Hoppa till sidinnehåll
Intervju

Skolan måste rusta unga för dagens arbetsliv

Publicerad:2009-09-21
Uppdaterad:2012-03-29
Ebba Reinolf
Skribent:Ebba Reinolf

Det tar längre tid för dagens unga att hitta sin plats i arbetslivet än det gjorde förr. Lena Lidström har undersökt hur ungas etablering formas i Sverige. Övergången från skola till arbetsliv är en jobbig process för många unga idag, menar hon.

Lena Lidström

Född 1967
i Skellefteå

Disputerade
2009-09-18
vid Umeå universitet

Avhandling

En resa med osäkra mål

Hur blev du intresserad av ämnet?

– Jag har en bakgrund som studie- och yrkesvägledare och arbetsförmedlare. Både i arbetet med unga i skolan och på arbetsförmedlingen la jag märke till hur svårt många unga hade det när det gällde val av utbildning och att få arbete. När jag fick syn på en annons om forskningsprojektet Individen, vägarna, valen. Karriärval och vägledning i socialt, mångkulturellt och könsperspektiv kände jag att det var precis det som jag var intresserad av.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om unga vuxnas etablering i arbetslivet. Om deras erfarenheter av utbildning och arbete vad som har underlättat och hindrat deras vägval och vilka möjligheter de ser i framtiden. Men också om den skillnad som finns mellan unga vuxna under den här resan när det gäller kön, etnicitet och bostadsort. Jag skriver även om deras möten med och erfarenheter av karriärvägledning i utbildningssammanhang och i deras kontakt med arbetsförmedlingen.Studien bygger på intervjuer med 52 arbetslösa unga vuxna mellan 25 och 29 år kvinnor och män med olika utbildningsbakgrund och bosatta i tre skilda svenska kommuntyper (glesbygd, socialt välsituerad förort och socialt utsatt förort). Unga vuxna är ett begrepp som jag har valt att använda eftersom ungdom är en definition som vanligen bara gäller upp till 24 års ålder. Under 19902006 ökade de ungas etableringsålder (dvs. när minst 75 % i en årskull har jobb) från 21 år till 28 år. Jag kände att de sju extra år som de unga numera använder för att etablera sig var viktiga att undersöka. Vad är det som sker under de här åren?

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

– En viktig slutsats är just den som avhandlingens titel ger uttryck för, dvs. att övergången från skola till arbetslivet är en osäker resa för många unga. Jag har sett att intervjupersonerna försöker ta tillvara sina talanger och få en fast förankring på arbetsmarknaden. Majoriteten av dem tycker inte att den karriärvägledning de fått har varit särskilt givande eftersom den inte har utgått från deras behov och önskemål, och de menar att de har fått göra sin resa utan professionellt stöd. Det finns ett stort behov av nationella och lokala program som tar unga människors synpunkter på allvar.En annan slutsats handlar om de olika risker och chanser som de unga vuxna möter beroende på bostadsort, kön och etnicitet, och som leder till att de agerar på olika sätt när de utbildar sig eller arbetar.

– Jag identifierar också fyra övergångsmönster hos de unga. En vanlig väg hos dem är ett fragmentariskt jojomönster där de växlar mellan arbete, arbetslöshet, studier och ibland arbetsmarknadspolitiska program. De övriga tre mönstren är mer stabila och här har de unga vuxna i huvudsak antingen befunnit sig i studier eller i jobb, eller stått utanför utbildning och arbete. Ytterligare en sak som jag sett är att de unga vuxna har uppfattningen att de själva är ansvariga för hur de lyckas med sin karriär. De vill se sig själva som fria individer som gör egna val, men svårigheten att få jobb, och kanske trista sådana, gör att de känner sig misslyckade.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

– Ja flera saker, men kanske framför allt hur stor skillnaden har varit mellan de unga vuxna i de här olika kommuntyperna. Deras berättelser skiljer sig starkt åt det är nästan som att jag har besökt olika länder.

Vem har nytta av dina resultat?

– Utöver forskarsamhället hoppas jag att avhandlingen kan lyfta problematiken kring ungas övergångar från skolan till arbetslivet, och att den synliggör att den här övergången har blivit mycket mer komplicerad än den var förr. Min förhoppning är att resultaten ska intressera både beslutsfattare och personer som arbetar med unga människor. Avhandlingen kan också vara intressant för unga vuxna.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

– Jag hoppas att den kan ge blivande och redan yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare insikter om ungas övergångar och vägledningens roll i den processen. Men det är hela skolans ansvar att eleverna får kunskaper och erfarenheter som gör att de kan göra väl övervägda val när det gäller utbildning och framtida arbete. Det vore positivt om mina resultat kan bidra till att skolan förbereder eleverna på att navigera i dagens mer komplexa övergång från skola till arbetsliv.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Biologi

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som undervisar i biologi eller naturkunskap på högstadiet och gymnasiet! Programmet ger både biologididaktik och ämnesfördjupning, bland annat inom källkritik, AI och genteknik. Föreläsare är till exempel Emma Frans, Sebastian Kirppu och Eva Bida.
Läs mer & boka
Åk 7–Vux
19–20 sep

Kommunikation med vårdnadshavare i förskolan

Den här kursen med kursledare Jakob Carlander fokuserar på kommunikation med vårdnadshavare för att skapa relation och bygga förtroende. Du får flera konkreta verktyg att ta till, inte minst när vårdnadshavare är påstridiga eller bär på olika trauman. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev