Skolan vanligaste arenan för vardagsvåld

Störst risk att drabbas av vardagsvåld är i skolan. Paula Larssons forskning visar samtidigt att vedertagna antimobbningsmodeller inte minskar problemen i skolorna.

Paula Larsson
Paula Larsson

Född 1969
Bor i Gävle

Disputerade 2019-10-25
vid Åbo Akademi


AVHANDLING
Vardagsvåld, mobbning och mobbningsförebyggande arbete i svensk skolkontext

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är IT-pedagog i botten och har tidigare jobbat på gymnasiet men arbetar nu som lärarutbildare. Jag har alltid haft ett intresse för barn och ungas välbefinnande och frågor kring orättvisor.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om vardagsvåld och mobbning i skolan. En del av avhandlingen bygger på aktionsforskning där jag tillsammans med en kommun designat, implementerat och följt upp en antimobbningsmodell i flera grundskolor i en kommun. Modellen innebär i huvudsak att öka kunskapen hos skolans personal om mobbning, dess mekanismer och begrepp. Jag har även genom enkäter låtit helt vanliga människor definiera sin syn av våld och vardagsvåld samt eventuella egna erfarenheter av våld – var, när, uppfattningen av allvaret och i vilken roll de minns det.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Enkäten visar att den vanligaste kategorin av våld är slag och att skolan är den vanligaste platsen för vardagsvåld. Intressant är också att det som i skolan ofta definierar som ”kränkande behandling”, upplevs som ”vardagsvåld” av den breda allmänheten.

– Antimobbningsmodellen innebar att skolans personal i viss mån förändrade sitt arbetssätt och överlag ansåg praktikerna att insatsen var värdefull. Men sett över tid, i det här fallet fem år, går det inte att se att mobbningen minskat på skolorna. Min slutsats är att det krävs samverkan och bredare insatser, utanför skolans arena för att motverka och minska mobbning och vardagsvåld i skolan.

Vad överraskade dig?

– Det överraskade mig att den vanligaste platsen och tiden för vardagsvåld är skolan mellan klockan tolv och ett på dagen. De resultaten säger något om hur normaliserat våld och mobbning är i skolorna.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att resultaten från min avhandling kan belysa vikten av bred samverkan kring de här frågorna. Skolan kan inte ensam driva åtgärder mot våld och mobbning.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-11-18 11:24 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2019-12-05 11:33 av Susanne Sawander


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Rätt stöd rustar små barn i muntligt berättande

Förskolebarn är skickliga berättare. De använder sitt språk och gör berättelser begripliga genom både ljudhärmning, gester och mimik. Men de kan behöva lite hjälp på traven. Därför behöver pedagogerna uppmuntra det muntliga berättandet, som också är viktigt för att barnet själv ska bli lyssnad på.  

Positiv effekt av egne klasser for elever med autisme

Elever med autismespekterforstyrrelser (ASF) har større sjanse å fullføre skolen dersom de har gått i spesialklasser enn om de hadde gått i en ordinær klasse, viser dansk forskning.

Svenska elever övar för lite på att prata spanska i skolan

I en studie av Berit Aronsson vid Umeå universitet 2020 visades hur elever i spanska som främmande språk skriver bättre än de pratar, men att de inte nådde upp till förväntad nivå i någon av färdigheterna efter årskurs nio. Men hur kan det komma sig att eleverna inte är bättre på att prata, när vi sedan länge har kommunikativ inriktning på främmande språksundervisningen i Sverige?

Läsinlärning för elever med annat modersmål än svenska

I svensk grundskola är drygt en fjärdedel av eleverna flerspråkiga i dag. Att lära sig läsa och skriva på sitt andraspråk kan innebära flera utmaningar. Därför behöver lärare som undervisar elever i läs- och skrivinlärning ha kunskaper om vilka utmaningar det kan vara och hur vi kan lägga upp undervisningen för att möta denna elevgrupp.

Vissa skolor i utsatta områden lyckas – ny forskning tar reda på varför

Skolsegregationen i Stockholm är stor och elever i utsatta områden presterar ofta lägre än genomsnittet. Men vissa skolor sticker ut med bättre resultat. Forskare vid Stockholms universitet ska nu ta reda på varför elever vid just de skolorna lyckas bättre.

Skolportens digitala kurser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer