Dela:

Skolan måste rusta unga för dagens arbetsliv

Lena Lidström

Född 1967
i Skellefteå

Disputerade
2009-09-18
vid Umeå universitet


AVHANDLING
En resa med osäkra mål

Hur blev du intresserad av ämnet?

– Jag har en bakgrund som studie- och yrkesvägledare och arbetsförmedlare. Både i arbetet med unga i skolan och på arbetsförmedlingen la jag märke till hur svårt många unga hade det när det gällde val av utbildning och att få arbete. När jag fick syn på en annons om forskningsprojektet Individen, vägarna, valen. Karriärval och vägledning i socialt, mångkulturellt och könsperspektiv kände jag att det var precis det som jag var intresserad av.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om unga vuxnas etablering i arbetslivet. Om deras erfarenheter av utbildning och arbete vad som har underlättat och hindrat deras vägval och vilka möjligheter de ser i framtiden. Men också om den skillnad som finns mellan unga vuxna under den här resan när det gäller kön, etnicitet och bostadsort. Jag skriver även om deras möten med och erfarenheter av karriärvägledning i utbildningssammanhang och i deras kontakt med arbetsförmedlingen.Studien bygger på intervjuer med 52 arbetslösa unga vuxna mellan 25 och 29 år kvinnor och män med olika utbildningsbakgrund och bosatta i tre skilda svenska kommuntyper (glesbygd, socialt välsituerad förort och socialt utsatt förort). Unga vuxna är ett begrepp som jag har valt att använda eftersom ungdom är en definition som vanligen bara gäller upp till 24 års ålder. Under 1990 2006 ökade de ungas etableringsålder (dvs. när minst 75 % i en årskull har jobb) från 21 år till 28 år. Jag kände att de sju extra år som de unga numera använder för att etablera sig var viktiga att undersöka. Vad är det som sker under de här åren?

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

– En viktig slutsats är just den som avhandlingens titel ger uttryck för, dvs. att övergången från skola till arbetslivet är en osäker resa för många unga. Jag har sett att intervjupersonerna försöker ta tillvara sina talanger och få en fast förankring på arbetsmarknaden. Majoriteten av dem tycker inte att den karriärvägledning de fått har varit särskilt givande eftersom den inte har utgått från deras behov och önskemål, och de menar att de har fått göra sin resa utan professionellt stöd. Det finns ett stort behov av nationella och lokala program som tar unga människors synpunkter på allvar.En annan slutsats handlar om de olika risker och chanser som de unga vuxna möter beroende på bostadsort, kön och etnicitet, och som leder till att de agerar på olika sätt när de utbildar sig eller arbetar.

– Jag identifierar också fyra övergångsmönster hos de unga. En vanlig väg hos dem är ett fragmentariskt jojomönster där de växlar mellan arbete, arbetslöshet, studier och ibland arbetsmarknadspolitiska program. De övriga tre mönstren är mer stabila och här har de unga vuxna i huvudsak antingen befunnit sig i studier eller i jobb, eller stått utanför utbildning och arbete. Ytterligare en sak som jag sett är att de unga vuxna har uppfattningen att de själva är ansvariga för hur de lyckas med sin karriär. De vill se sig själva som fria individer som gör egna val, men svårigheten att få jobb, och kanske trista sådana, gör att de känner sig misslyckade.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

– Ja flera saker, men kanske framför allt hur stor skillnaden har varit mellan de unga vuxna i de här olika kommuntyperna. Deras berättelser skiljer sig starkt åt det är nästan som att jag har besökt olika länder.

Vem har nytta av dina resultat?

– Utöver forskarsamhället hoppas jag att avhandlingen kan lyfta problematiken kring ungas övergångar från skolan till arbetslivet, och att den synliggör att den här övergången har blivit mycket mer komplicerad än den var förr. Min förhoppning är att resultaten ska intressera både beslutsfattare och personer som arbetar med unga människor. Avhandlingen kan också vara intressant för unga vuxna.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

– Jag hoppas att den kan ge blivande och redan yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare insikter om ungas övergångar och vägledningens roll i den processen. Men det är hela skolans ansvar att eleverna får kunskaper och erfarenheter som gör att de kan göra väl övervägda val när det gäller utbildning och framtida arbete. Det vore positivt om mina resultat kan bidra till att skolan förbereder eleverna på att navigera i dagens mer komplexa övergång från skola till arbetsliv.

Sidan publicerades 2009-09-21 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-29 09:38 av


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk. Var nyfiken! Det är ett av rektor Ulrica Boijes råd.

Betyg i årskurs 4 kan få elever att ge upp

I höst kan alla skolor som vill, ge betyg redan i årskurs fyra. Men forskare varnar för reformen: betyg får svaga elever att ge upp, tar viktig tid från undervisningen och kan öka skolsegregationen. Det finns heller inga belägg för att betyg sporrar tioåringar att prestera bättre i skolan.

Forskare: Stöd pojkar mer i skolan

Att pojkar halkar efter flickor i betyg har inget att göra med maskulina antiplugg-ideal. Istället är pojkar ofta präglade av en rädsla för att misslyckas som kan leda till att de inte ens försöker klara skoluppgifterna. Det menar forskaren Fredrik Zimmerman.

Ny forskning: Æstetisk undervisning i udskolingen reducerer elevers stress

Et norsk studie har undersøgt virkningen af brede billedkunstneriske og musiske udtryksformer ud til de mere teoretiske fag som matematik og samfundsfag i udskolingen. Udover motivation og glæde var den gennemgående tilbagemelding fra eleverne klart mindre negativ stress.

School environment and leadership: Evidence review

Students’ academic learning in schools is primarily determined by what classroom teachers do. However, there is good evidence that the professional environment in the school can also affect students’ learning, in a range of ways. The responsibility for creating and maintaining the most conducive professional environment lies with school leaders.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer