Skolämnet påverkar utformning av undervisning

Ämnet i sig påverkar lärarnas sätt att utforma undervisningen. Det visar Monica Egelström som forskat om skolämnets betydelse för elevers meningsskapande.

Monica Egelström
Monica Egelström

Född 1958
Bor i Mellerud

Disputerade 2019-04-05
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Samma lärare – olika praktiker? En studie av literacy och meningsskapande i grundskolans tidiga ämnesundervisning

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag arbetar som lärarutbildare men har en bakgrund som mellanstadielärare och specialpedagog. I den senare rollen såg jag ofta att ju abstraktare vokabulär och mer textberoende undervisningen blev desto svårare fick vissa elever det. Intresset för ämnet har jag alltså med mig från min erfarenhet som lärare.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om vilken betydelse skolämnet har för elevers meningsskapande. Avhandlingen bygger på studier av fyra lärare som alla undervisar i både matematik och historia i årskurs 5. Jag har dels intervjuat lärarna, dels följt dem i deras undervisning. Mina forskningsfrågor fokuserar på hur lärarna organiserar och utformar sin undervisning, vilket jag sedan analyserat utifrån teorier om literacy.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att ämnet i sig tycks påverka sättet att utforma undervisningen. I matematiken bygger undervisningen på elevernas enskilda arbete. Genomgångar hakar inte nödvändigtvis i det som eleven arbetar med för tillfället. Detta eftersom alla elever jobbar individuellt med olika uppgifter.

– I historieämnet däremot utgår undervisningen från gemensamt arbete, där exempelvis genomgångar kan följas av att eleverna läser, diskuterar i par, tittar på film gemensamt. Här använder sig lärarna av en bredare repertoar av literacy-händelser som också naturligt hakar i varandra.

– Skillnaderna i undervisningen belyser att lärarna har en massa resurser men att de väljer att använda dem på olika sätt i olika ämnen. Vidare fann jag att undervisningen inte gav eleverna möjlighet att kritiskt reflektera över innehållet, vare sig i matematik eller historia. Jag menar att det är allvarligt med tanke på den stora mängd information som elever möter idag.

Vad överraskade dig?

– Att det var så tydliga skillnader mellan ämnena i hur lärarna la upp undervisningen. Lärarna beskrev matematikämnet i termer som ”här kan jag inte göra som jag vill” och ”om jag inte håller mig till läroboken hamnar jag på hal is”. I historieämnet upplevde de större utrymme att ta ut svängarna och framför allt, utgå från elevernas intresse.

Vem har nytta av dina resultat?

– Avhandlingen innehåller ingående beskrivningar av hur de intervjuade lärarna resonerar kring sin undervisning. Jag tänker att detta är intressant för praktiserande lärare, både för att de säkert känner igen sig men också som underlag för vidare diskussioner.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-04-16 09:20 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-09-17 11:43 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Fostermammors utbildningsnivå har liten inverkan på barnens skolresultat

Sambandet mellan fostermammors utbildningsnivå och långtidsplacerade barns skolprestationer är svagt, och varierar mellan flickor och pojkar. Det är en skillnad mot hur det är i biologiska familjer, där sambandet är starkt. Det visar en studie i en ny avhandling i sociologisk demografi från Stockholms universitet.

Introverta lider i det tysta

Ensamhet är inte bara en påtvingad plåga. För vissa elever är ensamhet ett behov som skolan saknar insikt om och därmed också förmåga att möta. Ofta klarar dessa elever av skolan utan synbara problem, samtidigt som de håller problemen för sig själva – till ett högt personligt pris.

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Kenny Skagerlund forskar om det ännu relativt outforskade området dyskalkyli. Med det tilldelade forskningsanbudet på 1,7 miljoner, som han tagit emot, hoppas han kunna ta forskningen ytterligare ett par steg framåt och hitta verktyg för att underlätta för drabbade elever.

Utanförskap: 5 råd när barn blir utanför

Vissa barn gick omkring nästan en hel timme ensamma. Andra fick leka ett tag men bara på vissa villkor. En ny studie visar på ett systematiskt ­utanförskap som ­pedagoger inte märker.

Enkla tips får fler att avslöja falska nyheter

Felaktig information som cirkulerar online är en utmaning för moderna samhällen. Men enkla åtgärder tycks kunna hjälpa människor att urskilja de falska nyheterna.