Skolan sviker unga kvinnor med svåra erfarenheter

Ensamhet, utanförskap och en stark känsla av att inte synas. Det är gemensamt för unga kvinnor med svåra livsupplevelser bakom sig. Skolan erbjuder heller inget stöd. ”Min avhandling visar att det inte behövs någon särskilt metod för att möta dessa kvinnor, det handlar om att ta sig tid att lyssna”, säger Anneli Nielsen som forskat i ämnet.

Anneli Nielsen
Anneli Nielsen

Född 1974
i Skellefteå

Disputerade 2015-03-27
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Ett liv i olika världar. Unga kvinnors berättelser om svåra livshändelser

 Varför blev du intresserad av ämnet?

– Under mina år som lärare, specialpedagog och jourkvinna på kvinnojour träffade jag många unga kvinnor som på olika sätt hade det svårt i livet. Mina möten med dem lämnade mig ofta med en känsla av att jag inte förstod. Tidigare forskning kring unga kvinnors upplevelser av svåra livshändelser fokuserar ofta på en faktor, jag ville undersöka detta i ett vidare perspektiv.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om unga kvinnors berättelser om svåra livsupplevelser och hur det påverkat deras skoltid. Jag har under fyra års tid intervjuat tio unga kvinnor som vid första intervjun var mellan 16 och 20 år. Hälften av kvinnorna var tvångsintagna och befann sig på Statens institutionsstyrelse särskilda ungdomshem.

– Deras berättelser handlade om stor utsatthet och återkommande svåra livshändelser, ofta med inslag av våld och missbruk. De övriga fem i intervjugruppen fick jag kontakt med genom Fryshusets tjejverksamhet, dessa unga kvinnor berättade framför allt om enstaka svåra livshändelser.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det viktigaste resultatet är att det inte går att förstå unga kvinnors problem och svårigheter i skolan om man inte förstår vilket sammanhang de befinner sig i skolan och vilka upplevelser de har bakom sig. Och vice versa. Genomgående för dessa kvinnor som jag intervjuat är att de har en tydlig föreställning om hur det borde vara och min tolkning är att de beskriver sig själva och sina familjer utifrån en idealbild. De berättar om svårigheter i skolan och att de slutar gå dit för att slippa känna sig misslyckade.

– Utanförskapet är genomgående men mest slående var de unga kvinnornas beskrivning av ensamhet, att inte bli sedd, lyssnad på och förstådd. De positiva stunderna i skolan är när någon lärare utan att direkt säga något, skapar möjlighet för dem att delta och ingå i ett sammanhang. I övrigt beskrivs de positiva stunderna i skolan som få och för dessa unga kvinnor har skolan som socialt sammanhang varit mer förtryckande än inkluderande. Min slutsats är att det inte krävs någon specifik metod för att hjälpa dessa inga kvinnor – det handlar om att ta sig tid att lyssna, möta och ge dem tid.

 Vad överraskade dig?

– Att alla dessa unga kvinnor vittnar om en stor ensamhet och känsla av att inte synas. Den känslan följer också med senare i livet. Samtidigt vill jag lyfta fram att de inte ser sig som offer, flera av dem jag intervjuat pekar på att deras erfarenheter stärkt dem.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som arbetar med barn och unga – skola, socialtjänst, fritidsverksamhet men även föräldrar.

Sidan publicerades 2015-06-17 14:53 av John Miller
Sidan uppdaterades 2015-06-18 08:00 av John Miller


Relaterat

Utsatta ungdomar tar många sexuella risker

Malin Lindroths avhandling visar att ungdomar på statliga ungdomshem sexdebuterar tidigare än andra ungdomar. De tar också fler sexuella risker.

Högre risk för ohälsa bland barn med utlandsfödda föräldrar

Flickor som har båda föräldrarna födda i ett annat land än Sverige har oftare huvudvärk, magont, nedstämdhet och sömnproblem, visar ny forskning. Skolan har en viktig roll för att förebygga ohälsa, menar Heidi Carlerby.

Olika villkor för fysisk aktivitet hos unga med autism

Barn och unga med autism behöver få sina individspecifika villkor tillgodosedda för att vilja och kunna delta i fysiska aktiviteter såväl i skolan som på fritiden. Det visar Susann Arnells forskning.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem hemma också ofta har det i skolan.

Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter

Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar bra för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Modellen ger goda resultat även på lång sikt, visar Camilla Nilvius forskning.

Snabba barn får mest plats i konstruktionsaktiviteter på förskolan

Kvicka och initiativrika barn får mest plats när det byggs och konstrueras på förskolan. Det visar Johan Boström som har undersökt konstruktionsaktiviteter i relation till teknik och genus.

Insats om relationskompetens gynnar flickor med NPF

Flickor med neuropsykiatriska diagnoser gynnas särskilt av insatser som syftar till att utveckla lärares relationskompetens. Det visar Linda Plantin Ewes forskning. 

Nyanlända föräldrar tar aktiv del i barnens förskola

Wiji Bohme Shomarys forskning visar att nyanlända föräldrar har stor handlingskraft och vilja att ta del av sina barns förskola. Men i statliga dokument framställs invandrade föräldrar som en grupp utan agens och i behov av stöd.

Ungdomar saknar stöd för att hantera digitala sexuella trakasserier

Digitala sexuella trakasserier, så kallad sexting, är vanligt bland unga. Men elever saknar strategier för att hantera sexting, trots att konsekvenserna kan bli mycket svåra för enskilda elever, visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling.

Utbildningspolicy tolkas olika på nationell och lokal nivå

Skolan ska främja elevernas kunskapsutveckling, men Ulrika Bergstrands avhandling visar att kommuner i gles- och landsbygd ofta har svårt att genomföra det som förväntas från nationellt håll.

Psykiatriska diagnoser slår hårt mot elevers betyg

Elever med en psykiatrisk diagnos har betydligt sämre skolresultat än de som inte har någon diagnos. Den diagnos som slår absolut hårdast är adhd, och det gäller både flickor och pojkar, visar Cristian Bortes i sin avhandling.

Ungdomar vet inte när och var de ska söka hjälp

Unga människor vet inte var de kan söka hjälp om de mår psykiskt dåligt. Det visar en avhandling av Katrin Häggström Westberg, som tycker att det borde skapas en samlad vård för unga.

Tävlingsinslag i undervisningen i idrott och hälsa reproducerar genusmönster

När ämnet idrott och hälsa befrias från konkurrens och tävlingsinslag motverkas också genusmönster. Det visar Inga Oliynyk som undersökt lärares didaktiska val ur ett genusperspektiv.

Skattningsinstrument bidrar till bättre lärmiljö för barn med autism 

Genom att använda ett skattningsinstrument kan förskolor skapa en bättre övergripande lärmiljö för barn med autismdiagnos. Det visar Hampus Bejnös avhandling.

Barn utforskar rörelse i krigslekar

Skola, förskola och föräldrar måste vara försiktiga med ett alltför ensidigt fördömande av krigslekar som kan vara viktiga för många barn, framför allt pojkar. Det visar Ebba Theorells forskning.

Unga med hörselnedsättning mår sämre än hörande jämnåriga

Unga med en hörselnedsättning mår sämre än hörande jämnåriga, och allra sämst mår de som har en hörselnedsättning och ytterligare en funktionsnedsättning, visar Sylvia Olssons forskning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Digitala sexuella trakasserier påverkar unga i skolan

Digitala sexuella trakasserier är relativt vanliga bland unga, och ofta saknar ungdomarna både stöd och strategier för att hantera det. Det visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Muntligt berättande viktigt i undervisningen

Anekdoter, historier och berättelser kan väcka elevernas intresse, ge nya perspektiv på ett visst ämne, samt stärka relationen mellan lärare och elever. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Läraren som sadlade om för att skapa en bättre skola

Hur får vi mer ordning och reda i skolan? Hur skapar vi en trivsam undervisningsmiljö i klassrummen utan stök, där eleverna lär sig vad de ska och ingen slås ut. De här frågorna har Martin Karlberg studerat i över 20 år. Nu drar han igång ett forskningsprojekt där 100 skolor runt om i landet ska pröva två olika varianter av en metod som kallas IBIS-programmet.

Inspirerande böcker om organisation och ledning

En bok om tillit i arbetsgruppen, två böcker om att leda i förskolan och en antologi med aktuell forskning. Vi tipsar om fyra aktuella böcker som kan vara användbara för dig i jobbet.

Inspirerande! Sveriges enda bygglek med odling

Växtvärket i Malmö handlar om att ge barn bättre städer att växa upp i, och erbjuder både bygglek och odling. Tankar som fångas upp av forskaren Ellen Almers.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer