Skolan vanligaste arenan för vardagsvåld

Störst risk att drabbas av vardagsvåld är i skolan. Paula Larssons forskning visar samtidigt att vedertagna antimobbningsmodeller inte minskar problemen i skolorna.

Paula Larsson
Paula Larsson

Född 1969
Bor i Gävle

Disputerade 2019-10-25
vid Åbo Akademi


AVHANDLING
Vardagsvåld, mobbning och mobbningsförebyggande arbete i svensk skolkontext

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är IT-pedagog i botten och har tidigare jobbat på gymnasiet men arbetar nu som lärarutbildare. Jag har alltid haft ett intresse för barn och ungas välbefinnande och frågor kring orättvisor.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om vardagsvåld och mobbning i skolan. En del av avhandlingen bygger på aktionsforskning där jag tillsammans med en kommun designat, implementerat och följt upp en antimobbningsmodell i flera grundskolor i en kommun. Modellen innebär i huvudsak att öka kunskapen hos skolans personal om mobbning, dess mekanismer och begrepp. Jag har även genom enkäter låtit helt vanliga människor definiera sin syn av våld och vardagsvåld samt eventuella egna erfarenheter av våld – var, när, uppfattningen av allvaret och i vilken roll de minns det.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Enkäten visar att den vanligaste kategorin av våld är slag och att skolan är den vanligaste platsen för vardagsvåld. Intressant är också att det som i skolan ofta definierar som ”kränkande behandling”, upplevs som ”vardagsvåld” av den breda allmänheten.

– Antimobbningsmodellen innebar att skolans personal i viss mån förändrade sitt arbetssätt och överlag ansåg praktikerna att insatsen var värdefull. Men sett över tid, i det här fallet fem år, går det inte att se att mobbningen minskat på skolorna. Min slutsats är att det krävs samverkan och bredare insatser, utanför skolans arena för att motverka och minska mobbning och vardagsvåld i skolan.

Vad överraskade dig?

– Det överraskade mig att den vanligaste platsen och tiden för vardagsvåld är skolan mellan klockan tolv och ett på dagen. De resultaten säger något om hur normaliserat våld och mobbning är i skolorna.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att resultaten från min avhandling kan belysa vikten av bred samverkan kring de här frågorna. Skolan kan inte ensam driva åtgärder mot våld och mobbning.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-11-18 11:24 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2019-12-05 11:33 av Susanne Sawander


Relaterat

Studie- och yrkesvägledare, 12-13 mars i Göteborg

Två intensiva dagar med vägledning i fokus! Lyssna till föreläsningar om att vägleda nyanlända eller elever med npf, att vägleda med digitala verktyg, att arbeta normkritiskt i vägledningsprocessen, samt hur du praktiskt förbättrar kommunikationen med krävande människor och i svåra samtal.

Gymnasielärare i psykologi, 6 februari

En konferensdag som ger dig både teoretiska och praktiska perspektiv på psykologiämnet! Under dagen berör vi ämnen som vad psykologiämnet är och varför ser det ut som det gör, hur psykologiämnet vara till nytta i framtiden, prokrastinering, formativ undervisning och bedömning i psykologiämnet samt hur vi kan bli kvitt rädslor genom att lära av andra. Superspännande dag, välkommen!

Lärare viktiga för att barn till migranter lyckas i arbetslivet

Lärare spelar ofta en avgörande roll för att barn till migranter ska lyckas förverkliga sina ambitioner inom utbildning och arbete. Pinas Aslan beslyser de positiva faktorer som gör att barn till migranter tar sig in på arbetsmarknaden. 

Skriftspråket viktigt i historieämnet

De elever som lyckas bäst på prov i ämnet historia är de som utan skrivinstruktioner förmår skriva längre sammanhängande texter i genrer som sällan syns i läroböckerna. Det visar Susanne Staf i sin avhandling.

Lite fokus på problemlösning i matematikböcker på gymnasiet

Det finns en skillnad i hur matematikböcker på gymnasiet är upplagda, och vad som skrivs fram i läroplanen samt vad forskning om matematiklärande pekar på. Det konstaterar Daniel Brehmer i sin avhandling.  

”Vi-och-dem” präglar konflikter i historieklassrummet

Andreas Mårdh har undersökt historieämnets politiska dimension både i skolan och i högerpopulistiska kommentarsfält. Resultaten visar att när konflikter uppstår i historieklassrummet sker de på ett särskilt sätt som skapar ett "vi-och-dem" mellan eleverna.

Känslor utan plats i samhällskunskapen

Emotioner har ingen given plats i samhällskunskapsämnet, likväl uppstår det ofta starka känslor i klassrummet. Det visar Katarina Blennow som menar att undervisningen skulle vinna på att rama in känslor som viktiga för ämnet.

Stor variation i digital kompetens hos utländska lärare

Läraridentiteten och den pedagogiska grundsynen påverkar vad utländska lärare upplever som nytt eller främmande i en svensk utbildningskontext. Annika Käcks avhandling visar också att det är stor spridning i digital kompetens bland utländska lärare.  

Prov styr elevers skrivande i SO-ämnen

Högstadielevers skrivande i SO består mest av att reproducera kunskapsinnehåll för att klara prov, bli bedömda och få betyg. Skrivandet handlar mindre om att skriva för att förstå och lära sig tillsammans, visar Christina Lind som forskat om skrivpraktiker i SO-ämnena.

Komplexa textsamtal i fysikundervisningen

Att arbeta med textsamtal i NO-undervisningen är komplext. Det konstaterar Jenny Uddling som i sin forskning belyser både möjligheter och begränsningar till språk- och kunskapsutveckling som erbjuds under textsamtalen i fysikklassrummet.

Kränkningsfri skola fokus i det demokratiska uppdraget

Begreppet demokrati är i hög grad kopplat till idéer om mänskliga rättigheter och en outtalad ”svenskhet”. Det konstaterar Ami Cooper som också pekar på att det läggs ett stort ansvar på skolan att producera demokratiska medborgare.

Långsiktiga effekter av systematiska språklekar i förskolan

Systematisk språkträning i förskolan har långtgående effekter, särskilt på barn med läs- och skrivsvårigheter. Det visar Ann-Christina Kjeldsen som forskat om effekter av språklekar i förskola och skola.

Undervisning i matematik vinner på variation

Elever som är duktiga i matte tycker inte med självklarhet att ämnet är kul. Helena Roos visar i sin avhandling att den personliga relationen mellan lärare har stor betydelse för elevers deltagande och lärande i matematik.

Följsamma pedagoger ökar barns inflytande i förskolan

I sin avhandling problematiserar Kristin Ungerberg den vuxendominerade synen på förskolebarns inflytande. Resultaten visar att när pedagogerna vågar stanna kvar i situationer som lockar barnen i vardagen möjliggörs barnens inflytande i förskolan.

Komplext samspel i teaterundervisningen

Textförståelse kan skapas genom kroppen, artefakter och röstkvalitet. Det konstaterar Martin Göthberg som följt lärare och elever i arbetet med en teateruppsättning.  

”Catch a cold”: Ordkombinationer viktig del i språkundervisningen

Om elever i engelska görs medvetna om fasta ordkombinationer, kollokationer, ökar deras språkkunskaper. Det visar Per Snoders avhandling.  

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Use 6 leadership pillars to empower teachers

There are six leadership pillars that help principals support teachers and encourage the development of positive school cultures, according to Evan Robb, a middle-school principal in Virginia. In this article, Robb shares how to use six pillars — including vision, trust and relationships — to help build success among students and staff.

PreparED: Family engagement, ‘tailored PD’ occupy new principal’s first year

As Prince George’s County Public Schools’ David Brown looks for opportunities to improve achievement, he’s holding teachers accountable while relying on them as ”content leaders.”

Key strategies for reducing friction over student discipline

Principals and teachers must work hard at alignment when it comes to the difficult—and evolving—question of student discipline.

(Lärar)avlastande yrkesgrupper – Var går gränserna?

En studie om nya fördelningar av och förhandlingar om arbete i skolan. (pdf)

Språkförmågan byggs i förskolan

Systematiska språklekar i förskolan kan förbättra barns läskunnighet, särskilt barn med lässvårigheter. Ann-Christina Kjeldsens studie har fått stor internationell uppmärksamhet.