Skolan kan ändra matvanor
Många vill påverka ungas matvanor. Och det går, genom insatser i skolmatsalen och undervisningen, enligt Hillevi Prells avhandling Promoting dietary change. Intervening in school and recognizing health messages in commercials .
Hillevi Prell
Född 1967
i Mölndal
Disputerade
2010-05-07
vid Göteborgs universitet med avhandlingen:
Avhandling
Promoting dietary change. Intervening in school and recognizing health messages in commercials.
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Jag är kostekonom och har jobbat med barns matvanor. När jag fick chans att vara med i ett forskningsprojekt kring hälsosammare matvanor för unga var det en spännande utmaning.Vad handlar avhandlingen om?
– Om olika aspekter som har betydelse för ungas matvanor. De tre första delarna handlar om hur man kan uppmuntra fiskkonsumtion i skolan. I två högstadieskolor gjordes en satsning på fisk: personalen fick utbildning i fisktillagning och eleverna fick vara med och välja fiskrätter. Dessutom fick hälften av eleverna även extra undervisning om fisk i hem- och konsumentkunskapen. Jag jämförde effekten med ytterligare en skola där ingen särskild satsning gjordes.De sista två delstudierna handlar om livsmedelsreklam. Då spelade jag in all teve från klockan 6-22 under fyra dagar, och analyserade reklamen.Vilka är de viktigaste resultaten?
– Vi lyckades öka andelen fiskätare från 56 procent till 71 procent bland de elever som fick extra hem- och konsumentkunskapsundervisning. När det gäller tevereklamen såg jag att under den tid som 3-12 åringar tittar mycket så handlar hälften av all reklam om snabbmat, alkohol, godis och söta drycker. Och majoriteten av alla livsmedel i reklamen saluförs med någon form av hälsoargument. Man använder till exempel tallriksmodellen för hamburgare och färdigmat.Sammantaget understryker de här resultaten hur viktigt det är att livsmedelsreklam och hälsosamt ätande diskuteras i skolan.Vad överraskade dig?
– Att den näst vanligaste produkten var alkohol, i reklamen när barn tittar som mest. Som ju visserligen sammanfaller till stor del med tiden som vuxna tittar mest, men ändå.Vem har nytta av dina resultat?
– Alla som på olika sätt arbetar med hälsofrämjande och speciellt de som arbetar med förändring av matvanor. Resultaten visar också vilken viktig roll hem- och konsumentkunskapslärare och skolmåltidspersonal spelar.Relaterade länkar
Stockholm
Svenska för högstadiet och gymnasiet
Ta del av föreläsningar om aktuell forskning och praktiska exempel som fördjupar din ämneskompetens som svensklärare. Delta på plats i Stockholm 29–30 januari eller på webbkonferensen 5 februari–5 mars. Missa inte att boka din plats till bästa pris idag!
Läs mer och boka
Åk 7–Vux 29–30 jan 2026
Tematiska projekt i fritidshemmet
I den här kursen som leds av Ann S. Pihlgren får du konkreta verktyg för att arbeta med tematiska projekt i fritidshemmet. Flexibel start, tillgång i 6 månader med avslutande kursintyg. Pris 749 kr ex. moms. Är ni en grupp som vill delta? Kontakta oss för specialerbjudande!
Läs mer och boka
Åk F–6