Skolan viktig för barn i samhällsvård

Barn i samhällsvård upplever mer otrygghet i hem och skola, vilket påverkar deras skolgång negativt. Men Rikard Tordön visar i sin avhandling att skolan genom interventioner kan göra skillnad.

Rikard Tordön
Rikard Tordön

Född 1969
bor i Linköping

Disputerade 2020-06-05
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
Health, Experienced Support and School Performance among Children in Out-of-home care

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag halkade in på ett bananskal när jag var klar med psykologutbildningen. Tjänsten jag fick gick ut på att starta ett Skolfam-team i Norrköping, vilket var det andra i Sverige efter Helsingborg. När jag började förstå de familjehemsplacerade barnens svårigheter och utmaningar i livet så blev jag intresserad.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om samhällsvårdade barns förutsättningar och möjligheter till att utvecklas som andra barn. Den tar upp lite äldre barns utsatthet för övergrepp och psykisk ohälsa och deras förutsättningar för att utveckla en god psykisk hälsa. Jag har även studerat förutsättningarna för familjehemsplacerade barn i grundskoleåldern att klara, och få bra resultat, i skolan.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Risken för allvarliga sexuella övergrepp, våldtäkter, är fyra gånger högre för samhällsvårdade gymnasieelever. Överlag upplever barn i samhällsvård betydligt mycket mer otrygghet i hem och skola och det är vanligt med mobbning och skolfrånvaro. Sen visar min studie att när vi ger familjehemsplacerade grundskolebarn en intervention för att stärka deras skolresultat så har det effekt på deras högre exekutiva funktion, som intelligens och matematisk problemlösningsförmåga. Däremot har det inte effekt på barnens känslomässiga färdigheter, till exempel förmågan att skapa och upprätthålla kamratrelationer, eller lägre exekutiva funktioner som textavkodning.

Vad överraskade dig?

– Jag hade nog räknat med att se en mer jämn effekt på såväl skolresultat som barnens mående. Samtidigt ser vi att det går att hjälpa barn i familjehem till bättre skolresultat, vilket gör all skillnad i världen. En del av förklaringen finns i tidigare studier som visat att jobbiga erfarenheter i livet, till exempel övergrepp eller omsorgssvikt, ger skador på det endokrina systemet som påverkar stresstålighet. Då sjunker förmågan till exekutiv funktion. När barnet kommer till en trygg miljö så repareras den lättare än de lägre exekutiva funktionerna och de känslomässiga. Därför kan vi inte förvänta oss någon snabb förändring i deras mående och psykiska hälsa.

Vem har nytta av dina resultat?

– Skolpersonal, från rektor och skolledare till enskilda lärare, alla som är involverade i den sociala barnavården, politiker och inte minst barnen själva. Barn i samhällsvård behöver mer av den individuella pedagogiken än andra barn. Vi ska inte ha lägre förväntningar på dem, men de har kunskapsluckor och vi gör dem en tjänst genom att göra en extra individuell kartläggning. Av barn som varit placerade i familjehem saknar 60–70 procent av tidigare samhällsvårdade 20-åringar en godkänd gymnasieutbildning. Den siffran borde få varje skolminister att börja tänka.

Annika Sjöberg

Sidan publicerades 2020-10-28 08:45 av Ebba Reinolf
Sidan uppdaterades 2020-11-06 08:27 av Ebba Reinolf


Relaterat

Samband mellan god hälsa och hög status i skolan

Det finns en tydlig koppling mellan ungdomars mående och deras sociala status i skolan. Överlag mår killarna bättre men de har också generellt en högre status, visar Junia Joffer som forskat om ungas hälsa.

Minskad stress, depression och ångest hos elever med ACT-behandling

Fredrik Livheim har undersökt terapiformen ACT, Acceptance Commitment Therapy/Training, under verkliga förhållanden bland skolelever. Avhandlingen visar att ACT är mer effektiv mot stress, depression och ångest än elevhälsans sedvanliga metoder.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Fritidshemmet fångar inte upp elever i behov av extra stöd

Fritidshemmet behöver göra mer för att fånga upp elever som behöver extra stöd. Det konstaterar Birgitta Lundbäck som undersökt hur specialpedagogiken får plats i fritidshemmets verksamhet.

Elever med rörelsehinder upplever utanförskap

Stigmatisering och socialt utanförskap präglar skolvardagen hos elever med rörelsehinder vid landets riksgymnasium. Det visar Emil Bernmalm i sin avhandling.

Olika villkor för fysisk aktivitet hos unga med autism

Barn och unga med autism behöver få sina individspecifika villkor tillgodosedda för att vilja och kunna delta i fysiska aktiviteter såväl i skolan som på fritiden. Det visar Susann Arnells forskning.

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Kompetensen hos lärare om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, behöver stärkas. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter

Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar bra för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Modellen ger goda resultat även på lång sikt, visar Camilla Nilvius forskning.

Neurofeedback kan öka inlärningsförmågan hos unga med adhd

Neurofeedback, att få återkoppling på vad som händer i hjärnan i realtid, kan dämpa symptom och öka inlärningsförmågan hos unga med adhd. John Hasslingers forskningsresultat tyder på att metoden kan ha potential för lite äldre och motiverade ungdomar.

Insats om relationskompetens gynnar flickor med NPF

Flickor med neuropsykiatriska diagnoser gynnas särskilt av insatser som syftar till att utveckla lärares relationskompetens. Det visar Linda Plantin Ewes forskning. 

Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.

Viktigt att tidigt identifiera och stötta elever med lässvårigheter

Elever som har lässvårigheter måste fångas upp tidigt och få stöd, menar forskaren Birgitta Herkner. När hon gjorde uppföljande tester på pojkar i årskurs 9 visade det sig att de fortfarande hade exakt samma lässvårigheter som i årskurs 3.

Psykiatriska diagnoser slår hårt mot elevers betyg

Elever med en psykiatrisk diagnos har betydligt sämre skolresultat än de som inte har någon diagnos. Den diagnos som slår absolut hårdast är adhd, och det gäller både flickor och pojkar, visar Cristian Bortes i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

Social interaktion och lek i förskolor för barn med särskilda utbildningsbehov

Studier har visat att barn med särskilda utbildningsbehov kan vara mindre engagerade i sociala interaktioner med sina kamrater.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser