Dela:

Skolan bör ha fler test – men inte för bedömning utan för inlärning

Att använda test vid inlärning är mycket effektivt. Det visar Carola Wiklund-Hörnqvist i sin avhandling och via magnetröntgen förklarar hon också varför.

Carola Wiklund-Hörnqvist
Carola Wiklund-Hörnqvist

Född 1972
i Skellefteå

Disputerade 2014-12-15
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Brain-based teaching. Behavioral and neuro-cognitive evidence for the power of test-enhanced learning

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag utbildade mig till gymnasielärare i psykologi och under utbildningen arbetade jag med ett projekt om hur arbetsminnet fungerar.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag ville undersöka så kallad testbaserad inlärning, där man alltså använder test i syfte att öka inlärningen och inte för bedömning. Testbaserad inlärning innebär att man direkt efter att man studerat texten får frågor på det man ska lära sig, frågorna besvarar man utan att titta på texten. Jag undersökte en grupp psykologstudenter på universitetet som skulle plugga in text och elever i årskurs fem som i sin matematikundervisning fick databaserade frågor. Det är viktigt att eleverna direkt får respons om svaret är rätt eller fel.

– Jag lät även unga vuxna lära sig glosor i swahili, de fick lära sig swahili enligt metoden testbaserad inlärning och samtidigt genomfördes en magnetröntgen för att se hur aktiviteten i hjärnan såg ut. Detta för att se varför testbaserad inlärning fungerar så bra.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att testbaserad inlärning är väldigt effektiv, och att vi med hjälp av magnetröntgen också kan se varför. Testningen är initialt jobbigt för arbetsminnet, men ju fler repetitioner som gjordes desto mindre jobbigt för arbetsminnet och då höjdes aktiviteten i områden relaterade till långtidsminnet.

– Båda starka och svaga elever gynnades av testbaserad inlärning, något som kan få stor betydelse för skolans undervisning.

Vad överraskade dig?

– Att se hur tydligt hjärnforskning kan förklara hur man kan arbeta effektivt med inlärning.När man använder sig av testbaserad inlärning aktiverar man den så kallade framplockningsmekanismen redan vid inlärning, detta genom att man via testfrågorna direkt tvingas plocka fram kunskapen. Varje gång vi plockar fram något från minnet så stärks minnesspåren i hjärnan. Det gör att vi, även vid ett senare tillfälle, lättare kan plocka fram kunskapen. Detta till skillnad från om vi suttit och läst texten, tagit anteckningar och använt den så kallade inkodningen för att lära oss nytt.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare, både för att se nya möjligheter att arbeta med inlärning, men också för att kunna arbeta mer med tester som har som syfte att effektivisera inlärning. Och att vara tydlig mot eleverna att testet inte är till för bedömning utan för att stärka lärandet.

Hanna Nolin

Sidan publicerades 2015-02-20 13:41 av


Relaterat

Bedömning viktig faktor för inlärning

Bedömning pågår i det vardagliga arbetet i matematikklassrummen och stora möjligheter tilllärande ges när lärare och elever resonerar tillsammans på lektionen. Det visar Lisa BjörklundBoistrup i sin avhandling Assessment Discourses in Mathematics Classrooms: A MultimodalSocial Semiotic Study .

Låt eleverna bedöma sitt eget arbete

Gymnasieelever kan bedöma sina egna kunskaper, men de behöver träna på det. Då lär de sig mer och dessutom kan de egna bedömningarna komplettera lärarens, skriver Anne Dragemark Oscarson i sin avhandling.

Lönsamt för komvuxstudenter att läsa vidare

Att som komvuxstudent studera vidare på universitetet ger positiva effekter både i form av löneutveckling och minskad risk för arbetslöshet. Det är ett av resultaten i Linn Karlssons forskning.

Text integrerat i kroppsligt lärande i idrott och hälsa

När text används i ämnet idrott och hälsa integreras det i det kroppsliga lärandet. Det visar Anna-Maija Norberg som undersökt vilka funktioner text har i ämnets undervisningspraktik.

Vag läroplan skapar osäkerhet kring programmering

Det har gått några år sedan programmering infördes i läroplanen, men fortfarande saknar lärare riktlinjer kring vad eleverna ska lära sig. Det visar Peter Vinnerviks avhandling om lärarnas uppdrag med programmering i undervisningen.

Digitalisering ger mindre utrymme för lärares expertroll

Skolans digitalisering har medfört att lärare förväntas anta fler roller än den traditionella expertrollen. Det konstaterar Johan Sandén som undersökt hur digitaliseringen påverkat lärares arbete.

Lag om kränkande behandling tolkas olika

Skollagen om kränkningar tolkas på ett sätt av rektorer och ett annat av Skolinspektionen. Maria Refors Legge belyser i sin avhandling en rad otydligheter om skolans juridiska ansvar mot kränkande behandling.

Mindre utrymme för kreativitet i svenskundervisningen

Lärare vill utveckla elevernas läsande, väcka deras läslust och arbeta mer kreativt. Men trycket utifrån leder till en undervisning som fokuserar på kunskapsmätning och bedömning, visar Maria Larsson i sin avhandling.

Gymnasier profilerar sig med omtanke och gemenskap

Mindre av hårdnackad konkurrens. Mer av mjuka värden kring omtanke och tillhörighet. Cia Gustrén har undersökt gymnasieskolors självpresentationer på webben.

Barn med adhd behöver bättre stödinsatser

Barn med adhd mår sämre emotionellt än andra barn. Det menar Pia Tallberg som efterlyser bättre stödinsatser för gruppen.

Elevers språkliga normkritik skapar nya normer

I syfte att inkludera, undvika sexism och utpekande av kön pågick ett normkritisk språkarbete bland eleverna på en gymnasieskola. Men de nya språknormerna skapade samtidigt en oro för att råka säga fel, konstaterar Henning Årman som undersökt gymnasieelevers syn på vardagsspråk i relation till bland annat sexualitet och kön.

Digitala läromedel utmanar lärarrollen

Digitala matematikläromedel erbjuder individanpassade uppgifter, men utmanar samtidigt lärarnas kontroll över undervisningen. Det visar Marie Utterberg Modén i sin avhandling om hur digitala läromedel påverkar förutsättningarna för lärarna.

Så uttrycker unga identitet på sociala medier

När unga vill uttrycka sin identitet på sociala medier använder de sig av olika strategier, strategier som skiljer sig åt beroende på plattform. Det visar Amira Sofie Sandins avhandling, där hon också involverat ungdomar som medforskare.

Skolan som plats har stor betydelse vid mobbning

Mobbning måste förstås som ett socialt sammanflätat fenomen där skolans sociala kontext har betydelse för vad som anses och värderas som normalt eller annorlunda. Det menar Joakim Strindberg som forskat om mellanstadieelevers erfarenheter av och reflektioner kring mobbning.

Elevers välmående kan inte alltid kopplas till skolprestationer

Elevers välmående går inte alltid hand i hand med bra betyg, hög motivation och höga mål. Det konstaterar Anna Widlund som forskat om skolrelaterat välbefinnande hos finlandssvenska elever.

Fragmentiserade fakta i läromedel i juridik

Läromedel i juridik domineras av fragmentiserade fakta om juridiska regler. Det visar Mona-Lisa Henriksson som menar att ämnet behöver innehålla både juridisk problemlösning och moraliskt meningsskapande för att bli relevant för elever och samhälle.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 25 oktober!

Nytt nr ute 25 oktober!

INTERVJU: Inti Chavez Perez tog steget från journalist till sexualupplysare och jämställdhetsexpert. Han lovordar läroplanens nya tydlighet i kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer.

Läs mer!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Forskare: Så blir fysiken tillgänglig för fler

En bra fysiklärare öppnar sina elevers ögon och vägleder dem till nya upplevelser i ämnet. På det sättet kan man få fler elever utan akademisk bakgrund att fortsätta till högskolan, menar Anna Danielsson, forskare vid Stockholms universitet.

Instrument för att utveckla lärmiljön i förskolan för barn med autism

I Sverige går de flesta barn i förskola, även de med autism. Forskning pekar mot att lärmiljön sällan är anpassad för dem. Det innebär att deras möjligheter till lärande, delaktighet och inkludering begränsas.

Ny rapport visar att barn och ungdomar inte får stöd för depression och ångest

Psykisk ohälsa bland barn och unga är en viktig samhällsfråga. Både självrapporterade psykiska besvär och vården av dessa har ökat kraftigt. Trots det är det fortfarande många som inte söker och får vård för depression och ångest. Det är en av slutsatserna i en ny rapport från Forte.

How school leaders can support enhanced rigor in instruction

With the right guidance, teachers can promote students’ independence in the pursuit of challenging goals.

Building a whole child wellness team

Strategies for combining physical, nutritional, and mental health goals in the early grades to improve student engagement and productivity.