Dela:

Skolan bör ha fler test – men inte för bedömning utan för inlärning

Att använda test vid inlärning är mycket effektivt. Det visar Carola Wiklund-Hörnqvist i sin avhandling och via magnetröntgen förklarar hon också varför.

Carola Wiklund-Hörnqvist
Carola Wiklund-Hörnqvist

Född 1972
i Skellefteå

Disputerade 2014-12-15
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Brain-based teaching. Behavioral and neuro-cognitive evidence for the power of test-enhanced learning

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag utbildade mig till gymnasielärare i psykologi och under utbildningen arbetade jag med ett projekt om hur arbetsminnet fungerar.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag ville undersöka så kallad testbaserad inlärning, där man alltså använder test i syfte att öka inlärningen och inte för bedömning. Testbaserad inlärning innebär att man direkt efter att man studerat texten får frågor på det man ska lära sig, frågorna besvarar man utan att titta på texten. Jag undersökte en grupp psykologstudenter på universitetet som skulle plugga in text och elever i årskurs fem som i sin matematikundervisning fick databaserade frågor. Det är viktigt att eleverna direkt får respons om svaret är rätt eller fel.

– Jag lät även unga vuxna lära sig glosor i swahili, de fick lära sig swahili enligt metoden testbaserad inlärning och samtidigt genomfördes en magnetröntgen för att se hur aktiviteten i hjärnan såg ut. Detta för att se varför testbaserad inlärning fungerar så bra.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att testbaserad inlärning är väldigt effektiv, och att vi med hjälp av magnetröntgen också kan se varför. Testningen är initialt jobbigt för arbetsminnet, men ju fler repetitioner som gjordes desto mindre jobbigt för arbetsminnet och då höjdes aktiviteten i områden relaterade till långtidsminnet.

– Båda starka och svaga elever gynnades av testbaserad inlärning, något som kan få stor betydelse för skolans undervisning.

Vad överraskade dig?

– Att se hur tydligt hjärnforskning kan förklara hur man kan arbeta effektivt med inlärning.När man använder sig av testbaserad inlärning aktiverar man den så kallade framplockningsmekanismen redan vid inlärning, detta genom att man via testfrågorna direkt tvingas plocka fram kunskapen. Varje gång vi plockar fram något från minnet så stärks minnesspåren i hjärnan. Det gör att vi, även vid ett senare tillfälle, lättare kan plocka fram kunskapen. Detta till skillnad från om vi suttit och läst texten, tagit anteckningar och använt den så kallade inkodningen för att lära oss nytt.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare, både för att se nya möjligheter att arbeta med inlärning, men också för att kunna arbeta mer med tester som har som syfte att effektivisera inlärning. Och att vara tydlig mot eleverna att testet inte är till för bedömning utan för att stärka lärandet.

Hanna Nolin

Sidan publicerades 2015-02-20 13:41 av


Relaterat

Bedömning viktig faktor för inlärning

Bedömning pågår i det vardagliga arbetet i matematikklassrummen och stora möjligheter tilllärande ges när lärare och elever resonerar tillsammans på lektionen. Det visar Lisa BjörklundBoistrup i sin avhandling Assessment Discourses in Mathematics Classrooms: A MultimodalSocial Semiotic Study .

Låt eleverna bedöma sitt eget arbete

Gymnasieelever kan bedöma sina egna kunskaper, men de behöver träna på det. Då lär de sig mer och dessutom kan de egna bedömningarna komplettera lärarens, skriver Anne Dragemark Oscarson i sin avhandling.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

”Kvalitet” – ett begrepp som ofta konstrueras som en ”brist”

Kvalitet verkar ofta konstrueras som en ”brist” eller som ett ”problem” i diskussionen om vuxenutbildning, visar Johanna Mufics avhandling.  "Det blir väldigt svårt att ifrågasätta fokuset på kvalitet eftersom det ofta får en status av något "universellt bra". Här hoppas jag att min avhandling kan bidra med verktyg", säger hon.

Lärarstudenter behöver diskutera bedömning i engelskämnet

Mer diskussion under lärarutbildningen om bedömning och betygssättning i engelskämnet kan stärka studenterna och skapa en mer jämlik bedömning. Det visar Anna-Marie Csöreghs avhandling i ämnet.

Nyanlända elever förhåller sig till positionen som migrant

Nyanlända gymnasieelever upplever ett begränsat utrymme att vara någon annan än migrant i skolan. Det visar Ulrika Lögdberg som forskat om unga migranters välbefinnande i relation till skola och vardag.

Fritidshemmet fångar inte upp elever i behov av extra stöd

Fritidshemmet behöver göra mer för att fånga upp elever som behöver extra stöd. Det konstaterar Birgitta Lundbäck som undersökt hur specialpedagogiken får plats i fritidshemmets verksamhet.

Ensidig syn på nyanlända elever

Skolor betraktar nyanlända elever som en homogen grupp, snarare än enskilda elever med olika kunskaper och behov. Det konstaterar Denis Tajic i sin avhandling om nyanlända elevers inkludering i skolan.

Mellanmänskligt ansvar i fokus i undervisningen om mänskliga rättigheter

I lärares och elevers diskussioner om mänskliga rättigheter lyfts framför allt allas lika värde och individens ansvar och skyldigheter fram. Det visar Frida L Nilssons avhandling om mänskliga rättigheter som kunskapsinnehåll i den svenska gymnasieskolan.

Skillnad på förortssvenska och slang

Förortssvenska, eller 'förortska', talas av unga både i skolan och på fritiden. Men det innebär inte att ungdomarna talar slang hela tiden – förortskan är deras formella sätt att prata svenska, konstaterar Karin Senter som forskat i ämnet.

Elevers visioner stärker lärares digitala kompetens

Eleverna ser fler möjligheter men också farhågor med digitala verktyg jämfört med lärare. Det visar Tiina Leino Lindell som i sin avhandling undersökt skolans digitalisering och dess utmaningar.

Undervisning och lek i fokus när fritidshemmets läroplan togs fram

Undervisning är ett begrepp som successivt har kommit in i fritidshemmets verksamhet. Men många yrkesverksamma har haft svårt att anamma begreppet eftersom det är så starkt förknippat med skolans verksamhet, säger Maria Norqvist som forskat om fritidshem.

Flytt och vräkning ökar risk för skolmisslyckanden

Gymnasieelever som upplevt vräkningar löper betydligt högre risk att inte nå examen inom fyra år, visar Anna Kahlmeters avhandling.

Magisk realism kan främja kunskap om mänskliga rättigheter

Barnlitteratur kan vara ett kraftfullt verktyg för utbildning i både miljöfrågor och mänskliga rättigheter. Det visar Aliona Yarovas avhandling om magisk realism i barnlitteratur.

Elever med rörelsehinder upplever utanförskap

Stigmatisering och socialt utanförskap präglar skolvardagen hos elever med rörelsehinder vid landets riksgymnasium. Det visar Emil Bernmalm i sin avhandling.

En ny läroplanstradition i förskolan tar form

Förskollärarna har accepterat undervisningsbegreppets intåg i förskolan, vilket tycks ha gynnat tillkomsten av en ny lekdidaktisk läroplanstradition. Det konstaterar forskaren Benita Berg i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Ny forskning: Surfplattor minskar kreativiteten på förskolan

Digitala verktyg ingår i läroplanen för förskolebarn, redan från ett års ålder. Nu visar svensk forskning att småbarnens lek med surfplattor ser helt annorlunda ut än annan lek.

Långsiktig samverkan för att utveckla undervisningen

De senaste åren har kombinerade forsknings- och utvecklingsinsatser fått allt större uppmärksamhet inom det pedagogiska och didaktiska fältet. Ny forskning från Karlstads universitet visar att stöd till lärare i form av lektionsobservationer och återkoppling utifrån forskningsbaserade kriterier kan ha stor betydelse för lärarnas långsiktiga utveckling av undervisningen.

Stötta eller inte? Det är frågan i ett nytt forskningsprojekt kring språkutveckling i förskolan

Räcker det att barn befinner sig i en stimulerande miljö där man pratar och läser, eller kan ett än mer strukturerat stöd i förskolan ge bättre effekt på språkutvecklingen? Det hoppas forskningsledaren Peter Andersson Lilja få svar på i forskningsprojektet som nu startar på Högskolan i Borås.

Forskaren: Det behövs en helhetssyn på eleven

Rektorn är avgörande för fritidslärarnas möjligheter att arbeta med anpassningar på fritidshemmet. Det säger pedagogikforskaren Marina Wernholm. ”Det behövs tid för samverkan mellan klasslärare och lärare i fritidshem för att få en helhetssyn på eleven”.

Unikt forsknings- och utvecklingsprojekt mellan Ronneby kommun och Stockholms universitet startar

Ett unikt praktiknära forsknings- och utvecklingsprojekt mellan Ronneby kommun och Stockholms universitet startar 2023 och pågår i tre år. Inom ramen för projektet ska undervisningen i förskolan och skolans tidigare år utvecklas med särskilt fokus på bland annat lärande för hållbar utveckling.