teorier kring flerspråkighet och deras pedagogiska tankar kring flerspråkighet. Att man kunde se en så tydlig skillnad mellan vad de anser att flerspråkighet är och hur det ska hanteras i skolan. I Sverige blev jag överraskad över att man inte pratar om, och reflekterar mer kring flerspråkighet. Man ser det som självklart att det handlar om barn som inte har svenska som förstaspråk, men varför värderas inte flerspråkighet av de som pratar svenska hemma? Varför finns det ingen diskussion om deras flerspråkighet och hur det skulle kunna påverka inlärningen och skolkarriären på ett positivt sätt?

Vem har nytta av dina resultat?

– Praktiserande lärare i alla ämnen kan ha nytta av dem. Framförallt kan man fundera på vad ens egen uppfattning är av flerspråkighet och hur man hanterar det. Resultaten är också intressanta för skolledare. Jag jobbar på lärarutbildningen på i Malmö universitet och vi har använt min avhandling i några olika kurser och det leder till intressanta diskussioner med de blivande lärarna. Jag vill också lyfta fram att en del av Q-metoden skulle kunna användas som ett pedagogiskt verktyg i skolan, med elever eller i lärarlag, för att samla olika påståenden och rangordna dem för att använda som utgångspunkt för en diskussion.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2020-11-10 13:48 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-11-19 10:31 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Digitala resurser kan öppna dörrar för flerspråkiga barn

Digitala resurser i förskolan ger utrymme för flerspråkiga aktiviteter som kan påverka barns möjlighet att delta. Det visar Petra Petersen i sin avhandling.

Dualistisk syn på flerspråkighet bland lärare

Lärare i såväl Sverige som i Tyskland och Chile har en föråldrad syn på flerspråkighet. Det konstaterar Monica Bravo Granström som i sin avhandling om läsundervisning i de tre länderna förvånas över bristen på reflektion kring elevers flerspråkighet.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Svårt att inkludera ungdomar i beslutsfattande 

När ungdomar bjuds in att delta i kommunala medborgardialoger blir deras deltagarroll och makt begränsad och styrd – trots att syftet var motsatsen. Det visar Simon Magnussons avhandling.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

”Kvalitet” – ett begrepp som ofta konstrueras som en ”brist”

Kvalitet verkar ofta konstrueras som en ”brist” eller som ett ”problem” i diskussionen om vuxenutbildning, visar Johanna Mufics avhandling.  "Det blir väldigt svårt att ifrågasätta fokuset på kvalitet eftersom det ofta får en status av något "universellt bra". Här hoppas jag att min avhandling kan bidra med verktyg", säger hon.

Nyanlända elever förhåller sig till positionen som migrant

Nyanlända gymnasieelever upplever ett begränsat utrymme att vara någon annan än migrant i skolan. Det visar Ulrika Lögdberg som forskat om unga migranters välbefinnande i relation till skola och vardag.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Rätt stöd rustar små barn i muntligt berättande

Förskolebarn är skickliga berättare. De använder sitt språk och gör berättelser begripliga genom både ljudhärmning, gester och mimik. Men de kan behöva lite hjälp på traven. Därför behöver pedagogerna uppmuntra det muntliga berättandet, som också är viktigt för att barnet själv ska bli lyssnad på.  

Positiv effekt av egne klasser for elever med autisme

Elever med autismespekterforstyrrelser (ASF) har større sjanse å fullføre skolen dersom de har gått i spesialklasser enn om de hadde gått i en ordinær klasse, viser dansk forskning.

Svenska elever övar för lite på att prata spanska i skolan

I en studie av Berit Aronsson vid Umeå universitet 2020 visades hur elever i spanska som främmande språk skriver bättre än de pratar, men att de inte nådde upp till förväntad nivå i någon av färdigheterna efter årskurs nio. Men hur kan det komma sig att eleverna inte är bättre på att prata, när vi sedan länge har kommunikativ inriktning på främmande språksundervisningen i Sverige?

Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Skolportens digitala kurser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer