Skolan som plats har stor betydelse vid mobbning

Skolan som plats har stor betydelse för hur mobbning uppstår och upprätthålls. Det visar Joakim Strindbergs forskning om mellanstadieelevers erfarenheter av och reflektioner kring mobbning.

Joakim Strindberg
Joakim Strindberg

Född 1985
Bor i Linköping

Disputerade 2021-11-12
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
”Why Do We Even Bully?”. Exploring the Social Processes of Bullying in Two Swedish Elementary Schools

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har alltid varit intresserad av moralfilosofiska och sociala frågor och har tidigare studerat både pedagogik och sociologi. När det här forskningsprojektet dök upp blev jag intresserad, mobbning är ett viktigt och betydelsefullt ämne.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om mellanstadieelevers erfarenheter av och reflektioner kring mobbning. Min övergripande fråga är hur det kommer sig att mobbning sker, trots att alla vet och tycker att det är fel. Hur resonerar elever? Vilka processer leder till mobbning? Varför väljer elever att inte gripa in när de ser andra mobbas? Avhandlingen bygger dels på fokusgrupper med 74 elever i årskurserna 4-6, dels på observationer på en skola med elever i samma ålder. I fokusgrupperna fick eleverna prata och diskutera utifrån tecknade bilder som illustrerade en mobbningssituation.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att mobbning måste förstås som ett socialt sammanflätat fenomen där skolans sociala kontext har betydelse för vad som anses och värderas som normalt eller annorlunda och därmed exkluderas. För eleverna bottnar mobbning i aspekter kring status, rädsla för förlorad status, utanförskap och att ses som annorlunda. Mer precist, om att upprätthålla sin egen sociala status eller skydda sig för att hamna för långt ned i ordningen men även för att skydda sig själv från risken att bli mobbad. Något eleverna betonar är betydelsen av hur någon uppfattas socialt och här spelar sociala stigmatiseringsprocesser stor roll. Vad elever kan uppfatta som socialt stigmatiserande kan egentligen vara helt triviala saker, från att räcka upp handen för ofta, för sällan, prata för högt eller för lågt. Eller ha ”fel” kläder. Stämpeln som socialt avvikande är svår att tvätta bort, snarare tycks exkluderingen eskalera genom att gruppen börjar störa sig på allt en redan utstött person står för. Det här behöver inte ske i några tydliga mobbningssituationer utan som ett tyst moraliserande där den utsatta elever stöts bort.

– Ett viktigt resultat är att mobbningen sker i ett skolsammanhang som utgör en helt egen kontext. Skolan är inte vilken plats som helst, den är inte frivillig och eleverna har relativt lite kontroll över hur skoldagen ser ut. Skolan är dessutom en plats där eleverna hela tiden värderas utifrån prestationer, men också socialt. Sammantaget belyser mina resultat att det behövs en ökad medvetenhet om vad jag kallar mobbningens sociala ekologi – mobbning är ett socialt relationellt fenomen som handlar om normer och sociala processer i relation till plats. Inte om enskilda elever.

Vad överraskade dig?

– Jag slogs av platsens – skolans – betydelse för de andra aspekterna kring mobbning. Elever uttrycker att platsen underblåser betydelsen av social status. Jag berördes också av att stor del av den mobbning som pågår sker i tysthet och syns därmed inte alltid för utomstående. Organisationen Friends belyser den ensamhet som många utsatta unga känner. Jag menar att det är viktigt att känna till de här processerna för att kunna hjälpa utsatta barn och unga.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som arbetar i skolan men även skolpolitiker. I förlängningen hoppas jag att resultaten kan komma eleverna till gagn genom att bidra till ökad kunskap om mobbningens mekanismer och sociala processer.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-11-11 14:20 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Digital kurs! Ny som lärare – Relationer och ledarskap

Är du nyutbildad lärare och önskar fler handfasta verktyg? I kursen Relationer och ledarskap arbetar vi med att bygga goda relationer med elever, hantera konflikter och bli en trygg ledare i klassrummet. I film och text presenterar Maria Wiman information, uppgifter och tips för din undervisning. Flexibel start och tydligt upplägg. Pris 996 kr ex. moms. Kursintyg ingår!

Ny kunskap om åskådarbeteenden vid mobbning

Björn Sjögren har forskat om de elever som står vid sidan av i mobbningssituationer, och vilka sociala roller de intar. Den kunskapen kan vara till nytta i det förebyggande arbetet mot mobbning, menar han.

Dålig ekonomi ger högre risk att utsättas för mobbning

Elever som ofta missar sociala aktiviteter för att de inte har råd att delta löper högre risk att inte ha någon vän i skolklassen och att vara utsatta för mobbning, visar Simon Hjalmarssons avhandling.

Kollaborativ professionsutveckling för innehållsinkluderande undervisning

Balli Lelinges avhandling om hur innehållsinkluderande undervisning kan designas belyser vikten av att utveckla praktikgemenskaper, utmana gamla sanningar och systematiskt analysera den egna undervisningen.

Olika villkor för fysisk aktivitet hos unga med autism

Barn och unga med autism behöver få sina individspecifika villkor tillgodosedda för att vilja och kunna delta i fysiska aktiviteter såväl i skolan som på fritiden. Det visar Susann Arnells forskning.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Viktigt att hitta balans för elever vid idrottsprofilerade skolor

Stöd från såväl föräldrar, skola som lärare är grundläggande för att lyckas kombinera studier med idrott. Lika viktigt är elevens egen förmåga att skapa strukturer och hitta balans, visar Joni Kuokkanens forskning om elever på idrottsprofilerade skolor i Finland.

Organisatoriskt förhållningssätt god grund för rektorsutbildning

Novisa rektorer som har uppfattningen att deras roll är att leda organisationen har bäst möjlighet att använda den obligatoriska rektorsutbildningen för att utveckla sig själva och sin skola. Det visar Stina Jerdborg i sin avhandling.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter

Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar bra för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Modellen ger goda resultat även på lång sikt, visar Camilla Nilvius forskning.

Ungdomar vet inte när och var de ska söka hjälp

Unga människor vet inte var de kan söka hjälp om de mår psykiskt dåligt. Det visar en avhandling av Katrin Häggström Westberg, som tycker att det borde skapas en samlad vård för unga.

Utmanande och krävande för lärarstudenter på vfu

Den verksamhetsförlagda utbildningen är oerhört komplex och krävande för många lärarstudenter. Villkor, förutsättningar och resurser skiljer sig också stort mellan skolorna, visar Paul Strands avhandling.

Skattningsinstrument bidrar till bättre lärmiljö för barn med autism 

Genom att använda ett skattningsinstrument kan förskolor skapa en bättre övergripande lärmiljö för barn med autismdiagnos. Det visar Hampus Bejnös avhandling.

Skolans arbete mot mobbning speglar elevers psykiska ohälsa

Skolkuratorer bör fokusera på att stärka elevers tilltro till sin egen förmåga samt på frågor kring skolprestationer och elevers stress kring skolarbetet. Det säger Victoria Lönnfjord som forskat om kopplingen mellan olika sociala påfrestningar och högstadieelevers psykiska ohälsa.

Relationellt samspel i skolan prioriteras inte

Tillitsfulla relationer och fungerande arbetsgrupper prioriteras inte i skolan. Det konstaterar Ulf Jederlund som undersökt hur kollektivt lärande och samarbete kan öka lärarnas relationskompetens.

Digitalisering ger mindre utrymme för lärares expertroll

Digitaliseringen i skolan innebär att lärare förväntas anta fler roller än den traditionella expertrollen. Det konstaterar Johan Sandén som undersökt hur digitaliseringen påverkat lärares arbete.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk. Var nyfiken! Det är ett av rektor Ulrica Boijes råd.

Att lära genom att skriva

I den här rapporten sammanfattar och kommenterar vi en systematisk forskningsöversikt där skrivandets och texternas innehåll och funktion sätts i fokus. De framträdande forskningsresultaten, att skrivande förbättrar elevers ämneskunskaper jämfört med undervisning som har mindre fokus på skrivande, är därför särskilt relevanta för lärare. (pdf)

Students with disabilities fare better when integrated into gen-ed classrooms

“We cannot, as a society, afford to continue to support policies and practices that result in academic failure, limited post-secondary options and continued separation and marginalization based on disabilities.”

Känslorna är starka när elever svarar om Förintelsen

Andra världskriget och Förintelsen väcker stort intresse inom såväl historieämnet som inom kulturen. Svenskar kan mycket om det, ändå är frågan i skolans nationella prov om orsaker till Förintelsen en som många elever misslyckas med, visar en ny studie. Resultatet ställer frågan ”Vad kan vi lära av historien?” på sin spets.

Myten om pojkars antipluggkultur

Fredrik Zimmerman forskar om varför betygsgapet ökar mellan flickor och pojkar. Varför görs så få insatser för att hjälpa pojkar? En förklaring finns i myten om pojkars antipluggkultur, menar han. (webb-radio)

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer