Skillnad mellan styrdokument och hur skrivundervisning genomförs på komvux
Medan styrdokumenten förespråkar en bredare skrivundervisning som knyter skrivande till sociala sammanhang, fokuserar komvuxlärare i praktiken på en mer textnära undervisning som är till nytta i skolans värld. Det visar Clara Palms avhandling.
Bor i Göteborg
Född år 1991
Disputerade 2024-09-27
vid Göteborgs universitet
Skrivundervisning i svenska som andraspråk inom vuxenutbildning
Varför blev du intresserad av ämnet?
− Jag ville skriva en avhandling om och för komvuxlärare i och med att det finns så lite tidigare forskning genomförd i den skolformen. Jag har själv undervisat vuxna och tyckte att skrivundervisningen var särskilt utmanande.
Vad handlar avhandlingen om?
− Avhandlingen handlar om skrivundervisning i svenska som andraspråk inom grundläggande vuxenutbildning. Jag undersöker skrivundervisning ur tre olika perspektiv: skrivdiskurser i styrdokument, lärares föreställningar om skrivundervisning och deras undervisningspraktik.
Vilka är de viktigaste resultaten?
− Resultaten visar att föreställningar om skrivande som manifesteras i styrdokument, som knyter skrivande till sociala sammanhang, skiljer sig delvis från lärares utsagor och undervisning, som domineras av en syn på skrivande bestående av språkliga färdigheter och kunskap om texttyper. Undervisning som knyter skrivande till sociala sammanhang kan exempelvis handla om att fokus riktas mot texters syfte, mottagare och användning, medan en mer textnära undervisning riktar fokus mot att eleven utveckla generella kunskaper om textstruktur och språkliga färdigheter, där texters innehåll kommer i andra hand.
− I lärarnas undervisning kommer olika föreställningar om skrivande till uttryck, vilket reflekteras i olika skrivuppgifter och olika sätt att organisera undervisningen, även om det finns en genomgående textnära kärna. Skrivande som är till nytta i skolans värld ges hög prioritet, som exempelvis texttyper som lärarna uppfattar att eleverna behöver kunna på gymnasial nivå för att klara nationella provet eller för att kunna skriva de mer avancerade texter som gymnasiet kräver. Undervisningen innefattar också ett genomtänkt upplägg med stöttande inslag i syfte att explicitgöra textkvalitet inför ett avslutande individuellt skrivande.
− Styrdokumenten föreskriver också ett brett skrivande, men uppfattad tidsbrist gör att lärarna behöver prioritera innehåll. Det är då inte så förvånande att de strävar efter att ge eleverna kunskaper som eventuellt är generaliserbara i vidare studier. Som ett exempel prioriterar lärarna bort skönlitteratur eller mer kreativt skrivande, eftersom det inte uppfattas vara rätt användning av deras knappa tid.
− Resultaten visar sammanfattningsvis att skrivundervisningen är starkt knuten till den specifika undervisningskontext som vuxenutbildningen utgör och att lärare behöver göra avvägningar för att möta utmaningar såsom begränsad undervisningstid, löpande antagning, korta kurser och heterogena elevgrupper. Kollegiala överenskommelser om undervisningens upplägg och innehåll har för många lärare stor påverkan på hur skrivundervisningen utformas.
Det överraskade mig att lärare inom vuxenutbildningen kan jobba under väldigt olika villkor och ha så olika förutsättningar.
Clara Palm
Vad överraskade dig?
− Det överraskade mig att lärare inom vuxenutbildningen kan jobba under väldigt olika villkor och ha så olika förutsättningar. Elevunderlaget skiljer sig också stort åt mellan kommuner. Det har väckt en del tankar om likvärdighet och lärares möjligheter att realisera styrdokumentens intentioner om en bred skrivundervisning.
Vem har nytta av dina resultat?
− Resultaten är viktiga för vuxenutbildningens lärare, men också för kommuner som anordnar vuxenutbildning. Resultaten är även av betydelse för framtida forskning.