Skolan bör ha fler test – men inte för bedömning utan för inlärning

Att använda test vid inlärning är mycket effektivt. Det visar Carola Wiklund-Hörnqvist i sin avhandling och via magnetröntgen förklarar hon också varför.

Carola Wiklund-Hörnqvist
Carola Wiklund-Hörnqvist

Född 1972
i Skellefteå

Disputerade 2014-12-15
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Brain-based teaching. Behavioral and neuro-cognitive evidence for the power of test-enhanced learning

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag utbildade mig till gymnasielärare i psykologi och under utbildningen arbetade jag med ett projekt om hur arbetsminnet fungerar.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag ville undersöka så kallad testbaserad inlärning, där man alltså använder test i syfte att öka inlärningen och inte för bedömning. Testbaserad inlärning innebär att man direkt efter att man studerat texten får frågor på det man ska lära sig, frågorna besvarar man utan att titta på texten. Jag undersökte en grupp psykologstudenter på universitetet som skulle plugga in text och elever i årskurs fem som i sin matematikundervisning fick databaserade frågor. Det är viktigt att eleverna direkt får respons om svaret är rätt eller fel.

– Jag lät även unga vuxna lära sig glosor i swahili, de fick lära sig swahili enligt metoden testbaserad inlärning och samtidigt genomfördes en magnetröntgen för att se hur aktiviteten i hjärnan såg ut. Detta för att se varför testbaserad inlärning fungerar så bra.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att testbaserad inlärning är väldigt effektiv, och att vi med hjälp av magnetröntgen också kan se varför. Testningen är initialt jobbigt för arbetsminnet, men ju fler repetitioner som gjordes desto mindre jobbigt för arbetsminnet och då höjdes aktiviteten i områden relaterade till långtidsminnet.

– Båda starka och svaga elever gynnades av testbaserad inlärning, något som kan få stor betydelse för skolans undervisning.

Vad överraskade dig?

– Att se hur tydligt hjärnforskning kan förklara hur man kan arbeta effektivt med inlärning.När man använder sig av testbaserad inlärning aktiverar man den så kallade framplockningsmekanismen redan vid inlärning, detta genom att man via testfrågorna direkt tvingas plocka fram kunskapen. Varje gång vi plockar fram något från minnet så stärks minnesspåren i hjärnan. Det gör att vi, även vid ett senare tillfälle, lättare kan plocka fram kunskapen. Detta till skillnad från om vi suttit och läst texten, tagit anteckningar och använt den så kallade inkodningen för att lära oss nytt.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare, både för att se nya möjligheter att arbeta med inlärning, men också för att kunna arbeta mer med tester som har som syfte att effektivisera inlärning. Och att vara tydlig mot eleverna att testet inte är till för bedömning utan för att stärka lärandet.

Hanna Nolin

Sidan publicerades 2015-02-20 13:41 av Hedda Lovén


Relaterat

Bedömning viktig faktor för inlärning

Bedömning pågår i det vardagliga arbetet i matematikklassrummen och stora möjligheter tilllärande ges när lärare och elever resonerar tillsammans på lektionen. Det visar Lisa BjörklundBoistrup i sin avhandling Assessment Discourses in Mathematics Classrooms: A MultimodalSocial Semiotic Study .

Låt eleverna bedöma sitt eget arbete

Gymnasieelever kan bedöma sina egna kunskaper, men de behöver träna på det. Då lär de sig mer och dessutom kan de egna bedömningarna komplettera lärarens, skriver Anne Dragemark Oscarson i sin avhandling.

Från fysisk aktivitet till fysisk bildning

När idrottsundervisning fokuserar på att öka elevernas medvetenhet kring den egna kroppen sker en transformation från fysisk aktivitet till fysisk bildning. Det konstaterar Helene Bergentoft i sin avhandling.

Kreativa lärmiljöer möjliggör kreativ problemlösning

Med kreativa lärmiljöer och konstnärliga processer utvecklar studenter både förståelse och kompetens för att lösa komplexa problem. Det visar Sol Morén som forskat om hur sociala relationer påverkar kreativitet hos individer.

Språkinriktad undervisning kräver tid för reflektion

För att kunna ge elever med svenska som andraspråk såväl stöd som utmaning behöver lärare tid till reflektion kring den egna undervisningen. Det konstaterar Maria Rubin i sin avhandling om språkinriktad ämnesundervisning.

