Skolan som plats har stor betydelse vid mobbning

Skolan som plats har stor betydelse för hur mobbning uppstår och upprätthålls. Det visar Joakim Strindbergs forskning om mellanstadieelevers erfarenheter av och reflektioner kring mobbning.

Joakim Strindberg
Joakim Strindberg

Född 1985
Bor i Linköping

Disputerade 2021-11-12
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
”Why Do We Even Bully?”. Exploring the Social Processes of Bullying in Two Swedish Elementary Schools

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har alltid varit intresserad av moralfilosofiska och sociala frågor och har tidigare studerat både pedagogik och sociologi. När det här forskningsprojektet dök upp blev jag intresserad, mobbning är ett viktigt och betydelsefullt ämne.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om mellanstadieelevers erfarenheter av och reflektioner kring mobbning. Min övergripande fråga är hur det kommer sig att mobbning sker, trots att alla vet och tycker att det är fel. Hur resonerar elever? Vilka processer leder till mobbning? Varför väljer elever att inte gripa in när de ser andra mobbas? Avhandlingen bygger dels på fokusgrupper med 74 elever i årskurserna 4-6, dels på observationer på en skola med elever i samma ålder. I fokusgrupperna fick eleverna prata och diskutera utifrån tecknade bilder som illustrerade en mobbningssituation.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att mobbning måste förstås som ett socialt sammanflätat fenomen där skolans sociala kontext har betydelse för vad som anses och värderas som normalt eller annorlunda och därmed exkluderas. För eleverna bottnar mobbning i aspekter kring status, rädsla för förlorad status, utanförskap och att ses som annorlunda. Mer precist, om att upprätthålla sin egen sociala status eller skydda sig för att hamna för långt ned i ordningen men även för att skydda sig själv från risken att bli mobbad. Något eleverna betonar är betydelsen av hur någon uppfattas socialt och här spelar sociala stigmatiseringsprocesser stor roll. Vad elever kan uppfatta som socialt stigmatiserande kan egentligen vara helt triviala saker, från att räcka upp handen för ofta, för sällan, prata för högt eller för lågt. Eller ha ”fel” kläder. Stämpeln som socialt avvikande är svår att tvätta bort, snarare tycks exkluderingen eskalera genom att gruppen börjar störa sig på allt en redan utstött person står för. Det här behöver inte ske i några tydliga mobbningssituationer utan som ett tyst moraliserande där den utsatta elever stöts bort.

– Ett viktigt resultat är att mobbningen sker i ett skolsammanhang som utgör en helt egen kontext. Skolan är inte vilken plats som helst, den är inte frivillig och eleverna har relativt lite kontroll över hur skoldagen ser ut. Skolan är dessutom en plats där eleverna hela tiden värderas utifrån prestationer, men också socialt. Sammantaget belyser mina resultat att det behövs en ökad medvetenhet om vad jag kallar mobbningens sociala ekologi – mobbning är ett socialt relationellt fenomen som handlar om normer och sociala processer i relation till plats. Inte om enskilda elever.

Vad överraskade dig?

– Jag slogs av platsens – skolans – betydelse för de andra aspekterna kring mobbning. Elever uttrycker att platsen underblåser betydelsen av social status. Jag berördes också av att stor del av den mobbning som pågår sker i tysthet och syns därmed inte alltid för utomstående. Organisationen Friends belyser den ensamhet som många utsatta unga känner. Jag menar att det är viktigt att känna till de här processerna för att kunna hjälpa utsatta barn och unga.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som arbetar i skolan men även skolpolitiker. I förlängningen hoppas jag att resultaten kan komma eleverna till gagn genom att bidra till ökad kunskap om mobbningens mekanismer och sociala processer.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-11-11 14:20 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

DIGITAL KURS – Relationer och ledarskap

Ny som lärare – Relationer och ledarskap med kursledare Maria Wiman ger dig som nyutbildad lärare flera handfasta verktyg och tekniker. Bygg goda relationer med elever, hantera konflikter och bli en trygg ledare i klassrummet. Flexibel start, tydligt upplägg, kursintyg och tillgång till kursen i 6 månader. JUST NU! Kampanjpris 749 kr ex. moms (ord.pris 996 kr ex. moms).

Ny kunskap om åskådarbeteenden vid mobbning

Björn Sjögren har forskat om de elever som står vid sidan av i mobbningssituationer, och vilka sociala roller de intar. Den kunskapen kan vara till nytta i det förebyggande arbetet mot mobbning, menar han.

Dålig ekonomi ger högre risk att utsättas för mobbning

Elever som ofta missar sociala aktiviteter för att de inte har råd att delta löper högre risk att inte ha någon vän i skolklassen och att vara utsatta för mobbning, visar Simon Hjalmarssons avhandling.

