Skolan som plats har stor betydelse vid mobbning

Skolan som plats har stor betydelse för hur mobbning uppstår och upprätthålls. Det visar Joakim Strindbergs forskning om mellanstadieelevers erfarenheter av och reflektioner kring mobbning.

Joakim Strindberg
Joakim Strindberg

Född 1985
Bor i Linköping

Disputerade 2021-11-12
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
”Why Do We Even Bully?”. Exploring the Social Processes of Bullying in Two Swedish Elementary Schools

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har alltid varit intresserad av moralfilosofiska och sociala frågor och har tidigare studerat både pedagogik och sociologi. När det här forskningsprojektet dök upp blev jag intresserad, mobbning är ett viktigt och betydelsefullt ämne.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om mellanstadieelevers erfarenheter av och reflektioner kring mobbning. Min övergripande fråga är hur det kommer sig att mobbning sker, trots att alla vet och tycker att det är fel. Hur resonerar elever? Vilka processer leder till mobbning? Varför väljer elever att inte gripa in när de ser andra mobbas? Avhandlingen bygger dels på fokusgrupper med 74 elever i årskurserna 4-6, dels på observationer på en skola med elever i samma ålder. I fokusgrupperna fick eleverna prata och diskutera utifrån tecknade bilder som illustrerade en mobbningssituation.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att mobbning måste förstås som ett socialt sammanflätat fenomen där skolans sociala kontext har betydelse för vad som anses och värderas som normalt eller annorlunda och därmed exkluderas. För eleverna bottnar mobbning i aspekter kring status, rädsla för förlorad status, utanförskap och att ses som annorlunda. Mer precist, om att upprätthålla sin egen sociala status eller skydda sig för att hamna för långt ned i ordningen men även för att skydda sig själv från risken att bli mobbad. Något eleverna betonar är betydelsen av hur någon uppfattas socialt och här spelar sociala stigmatiseringsprocesser stor roll. Vad elever kan uppfatta som socialt stigmatiserande kan egentligen vara helt triviala saker, från att räcka upp handen för ofta, för sällan, prata för högt eller för lågt. Eller ha ”fel” kläder. Stämpeln som socialt avvikande är svår att tvätta bort, snarare tycks exkluderingen eskalera genom att gruppen börjar störa sig på allt en redan utstött person står för. Det här behöver inte ske i några tydliga mobbningssituationer utan som ett tyst moraliserande där den utsatta elever stöts bort.

– Ett viktigt resultat är att mobbningen sker i ett skolsammanhang som utgör en helt egen kontext. Skolan är inte vilken plats som helst, den är inte frivillig och eleverna har relativt lite kontroll över hur skoldagen ser ut. Skolan är dessutom en plats där eleverna hela tiden värderas utifrån prestationer, men också socialt. Sammantaget belyser mina resultat att det behövs en ökad medvetenhet om vad jag kallar mobbningens sociala ekologi – mobbning är ett socialt relationellt fenomen som handlar om normer och sociala processer i relation till plats. Inte om enskilda elever.

Vad överraskade dig?

– Jag slogs av platsens – skolans – betydelse för de andra aspekterna kring mobbning. Elever uttrycker att platsen underblåser betydelsen av social status. Jag berördes också av att stor del av den mobbning som pågår sker i tysthet och syns därmed inte alltid för utomstående. Organisationen Friends belyser den ensamhet som många utsatta unga känner. Jag menar att det är viktigt att känna till de här processerna för att kunna hjälpa utsatta barn och unga.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som arbetar i skolan men även skolpolitiker. I förlängningen hoppas jag att resultaten kan komma eleverna till gagn genom att bidra till ökad kunskap om mobbningens mekanismer och sociala processer.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-11-11 14:20 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Ny digital kurs med Maria Wiman! Ny som lärare – Relationer och ledarskap

Är du nyutbildad lärare och önskar fler handfasta verktyg? I kursen Relationer och ledarskap arbetar vi med att bygga goda relationer med elever, hantera konflikter och bli en trygg ledare i klassrummet. I film och text presenterar Maria Wiman information, uppgifter och tips för din undervisning. Flexibel start och tydligt upplägg. Kursintyg ingår!

Ny kunskap om åskådarbeteenden vid mobbning

Björn Sjögren har forskat om de elever som står vid sidan av i mobbningssituationer, och vilka sociala roller de intar. Den kunskapen kan vara till nytta i det förebyggande arbetet mot mobbning, menar han.

Dålig ekonomi ger högre risk att utsättas för mobbning

Elever som ofta missar sociala aktiviteter för att de inte har råd att delta löper högre risk att inte ha någon vän i skolklassen och att vara utsatta för mobbning, visar Simon Hjalmarssons avhandling.

Ungdomar vet inte när och var de ska söka hjälp

Unga människor vet inte var de kan söka hjälp om de mår psykiskt dåligt. Det visar en avhandling av Katrin Häggström Westberg, som tycker att det borde skapas en samlad vård för unga.

Utmanande och krävande för lärarstudenter på vfu

Den verksamhetsförlagda utbildningen är oerhört komplex och krävande för många lärarstudenter. Villkor, förutsättningar och resurser skiljer sig också stort mellan skolorna, visar Paul Strands avhandling.

Skattningsinstrument bidrar till bättre lärmiljö för barn med autism 

Genom att använda ett skattningsinstrument kan förskolor skapa en bättre övergripande lärmiljö för barn med autismdiagnos. Det visar Hampus Bejnös avhandling.

Skolans arbete mot mobbning speglar elevers psykiska ohälsa

Skolkuratorer bör fokusera på att stärka elevers tilltro till sin egen förmåga samt på frågor kring skolprestationer och elevers stress kring skolarbetet. Det säger Victoria Lönnfjord som forskat om kopplingen mellan olika sociala påfrestningar och högstadieelevers psykiska ohälsa.

Digitalisering ger mindre utrymme för lärares expertroll

Digitaliseringen i skolan innebär att lärare förväntas anta fler roller än den traditionella expertrollen. Det konstaterar Johan Sandén som undersökt hur digitaliseringen påverkat lärares arbete.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 11 maj!
  Skolportens magasin nr 3/2022.

Nytt nr ute 11 maj!

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Mattelekar riskerar att ge ytliga kunskaper

Blivande lärare behöver träna mer på att urskilja barns kunskaper i matematik. När barn i förskolan och elever i mellanstadiet leker eller pratar om matematik är risken stor att de bara lär sig ytligt, menar Christina Svensson, forskare vid Malmö universitet.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Lärarledd skolutveckling för ett bättre lärande

Bygg en organisation där lärarna själva har huvudansvaret för undervisningsutvecklingen. En utveckling som ska bygga på vetenskap. Det säger författarna till boken ”Lärardriven skolutveckling” som väckte stort gensvar när de föreläste för skolledare på SETT-mässan i Kista.

Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Demokrati i skolan – styre eller styrning

Ami Cooper är forskare och lärare vid Karlstads universitet där hon bland annat har delat ansvar som programledare för en magister-/masterutbildning i utbildningsledning och skolutveckling. Hennes forskningsintresse riktas mot diskursteoretiska studier av utbildningspolicy och utbildningsledning.