Skillnad på förortssvenska och slang

De flerspråkiga ungdomarna i Karin Senters studie talar förortssvenska, eller ”förortska”, både i skolan och på fritiden. Men det innebär inte att de talar slang hela tiden, förortskan är deras formella sätt att prata svenska, konstaterar Karin Senter.

Karin Senter
Karin Senter

Bor i Stockholm
Född år 1982

Disputerade 2022-09-30
vid Uppsala universitet


AVHANDLING
Att göra förort: Om språkliga resurser hos gymnasieungdomar med mångspråkig förortsbakgrund

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag brukar säga att det var mina tidigare gymnasieelever som fick mig intresserad av förortsförankrat tal. Men jag har också följt Zlatan under hela hans karriär, och när han dök upp i media så var det tydligt att hans skånska inte var likadan som majoritetskånskan. Jag är från en småort och det sättet att prata på fanns inte där, så det gjorde mig nyfiken.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den heter Att göra förort, det kan vara en förvirrande titel, men för mig så signalerar det att förortstillhörighet ingår i ett görande, där språk, religionsutövning, etnicitet, klädstil och musiksmak har en plats. Jag har framför allt fokuserat på språket, och har följt 19 gymnasieungdomar med mångspråkig förortsbakgrund under tre skolterminer, och analyserat hur de talar och vad som händer i olika situationer. Jag undersöker vad språket har för betydelse i deras identitetsskapande och deras kategorisering som ett vi.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Rent språkvetenskapligt så är ett av de viktigaste resultaten att deltagarna talar vad jag kallar ”förortska” i alla undersökta kontexter. Det handlar om lektionsarbete, skolpresentationer, luncher, raster, en anställningsintervju och vissa fritidsaktiviteter. Men att de talar förortska genomgående innebär inte att de talar slang hela tiden. För att illustrera det förhållandet så använder jag två benämningar, förortsslang, som är det mångspråkiga slangbetonade sättet att tala, och förortssvenska, som är ett mer formellt, standardnära sätt att tala svenska, men som fortfarande placerar talaren i förorten. Slangen frångår ungdomarna automatiskt i mer formella sammanhang, men klangen av förorten som den här mer formella förortssvenskan har, ligger kvar hela tiden. Min iakttagelse här skiljer sig delvis från tidigare iakttagelser där man har sett att ungdomarna går in och ut ur det förortsförankrade talet. Jag ser att de talar så kallad förortssvenska hela tiden, om de inte pratar slang. Förortssvenskan är deras formella sätt att prata svenska.

Vad överraskade dig?

– Som gymnasielärare var jag inte så överraskad av resultatet. Vad som däremot slog mig är hur uppdelat de här ungdomarna upplever samhället, och däri ligger också det språkliga. De jämför hela tiden sitt språk och sina tillhörigheter med majoritets-unga, det vill säga vita ungdomar som inte har förortsbakgrund. Hela tiden finns det ett vi och dem. Jag hade inte riktigt koll på hur pass utanför den här majoritetsbubblan de här ungdomarna känner sig, men det återkommer hela tiden.

– Något som också återkommer är att ungdomarna ofta framställer sitt eget tal som en brist. De säger sällan att deras tal är dåligt, men ett mer standardnära tal eller den stockholmska som deltagarna omges av när de lämnar sin förort, beskrivs som finare och bättre. Så de är väldigt påverkade av den standardnorm som finns i samhället. Det finns undantag när de framställer sitt förortsförankrade tal som en tillgång, bland annat en av deltagarna som ägnar sig åt estradpoesi upplever att hon har stor användning för sitt förortsförankrade tal och uppmuntras att använda det.

Vem har nytta av dina resultat?

– Min tanke är att förortssvenska bara är ett sätt bland många att prata svenska på, och jag jämför ibland med dialekter för att synliggöra, och alla som är intresserade av språk och inkludering kan ha nytta av det här. Jag tänker förstås också att lärare kan ha nytta av resultaten. Ska man korrigera språket eller inte? Om man gör det finns det en risk att öka stigmat så att eleverna tystnar, och gör man inte det så kanske man upplever att man gör eleverna en otjänst för framtiden.

– Mitt förhållningssätt som forskare och sociolingvist lutar mot det förra förhållningssättet, alltså att förortssvenska är ett sätt att prata svenska bland många och att det krävs en större acceptans för språklig variation i samhället. Jag tror att vi som lärare skulle behöva diskutera mer hur vi förhåller oss till den här typen av språklig variation.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2022-11-03 14:23 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Kulturell mångfald som resurs i elevers lärande

Det tar tid för lärare att förstå hur de kan använda elevers flerspråkighet och kulturella mångfald som resurs i lärande. Den slutsatsen drar Manuela Lupsa i sin avhandling om hur lärare omsätter nya kunskaper i sin undervisning.

Elevers språkliga normkritik skapar nya normer

I syfte att inkludera, undvika sexism och utpekande av kön pågick ett normkritisk språkarbete bland eleverna på en gymnasieskola. Men de nya språknormerna skapade samtidigt en oro för att råka säga fel, konstaterar Henning Årman som undersökt gymnasieelevers syn på vardagsspråk i relation till bland annat sexualitet och kön.

Skolbibliotek Webbkonferens

Välkommen till årets konferens om skolbibliotek på alla stadier! Kunniga föreläsare ger dig fördjupning, forskning och verktyg som rör organisation, MIK och läsfrämjande. Delta i Stockholm den 25–26 april 2023 eller se inspelade föreläsningar när du har tid, 2–23 maj.

Skolbibliotek

Välkommen till årets konferens om skolbibliotek på alla stadier för dig som leder eller arbetar i skolbibliotek! Ta del av spännande föreläsningar som ger dig fördjupning, forskning och verktyg som rör organisation, MIK och läsfrämjande. Delta på plats i Stockholm eller via vår webbkonferens. JUST NU! Boka-tidigt-pris till och med 25 mars.

Svenska för högstadiet och gymnasiet

Välkommen på konferens om svenskundervisning på högstadiet och gymnasiet! Innehållet passar även dig som arbetar inom vuxenutbildningen. Ta del av ny didaktisk forskning och få inspirerande verktyg för undervisningen. Delta på plats i Stockholm eller via webbkonferensen.

Svenska för högstadiet och gymnasiet Webbkonferens

Fortbilda dig inom svenska för högstadiet och gymnasiet! Kunniga föreläsare ger dig ämnesfördjupning, ny didaktisk forskning och inspirerande verktyg för undervisningen. Delta i Stockholm den 9–10 februari 2023 eller se inspelade föreläsningar när du har tid, 16 februari–16 mars.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

Skillnad på förortssvenska och slang

Förortssvenska, eller 'förortska', talas av unga både i skolan och på fritiden. Men det innebär inte att ungdomarna talar slang hela tiden – förortskan är deras formella sätt att prata svenska, konstaterar Karin Senter som forskat i ämnet.

Flytt och vräkning ökar risk för skolmisslyckanden

Gymnasieelever som upplevt vräkningar löper betydligt högre risk att inte nå examen inom fyra år, visar Anna Kahlmeters avhandling.

Kollaborativ professionsutveckling för innehållsinkluderande undervisning

Balli Lelinges avhandling om hur innehållsinkluderande undervisning kan designas belyser vikten av att utveckla praktikgemenskaper, utmana gamla sanningar och systematiskt analysera den egna undervisningen.

Olika villkor för fysisk aktivitet hos unga med autism

Barn och unga med autism behöver få sina individspecifika villkor tillgodosedda för att vilja och kunna delta i fysiska aktiviteter såväl i skolan som på fritiden. Det visar Susann Arnells forskning.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem hemma också ofta har det i skolan.

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Kompetensen hos lärare om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, behöver stärkas. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser