Skolan skapar elever som ständigt ska förbättra sig

Publicerad:2015-03-23

Uppdaterad:2017-10-25

Skribent:John Miller

Gabriella Höstfält

Född 1957
i Stockholm

Disputerade 2015-02-20
vid Stockholms universitet

Avhandling

Resultatinriktad individualisering i skolans inre arbete. En grundad teori om utvecklingssamtal, skriftliga omdömen och individuella utvecklingsplaner på grundskolans högstadium

Elever och lärare har ett gemensamt fokus i utvecklingssamtal och utvecklingsplaner som går ut på att skapa en elev som hela tiden förbättrar sig – oavsett vilket betyg man har. Själva innehållet hamnar i bakgrunden. Det visar Gabriella Höstfälts avhandling. Hon menar att det här går att koppla till läroplanens tydliga resultatinriktning. Varför blev du intresserad av ämnet?  – Jag har en bakgrund som specialpedagog och intresserade mig från början framförallt för elevdokumentation. Det utvecklades under avhandlingsarbetet till ett intresse för hur individualisering framträder och yttrar sig i vår tid. Vad handlar avhandlingen om?  – Om vad som är angeläget för lärare och elever när de arbetar med utvecklingssamtal, IUP och skriftliga omdömen. Jag har undersökt detta i årskurserna 7-9 i två olika skolor. Vilka är de viktigaste resultaten?  – Att elever och lärare har ett gemensamt intresse, som de lyfter fram som viktigt, som går ut på att utveckla elevers förmågor och synliggöra deras arbete. Det är en gemensam angelägenhet för dem att planera och prata om hur man ska organisera arbetet och följa instruktioner, hur man ska granska sitt arbete, sitt resultat och sig själv. De har ett gemensamt fokus på att synliggöra hur eleven hela tiden förbättrar sig. Det här resulterar i en individualisering som inriktar sig på elevens förmågor och personliga egenskaper, vilket är annorlunda mot vad vi är vana vid från tidigare skolsystem. – Innehållet blir inte centralt i arbetet, det centrala är att elevens förmågor och personlighet utvecklas, det gör att kunskapsinnehållet tonas ner i utvecklingssamtalen. Jag kan se att det går att koppla till läroplanens tydliga inriktning mot resultat. Eftersom resultat blir centralt i läroplanen, blir även elevens individuella resultat centralt. Det här får också konsekvenser för variationen mellan eleverna. Alla ska kunna förbättra sig hela tiden, men det framstår som om endast vissa förmågor är intressanta. Har man inte just de förmågorna, eller har svårigheter med dem, så får man finna sig i lägre betyg. Vad överraskade dig? – Det fokus på den ständiga förbättringen som framträder. Även om man redan har ett toppbetyg så ansvarar man för att hela tiden förbättra sig. Det är ett synsätt som har en koppling till samhällsutvecklingen i stort och till yrkeslivet, där det finns en stark betoning på individens ansvar och på specifika förmågor och kompetenser. Det har fått genomslag i läroplanen och i det dagliga arbetet i skolan. Vem har nytta av dina resultat – Förutom lärare och lärarutbildare, alla som arbetar med att utveckla läroplanen på policynivå. En läroplan består av olika delar som bör samverka. Det är viktigt att följa upp konsekvenser av läroplanens utformning, och av lagstiftning som har med läroplanens inriktning att göra. Åsa Lasson

Relaterade länkar

Läs avhandling

Elevinflytande Intervju Grundskola 7-9

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer

Stockholm

Skolnärvaro

Skolportens fortbildning för dig som på olika sätt arbetar med elevers närvaro i skolan! Delta på plats i Stockholm den 27 mars eller via webbkonferensen 2–30 april. Boka din plats till bästa pris idag!

Läs mer och boka

Åk F–Gy

27 mar

Matematik i förskolan

Kursen leds av Ann S. Pihlgren och ger konkreta verktyg för att arbeta med matematik på ett systematiskt och kreativt sätt i förskolan. Flexibel start, tillgång i 6 månader med avslutande kursintyg. Pris 749 kr ex. moms. Är ni en grupp som vill delta? Kontakta oss för specialerbjudande!

Läs mer och boka