Bristande språkkunskaper inte största hindret för nyanlända elever

Det finns strukturella begränsningar som påverkar unga nyanländas möjligheter att ta sig vidare i samhället. Bland annat får de inte tillträde till sammanhang där de kan utveckla sina språkkunskaper, visar Andreas Nuottaniemis forskning.

Målstyrda aktiviteter tolkas olika av barn och förskollärare

Relationsskapande processer och mellanmänskliga möten är bland det viktigaste för barns utveckling och lärande i förskolan. Men interaktionen och det sociala samspelet tas ofta för givet, visar Katarina Nilfyrs forskning.

Barn behöver stöd för att utveckla sitt muntliga berättande 

Förskolebarn som får stöd att utveckla sina förmågor kan bli väldigt kompetenta berättare. Det visar Agneta Pihls forskning.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Svårt att inkludera ungdomar i beslutsfattande 

När ungdomar bjuds in att delta i kommunala medborgardialoger blir deras deltagarroll och makt begränsad och styrd – trots att syftet var motsatsen. Det visar Simon Magnussons avhandling.

Flytt och vräkning ökar risk för skolmisslyckanden

Gymnasieelever som upplevt vräkningar löper betydligt högre risk att inte nå examen inom fyra år, visar Anna Kahlmeters avhandling.

Kollaborativ professionsutveckling för innehållsinkluderande undervisning

Balli Lelinges avhandling om hur innehållsinkluderande undervisning kan designas belyser vikten av att utveckla praktikgemenskaper, utmana gamla sanningar och systematiskt analysera den egna undervisningen.

Olika villkor för fysisk aktivitet hos unga med autism

Barn och unga med autism behöver få sina individspecifika villkor tillgodosedda för att vilja och kunna delta i fysiska aktiviteter såväl i skolan som på fritiden. Det visar Susann Arnells forskning.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Viktigt att hitta balans för elever vid idrottsprofilerade skolor

Stöd från såväl föräldrar, skola som lärare är grundläggande för att lyckas kombinera studier med idrott. Lika viktigt är elevens egen förmåga att skapa strukturer och hitta balans, visar Joni Kuokkanens forskning om elever på idrottsprofilerade skolor i Finland.

Organisatoriskt förhållningssätt god grund för rektorsutbildning

Novisa rektorer som har uppfattningen att deras roll är att leda organisationen har bäst möjlighet att använda den obligatoriska rektorsutbildningen för att utveckla sig själva och sin skola. Det visar Stina Jerdborg i sin avhandling.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter

Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar bra för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Modellen ger goda resultat även på lång sikt, visar Camilla Nilvius forskning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolporten nr 3/2023 ute nu!

Skolporten nr 3/2023 ute nu!

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förhindra skoldåd. INTERVJU: Forskaren Michael Tengberg om hur återkoppling, observation och gruppreflektion kan öka kvaliteten på undervisningen.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Pedagogiskt arbete – ny bok om lärarnas eget forskarutbildningsämne

Pedagogiskt arbete är ett relativt ungt ämne och forskningsområde som vuxit fram de senaste två decennierna. Det är lärarnas ”eget” forskarutbildningsämne för att kunna utveckla kunskaperna inom läraryrket. Ett tjugotal forskare släpper nu en lärobok: Pedagogiskt arbete i de yngre årens pedagogiska praktiker. Huvudsyftet med boken är att ytterligare forma och utveckla ämnet, med fokus på förskola, förskoleklass och fritidshem.

Så granskas varje steg läraren tar i klassrummet

Hur stor del av lektionen används egentligen till den inledande genomgången? Och hur mycket tid får varje elev som behöver extra stöd? Genom att placera sensorer på lärarna har forskare för första gången kunnat kartlägga deras rörelsemönster i klassrummet.

Dilemmat med att återförstatliga skolan

Skolan är en av samhällets största och mest komplexa institutioner – något som gör den både trögrörlig och svårstyrd. Det säger utbildningshistorikern Johannes Westberg som menar att vi bör skruva ner förväntningarna på storslagna reformförslag.

ULF – där skolans behov bestämmer forskningen

Hur ser lärares utmaningar ut på specifika förskolor och skolor idag? Den frågeställningen undersöks i ULF-projekt vid Högskolan i Borås.    

Framgångsrika anpassningar behöver följa med vid övergångar

Förskolan och skolan genomförde ett projekt för att öka kunskapen om barn och elever med NPF. Då blev det tydligt att de också behövde se till att framgångsrika anpassningar följde med i övergångar.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser