Skolan viktig för barn i samhällsvård

Barn i samhällsvård upplever mer otrygghet i hem och skola, vilket påverkar deras skolgång negativt. Men Rikard Tordön visar i sin avhandling att skolan genom interventioner kan göra skillnad.

Rikard Tordön
Rikard Tordön

Född 1969
bor i Linköping

Disputerade 2020-06-05
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
Health, Experienced Support and School Performance among Children in Out-of-home care

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag halkade in på ett bananskal när jag var klar med psykologutbildningen. Tjänsten jag fick gick ut på att starta ett Skolfam-team i Norrköping, vilket var det andra i Sverige efter Helsingborg. När jag började förstå de familjehemsplacerade barnens svårigheter och utmaningar i livet så blev jag intresserad.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om samhällsvårdade barns förutsättningar och möjligheter till att utvecklas som andra barn. Den tar upp lite äldre barns utsatthet för övergrepp och psykisk ohälsa och deras förutsättningar för att utveckla en god psykisk hälsa. Jag har även studerat förutsättningarna för familjehemsplacerade barn i grundskoleåldern att klara, och få bra resultat, i skolan.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Risken för allvarliga sexuella övergrepp, våldtäkter, är fyra gånger högre för samhällsvårdade gymnasieelever. Överlag upplever barn i samhällsvård betydligt mycket mer otrygghet i hem och skola och det är vanligt med mobbning och skolfrånvaro. Sen visar min studie att när vi ger familjehemsplacerade grundskolebarn en intervention för att stärka deras skolresultat så har det effekt på deras högre exekutiva funktion, som intelligens och matematisk problemlösningsförmåga. Däremot har det inte effekt på barnens känslomässiga färdigheter, till exempel förmågan att skapa och upprätthålla kamratrelationer, eller lägre exekutiva funktioner som textavkodning.

Vad överraskade dig?

– Jag hade nog räknat med att se en mer jämn effekt på såväl skolresultat som barnens mående. Samtidigt ser vi att det går att hjälpa barn i familjehem till bättre skolresultat, vilket gör all skillnad i världen. En del av förklaringen finns i tidigare studier som visat att jobbiga erfarenheter i livet, till exempel övergrepp eller omsorgssvikt, ger skador på det endokrina systemet som påverkar stresstålighet. Då sjunker förmågan till exekutiv funktion. När barnet kommer till en trygg miljö så repareras den lättare än de lägre exekutiva funktionerna och de känslomässiga. Därför kan vi inte förvänta oss någon snabb förändring i deras mående och psykiska hälsa.

Vem har nytta av dina resultat?

– Skolpersonal, från rektor och skolledare till enskilda lärare, alla som är involverade i den sociala barnavården, politiker och inte minst barnen själva. Barn i samhällsvård behöver mer av den individuella pedagogiken än andra barn. Vi ska inte ha lägre förväntningar på dem, men de har kunskapsluckor och vi gör dem en tjänst genom att göra en extra individuell kartläggning. Av barn som varit placerade i familjehem saknar 60–70 procent av tidigare samhällsvårdade 20-åringar en godkänd gymnasieutbildning. Den siffran borde få varje skolminister att börja tänka.

Annika Sjöberg

Sidan publicerades 2020-10-28 08:45 av Ebba Reinolf
Sidan uppdaterades 2020-11-06 08:27 av Ebba Reinolf


Relaterat

Matematik Webbkonferens

Välkommen till en konferens för dig som undervisar i matematik! Ta del av aktuell forskning och praktiknära föreläsningar om bland annat ändringarna i kursplanen, digitala verktyg och programmering, matematiksvårigheter och elever som är särskilt begåvade i matematik.

Specialpedagogik för gymnasiet Webbkonferens

För dig som möter elever som är i behov av särskilt stöd på gymnasiet! Ta del av ämnen som prokrastinering, talrädsla, tydliggörande pedagogik på gymnasiet, dyslexi samt hur du handleder kollegor. Webbkonferensen erbjuder stor flexibilitet - titta på föreläsningarna när och var det passar dig!

Samband mellan god hälsa och hög status i skolan

Det finns en tydlig koppling mellan ungdomars mående och deras sociala status i skolan. Överlag mår killarna bättre men de har också generellt en högre status, visar Junia Joffer som forskat om ungas hälsa.

Minskad stress, depression och ångest hos elever med ACT-behandling

Fredrik Livheim har undersökt terapiformen ACT, Acceptance Commitment Therapy/Training, under verkliga förhållanden bland skolelever. Avhandlingen visar att ACT är mer effektiv mot stress, depression och ångest än elevhälsans sedvanliga metoder.

Situation och stress påverkar val av ord

Att välja fel ord vid inlärning av ett nytt språk handlar oftast inte om att man inte vet vad som är rätt utan om olika situationsfaktorer, exempelvis stress. Det visar Lari-Valtteri Suhonen som forskat om vanligt förekommande svårigheter vid språkinlärning och dess orsaker.

Rätt tekniskt stöd kan stärka lärande och närvaro hos gymnasieelever

Gymnasieelever i behov av stöd är sällan nöjda med de anpassningar de får och känner därmed begränsad delaktighet i skolarbetet. Moa Yngves forskning visar att individanpassad information- och kommunikationsteknik (IKT) kan öka både närvaro och delaktighet i skolaktiviteter.

Vägen från frånvaro till närvaro börjar med tillhörighet och trivsel

Att vända skolfrånvaro till närvaro kräver förändrade förutsättningar – skolpersonal som skapar tillit och förtroende hos eleven, en anpassad studiegång eller alternativa lärmiljöer. Det konstaterar Tobias Forsell som forskat om orsaker till omfattande frånvaro men också hur vägen tillbaka till skolan kan se ut.

Komplex bild av utbildningssituationen för elever med lindrig funktionsnedsättning

Lärare i både grundsärskolan och grundskolan har svårt att bedöma kunskapsnivån hos elever med lindrig funktionsnedsättning. Anna-Lena Anderssons forskning visar också att föräldrar till de här eleverna upplever brist på stöd i övergången mellan grundskola och grundsärskola.

Så uppfattar och hanterar barn med adhd sina symptom i vardagen

Barn med adhd uppfattar sina symptom på olika sätt. Som brister i hjärnan, faktorer i omgivningen eller uttryck för den egna personligheten. Hur barnen uppfattar sina symptom styr också hur de hanterar dem i sin vardag, konstaterar Noam Ringer i sin avhandling.

Samband mellan god hälsa och hög status i skolan

Det finns en tydlig koppling mellan ungdomars mående och deras sociala status i skolan. Överlag mår killarna bättre men de har också generellt en högre status, visar Junia Joffer som forskat om ungas hälsa.

Internet-förmedlad KBT-terapi effektiv för unga med social ångest

KBT-behandling via nätet har god effekt för barn och unga som lider av social ångest och fobi och många blir helt av med sina besvär. Dessutom klarar de av skolan bättre, visar Martina Nordh.  

Elevsammansättning viktig för elever med utländsk bakgrund

Elevsammansättningen är extra viktig för elever som bor i socialt utsatta områden och som pendlar till en socialt mer privilegierad skola. Det visar Maria Granvik Saminathen som forskat om skolors kvalitet kopplat till elevers psykisk hälsa och skolprestationer.

Samarbete och målinriktning präglar digital lek i förskolan

Förskollärares ambition är att digital lek ska vara målinriktad och införlivad i det övriga pedagogiska arbetet. Leif Marklunds forskning om digital lek i förskolan visar också att det finns ett motstånd mot digitalisering,

Enklare vardag när barn och unga med adhd får träna tidsuppfattning

Många barn och unga med adhd har svårt att planera. Genom att träna upp sin tidsuppfattning och använda olika kompensatoriska hjälpmedel kan de få en enklare vardag, visar Birgitta Wennbergs forskning.

Skrivträning på talande dator bra för elever med läs- och skrivsvårigheter

Britta Hannus-Gullmets forskning visar att elever med stora läs- och skrivsvårigheter får goda möjligheter att utveckla sin läs- och skrivförmåga om de använder en talande dator som hjälpmedel.

Bättre betyg i idrott och hälsa med gott klassrumsklimat

Ett bra klassrumsklimat i ämnet idrott och hälsa har positiv påverkan på både tillit till sin egen förmåga, delaktighet och betyg hos högstadieelever med funktionsnedsättning. Det visar Karin Bertills i sin avhandling.

Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Mer läsning lyfter eleverna i alla ämnen i skolan – inte bara i svenska. Möt Jenny Edvardsson! Stort tema: Skolmisslyckanden.

Läs mer och prenumerera här!
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU
Fortbildning viktigt vid digitalisering

Förbättrad undervisning och ökat lärande. Det är ofta målbilden med skolans digitalisering. Men för att nå dit krävs det kontinuerlig och långsiktig fortbildning av lärarna, visar en ny avhandling av Annika Agélii Genlott, som nu valts till Skolportens favorit.

Karin Berg: Bortsorterade barn och möjligheter

Om vi vill att skolan ska verka kompensatoriskt måste vi sluta upp med att från ung ålder sortera barn efter tidigt visade förmågor, skriver Skolportens krönikör Karin Berg.

Svenska skolledares arbetsmiljö och hälsa: En lägesbeskrivning med förslag på vägar till förbättringar av arbetsmiljön

I denna AMM-rapport presenteras åtgärdsförslag som syftar till att förbättra skolledares arbetsmiljö. Vi bedömer att de föreslagna åtgärderna kan användas till att främja skolledares hälsa och deras förutsättningar att verka i sin ledarroll, vilket i sin tur kan gynna anställda och elever.

Skolporten sammanställer pedagogisk forskning år 2020

I årets upplaga av Pedagogisk forskning som följer med som bilaga till senaste numret av Skolportens magasin presenterar vi samtliga avhandlingar under det gångna året inom forskningsområdet skolan och förskola.

Grundskolan har svårt att ta hand om individintegrerade elever

Elever med lindrig intellektuell funktionsnedsättning ska få gå i den vanliga skolan om de vill. Men det är svårt för dem att få rätt stöd. Därför måste de kanske gå i särskolan även om de inte vill. (s. 10-11)