Digitala lärplattformar bidrar till återkoppling med fokus på betyg

Agneta Grönlund har forskat om återkoppling i samhällskunskap. Resultaten visar att återkoppling via digitala lärplattformar blandas ihop med betygsdokumentation, vilket bidrar till i en mer summativ inriktning på återkopplingen.

Konflikter pressar studenter och nyblivna lärare

Det som oftast ligger bakom känslomässiga utmaningar hos lärarstudenter och nyblivna lärare är konflikter med elever, vårdnadshavare och kollegor. För att hantera detta utvecklas olika strategier, visar Henrik Lindqvist i sin forskning.

Komplext samspel i teaterundervisningen

Textförståelse kan skapas genom kroppen, artefakter och röstkvalitet. Det konstaterar Martin Göthberg som följt lärare och elever i arbetet med en teateruppsättning.  

Personlig dimension präglar lärares undervisning

Lärares personliga intressen och erfarenheter har stor påverkan på undervisningen. Det är ett av resultaten i Joakim Öbergs forskning om vad som sker mellan styrdokumenten och det som händer i klassrummet.

Låga skolresultat präglar tonårsflickor med begränsad brottslighet

Tonårsflickor och unga kvinnor som begår brott i begränsad utsträckning har låga skolresultat, och över hälften saknar fullständiga gymnasiebetyg. Det visar Azadé Azads avhandling om begränsad brottslighet bland unga tjejer och deras relation till skola, familj och vänner.

”Catch a cold”: Ordkombinationer viktig del i språkundervisningen

Om elever i engelska görs medvetna om fasta ordkombinationer, kollokationer, ökar deras språkkunskaper. Det visar Per Snoders avhandling.  

Växande antal utvärderingar av skolan

Utvärderingarna av skolan blir allt fler och allt mer kontrollerande. Malin Benerdal har forskat om hur detta motiveras, vilka värderingar som styr och vem som får komma till tals.

Språklig förmåga hos barn med autism varierar stort

Barn med autism som läser bra i tidig skolålder har bättre språklig förmåga redan i treårsåldern. Det visar Emilia Carlsson som forskat om läsning, berättarförmåga, språk och kommunikativ förmåga hos barn med autism.

Nya modeller till stöd i kemiundervisningen

Kemi kan vara svårt att förstå även för högskolestudenter. En ny avhandling visar på konkreta modeller för att stötta lärare i deras undervisning.  

Föräldrastöd viktig skyddsfaktor mot beteendeproblem vid adhd

En hög grad av föräldrastöd minskar risken för barn med adhd att utveckla beteendeproblem. Det visar Matilda Fricks avhandling där hon har kartlagt utvecklingen av självreglering hos barn.

Motstridiga styrprinciper påverkar lärares arbete

Svenska lärare styrs mer av marknadens logik, snarare än professionalismens logik. Det är en av slutsatserna Katarina Samuelsson drar i sin forskning om lärarkårens kontextuella förutsättningar.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Innehåll viktigare än skärmtid för små barn

Hur påverkas de yngsta barnen av att använda surfplattor och smarta telefoner? WHO avråder från att barn under två år överhuvudtaget ska använda skärmar. Andra forskare menar att i ett digitalt samhälle behöver barn börja klicka på digitala enheter så tidigt som möjligt. Vad de tittar på är viktigare än hur länge.

Evolution: as a religious professor of science education, we need to rethink how we teach it

It is not for educators to forcefully convert doubters into accepting evolution, but to build an inclusive classroom that respects religious students’ beliefs.

A strong finish to the school year

Smart ideas for keeping students engaged as summer arrives.

Alma Memisevic: De inkluderade – Samtidens oönskade barn

Drömmen om en skola där elever kommer till skolan för att lära sig och förverkliga sina framtidsdrömmar och ambitioner samt bidra till samhället utifrån sina egna intressen, behov, förmågor och förutsättningar, känns som ren utopi, skriver Alma Memisevic, specialpedagog, förskollärare och doktorand vid Linköpings universitet.

What’s the right age to quit maths?

Unlike in many other countries, young people in the US must take maths until they leave school. Now arts students in New York are staging a rebellion over it. So what is the right time to quit studying maths?