Skolämnet påverkar utformning av undervisning

Ämnet i sig påverkar lärarnas sätt att utforma undervisningen. Det visar Monica Egelström som forskat om skolämnets betydelse för elevers meningsskapande.

Monica Egelström
Monica Egelström

Född 1958
Bor i Mellerud

Disputerade 2019-04-05
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Samma lärare – olika praktiker? En studie av literacy och meningsskapande i grundskolans tidiga ämnesundervisning

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag arbetar som lärarutbildare men har en bakgrund som mellanstadielärare och specialpedagog. I den senare rollen såg jag ofta att ju abstraktare vokabulär och mer textberoende undervisningen blev desto svårare fick vissa elever det. Intresset för ämnet har jag alltså med mig från min erfarenhet som lärare.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om vilken betydelse skolämnet har för elevers meningsskapande. Avhandlingen bygger på studier av fyra lärare som alla undervisar i både matematik och historia i årskurs 5. Jag har dels intervjuat lärarna, dels följt dem i deras undervisning. Mina forskningsfrågor fokuserar på hur lärarna organiserar och utformar sin undervisning, vilket jag sedan analyserat utifrån teorier om literacy.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att ämnet i sig tycks påverka sättet att utforma undervisningen. I matematiken bygger undervisningen på elevernas enskilda arbete. Genomgångar hakar inte nödvändigtvis i det som eleven arbetar med för tillfället. Detta eftersom alla elever jobbar individuellt med olika uppgifter.

– I historieämnet däremot utgår undervisningen från gemensamt arbete, där exempelvis genomgångar kan följas av att eleverna läser, diskuterar i par, tittar på film gemensamt. Här använder sig lärarna av en bredare repertoar av literacy-händelser som också naturligt hakar i varandra.

– Skillnaderna i undervisningen belyser att lärarna har en massa resurser men att de väljer att använda dem på olika sätt i olika ämnen. Vidare fann jag att undervisningen inte gav eleverna möjlighet att kritiskt reflektera över innehållet, vare sig i matematik eller historia. Jag menar att det är allvarligt med tanke på den stora mängd information som elever möter idag.

Vad överraskade dig?

– Att det var så tydliga skillnader mellan ämnena i hur lärarna la upp undervisningen. Lärarna beskrev matematikämnet i termer som ”här kan jag inte göra som jag vill” och ”om jag inte håller mig till läroboken hamnar jag på hal is”. I historieämnet upplevde de större utrymme att ta ut svängarna och framför allt, utgå från elevernas intresse.

Vem har nytta av dina resultat?

– Avhandlingen innehåller ingående beskrivningar av hur de intervjuade lärarna resonerar kring sin undervisning. Jag tänker att detta är intressant för praktiserande lärare, både för att de säkert känner igen sig men också som underlag för vidare diskussioner.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-04-16 09:20 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2019-05-02 14:27 av Susanne Sawander


Relaterat

Gymnasielärare i historia, 3 okt i Stockholm

En heldag med historieundervisning i fokus. Ta del av föreläsningar kring digital källkritik, hur man kan undervisa i historiebruk, bedömning och betygssättning av historia i gymnasiet och hur du som lärare kan fundera kring frågor som vems historia det är som berättas om i klassrummet. Varmt välkommen till en intensiv dag med historielärarkollegor från hela landet!

Grund- och gymnasiesärskolan, 12-13 november i Stockholm

Ta del av aktuella föreläsningar om praktiska exempel på ämnesövergripande undervisning, bfl och hur det fungerar i särskolans lärmiljö och hur digitala verktyg kan utmana elever på olika utvecklingsnivåer. Konferensen berör också sex- och samlevnadsundervisning i särskolans praktik och hur man skapar en tillgänglig undervisning för elever med syn- eller hörselnedsättning. Missa inte högaktuella och intressanta dagar!

Mer bullar än mat i hem- och konsumentkunskap i särskolan

Hem- och konsumentundervisningen i särskolan handlar mest om bak av bullar och betydligt mindre om enklare matlagning som hade gynnat elevgruppen. Albina Granberg finner dels strukturella orsaker till att bullbak går före mat men också att lärarna tycker synd om eleverna.

Låg status hinder för hållbar utveckling i hem- och konsumentkunskap

Hem- och konsumentkunskap har fått ett bredare kunskapsinnehåll genom att hållbarhetsfrågor numera ingår i ämnet. Men brist på tid och resurser gör det svårt att få till i verkligheten, visar Emmalee Gissleviks forskning.

Digitaliseringsprojekt i Sverige, Norge och Danmark utvecklade undervisningen

I sin avhandling har Sara Willermark studerat ett treårigt nordiskt EU-projekt om undervisning över nationsgränser med stöd av digital teknik. Resultaten visar att lärarna stärktes i sin profession trots många utmaningar.

Ingen tid för elever att öva i ämnet idrott och hälsa

I idrott och hälsa gäller det att prestera här och nu. Ämnet ger ingen tid att öva och träna på färdigheter, visar Madeleine Wiker som forskat om elevers upplevelser av idrott och hälsa i skolan.

Glapp mellan forskning och undervisning i kemi

När lärare deltog i en learning study ändrade de sitt sätt att organisera lektionerna kring området kemisk bindning – vilket underlättade elevernas förståelse för ämnet, visar forskaren Anna Bergqvist i sin avhandling.

Glapp mellan undervisning och inlärning i historia

Elevers brist på begreppsförståelse gör det svårt för dem att förstå och sätta in historia i ett vidare sammanhang, visar Anna-Carin Stymnes avhandling. "Läs- och skrivkunskaper är avgörande för att förstå historia", säger hon.

Fostransuppdraget utmanande för lärare både i Sverige och Frankrike

Både i Sverige och Frankrike kämpar lärarna med uppdraget att även fostra eleverna till goda medborgare. Hindren är främst hög arbetsbelastning och allt fler uppgifter som inte har med skolan att göra, menar Jannete Hentati som forskat om hur lärare i båda länderna upplever sin yrkesvardag.

Entreprenörskap i skolan – stor skillnad mellan strategi och verklighet

Det skiljer åtskilligt mellan den skrivna strategin om entreprenörskap och vad som faktiskt händer ute på skolorna. Det upptäckte Karin Axelsson i sin forskning om hur entreprenörskap inom utbildningsområdet tolkats och utvecklats i förskola, skola och universitet.

Brist på reflektion bland lärare i hem- och konsumentkunskap

Lärare i hem- och konsumentkunskap reflekterar sällan kring mathygieniska frågor, de lär ut kunskaper men förklarar inte varför. På så vis blir det inget lärande på djupet för eleverna, säger Marie Lange som forskat i ämnet.

Uppmärksamhet skapas i mötet mellan lärare och elev

Johannes Rytzler vill lyfta fram att uppmärksamhet är något som skapas i en undervisningssituation, när lärare och elever möts i relation till ett ämnesinnehåll. Detta som en motbild till den pedagogiska praktik där begreppet kopplas till elevers brist på uppmärksamhet.

Förskolebarn mer delaktiga i och genom musik

I sin avhandling om konstruktionen av musikämnet i förskolan myntar Maria Wassrin begreppet slow musicking. Det går ut att förskolepedagoger och barn är tillsammans i musik under en längre tid, som exempelvis i en samling.

Köttets makt stark i hem- och konsumentkunskap

Krocken mellan fysisk hälsa och kulturell bakgrund i relation till mat är tydlig men outtalad i ämnet hem- och konsumentkunskap. Lärarna borde belysa konflikten och låta eleverna diskutera ämnet, tycker Ingela Bohm.

Skillnader i pojkars och flickors sätt att uttrycka historia

Närmare tusen gymnasieelever ingår i Lars Andersson Hults avhandling om historiemedvetande. Resultatet visar att föräldrars utbildning är en viktig bakgrundsfaktor i elevers syn på historia.

Inlärningssvårigheter i matematik och läsning hänger ihop

Sambandet mellan inlärningssvårigheter i matematik och inlärningssvårigheter i läsning är starkare än jag trodde, säger Johan Korhonen. Hans forskning visar också att dessa svårigheter ökar risken för skolavbrott.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser