Skolan viktig för barn i samhällsvård

Barn i samhällsvård upplever mer otrygghet i hem och skola, vilket påverkar deras skolgång negativt. Men Rikard Tordön visar i sin avhandling att skolan genom interventioner kan göra skillnad.

Rikard Tordön
Rikard Tordön

Född 1969
bor i Linköping

Disputerade 2020-06-05
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
Health, Experienced Support and School Performance among Children in Out-of-home care

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag halkade in på ett bananskal när jag var klar med psykologutbildningen. Tjänsten jag fick gick ut på att starta ett Skolfam-team i Norrköping, vilket var det andra i Sverige efter Helsingborg. När jag började förstå de familjehemsplacerade barnens svårigheter och utmaningar i livet så blev jag intresserad.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om samhällsvårdade barns förutsättningar och möjligheter till att utvecklas som andra barn. Den tar upp lite äldre barns utsatthet för övergrepp och psykisk ohälsa och deras förutsättningar för att utveckla en god psykisk hälsa. Jag har även studerat förutsättningarna för familjehemsplacerade barn i grundskoleåldern att klara, och få bra resultat, i skolan.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Risken för allvarliga sexuella övergrepp, våldtäkter, är fyra gånger högre för samhällsvårdade gymnasieelever. Överlag upplever barn i samhällsvård betydligt mycket mer otrygghet i hem och skola och det är vanligt med mobbning och skolfrånvaro. Sen visar min studie att när vi ger familjehemsplacerade grundskolebarn en intervention för att stärka deras skolresultat så har det effekt på deras högre exekutiva funktion, som intelligens och matematisk problemlösningsförmåga. Däremot har det inte effekt på barnens känslomässiga färdigheter, till exempel förmågan att skapa och upprätthålla kamratrelationer, eller lägre exekutiva funktioner som textavkodning.

Vad överraskade dig?

– Jag hade nog räknat med att se en mer jämn effekt på såväl skolresultat som barnens mående. Samtidigt ser vi att det går att hjälpa barn i familjehem till bättre skolresultat, vilket gör all skillnad i världen. En del av förklaringen finns i tidigare studier som visat att jobbiga erfarenheter i livet, till exempel övergrepp eller omsorgssvikt, ger skador på det endokrina systemet som påverkar stresstålighet. Då sjunker förmågan till exekutiv funktion. När barnet kommer till en trygg miljö så repareras den lättare än de lägre exekutiva funktionerna och de känslomässiga. Därför kan vi inte förvänta oss någon snabb förändring i deras mående och psykiska hälsa.

Vem har nytta av dina resultat?

– Skolpersonal, från rektor och skolledare till enskilda lärare, alla som är involverade i den sociala barnavården, politiker och inte minst barnen själva. Barn i samhällsvård behöver mer av den individuella pedagogiken än andra barn. Vi ska inte ha lägre förväntningar på dem, men de har kunskapsluckor och vi gör dem en tjänst genom att göra en extra individuell kartläggning. Av barn som varit placerade i familjehem saknar 60–70 procent av tidigare samhällsvårdade 20-åringar en godkänd gymnasieutbildning. Den siffran borde få varje skolminister att börja tänka.

Annika Sjöberg

Sidan publicerades 2020-10-28 08:45 av Ebba Reinolf
Sidan uppdaterades 2020-11-06 08:27 av Ebba Reinolf


Relaterat

Matematik Webbkonferens

Välkommen till en konferens för dig som undervisar i matematik! Ta del av aktuell forskning och praktiknära föreläsningar om bland annat ändringarna i kursplanen, digitala verktyg och programmering, matematiksvårigheter och elever som är särskilt begåvade i matematik.

Specialpedagogik för gymnasiet Webbkonferens

Välkommen till en konferens för dig som möter elever som är i behov av särskilt stöd på gymnasiet! Under två dagar får du ta del av aktuell forskning och praktiska metoder, med fokus på möjligheter och utveckling.

Samband mellan god hälsa och hög status i skolan

Det finns en tydlig koppling mellan ungdomars mående och deras sociala status i skolan. Överlag mår killarna bättre men de har också generellt en högre status, visar Junia Joffer som forskat om ungas hälsa.

Minskad stress, depression och ångest hos elever med ACT-behandling

Fredrik Livheim har undersökt terapiformen ACT, Acceptance Commitment Therapy/Training, under verkliga förhållanden bland skolelever. Avhandlingen visar att ACT är mer effektiv mot stress, depression och ångest än elevhälsans sedvanliga metoder.

Komplex bild av utbildningssituationen för elever med lindrig funktionsnedsättning

Lärare i både grundsärskolan och grundskolan har svårt att bedöma kunskapsnivån hos elever med lindrig funktionsnedsättning. Anna-Lena Anderssons forskning visar också att föräldrar till de här eleverna upplever brist på stöd i övergången mellan grundskola och grundsärskola.

Så uppfattar och hanterar barn med adhd sina symptom i vardagen

Barn med adhd uppfattar sina symptom på olika sätt. Som brister i hjärnan, faktorer i omgivningen eller uttryck för den egna personligheten. Hur barnen uppfattar sina symptom styr också hur de hanterar dem i sin vardag, konstaterar Noam Ringer i sin avhandling.

Samband mellan god hälsa och hög status i skolan

Det finns en tydlig koppling mellan ungdomars mående och deras sociala status i skolan. Överlag mår killarna bättre men de har också generellt en högre status, visar Junia Joffer som forskat om ungas hälsa.

Internet-förmedlad KBT-terapi effektiv för unga med social ångest

KBT-behandling via nätet har god effekt för barn och unga som lider av social ångest och fobi och många blir helt av med sina besvär. Dessutom klarar de av skolan bättre, visar Martina Nordh.  

Elevsammansättning viktig för elever med utländsk bakgrund

Elevsammansättningen är extra viktig för elever som bor i socialt utsatta områden och som pendlar till en socialt mer privilegierad skola. Det visar Maria Granvik Saminathen som forskat om skolors kvalitet kopplat till elevers psykisk hälsa och skolprestationer.

Samarbete och målinriktning präglar digital lek i förskolan

Förskollärares ambition är att digital lek ska vara målinriktad och införlivad i det övriga pedagogiska arbetet. Leif Marklunds forskning om digital lek i förskolan visar också att det finns ett motstånd mot digitalisering,

Enklare vardag när barn och unga med adhd får träna tidsuppfattning

Många barn och unga med adhd har svårt att planera. Genom att träna upp sin tidsuppfattning och använda olika kompensatoriska hjälpmedel kan de få en enklare vardag, visar Birgitta Wennbergs forskning.

Skrivträning på talande dator bra för elever med läs- och skrivsvårigheter

Britta Hannus-Gullmets forskning visar att elever med stora läs- och skrivsvårigheter får goda möjligheter att utveckla sin läs- och skrivförmåga om de använder en talande dator som hjälpmedel.

Bättre betyg i idrott och hälsa med gott klassrumsklimat

Ett bra klassrumsklimat i ämnet idrott och hälsa har positiv påverkan på både tillit till sin egen förmåga, delaktighet och betyg hos högstadieelever med funktionsnedsättning. Det visar Karin Bertills i sin avhandling.

Effektivare etikundervisning med trestegsmodell

Etikundervisning enligt en strukturerad trestegsmodell är mer effektiv jämfört med traditionell undervisning. Det konstaterar Hans Teke som undersökt sin egen modell för undervisning i etik inom religionsämnet.

Kompetensutveckling behöver vara mer flexibel

När en styrd nationell kompetensutveckling möter lokala förhållanden kan det uppstå spänningar och osäkerhet. Det konstaterar Veronica Sülau som undersökt vad som händer när matematiklyftet genomförs på fyra skolor.

Elever och lärare har olika syn på matematiksvårigheter

Det skiljer stort mellan kommunerna i andelen elever som får F i matematik i årskurs 9, vilket tyder på en stor brist på likvärdighet. Det menar forskaren Ingmar Karlsson vars avhandling mynnar ut i en stark rekommendation att förändra undervisningen i matematik.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 22 oktober!

Nytt nr ute 22 oktober!

Tema: En skola på vetenskaplig grund? Intervju: Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson vill inte släppa lärarperspektivet.

Läs mer här
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Hur ska man veta vad forskningen säger?

Forskning är en central komponent för att utveckla undervisningens kvalitet och sedan år 2010 ställer skollagen krav på att undervisningen ska vila på vetenskaplig grund. Det är dock lättare sagt än gjort. Skolforskningsinstitutet har därför tagit fram en ny rapport i syfte att stödja skolans och förskolans verksamma i arbetet.

Hur förebygger skolan kränkningar?

I en ny bok beskriver Ylva Odenbring, forskare vid Göteborgs universitet, hur lärare och skolledare kan förebygga våld i skolvardagen. "Framför allt behövs fler vuxna i skolan och fler vuxna som rör sig i korridorerna", säger hon.

Skolning full av lek med ”torgpedagoger”

På den nybyggda förskolan i skånska Hjärup är det Ängslyckan­modellen som gäller, med ämnes­specifik under­visning som drivs av särskilda ”torgpedagoger” – och en egen specialpedagog.

4,3 miljoner kronor till forskning om asylsökande ungdomar och hälsoundervisning i skolan

Hur kan skolan förbättra hälsoundervisningen för nyanlända ungdomar – en grupp där idén om hälsa kan upplevas som oklar och problematisk. Det ska Örebroforskaren Valeria Varea studera efter att ha fått 4,3 miljoner kronor från Vetenskapsrådet.

Rapport om barn, böcker och delaktighet

Hallå där, Lena O Magnusson, forskare och författare till rapporten ”Barn, böcker, delaktighet­ och inflytande”, om ett bokstartsprojekt i Gävleborg.