Skolan vanligaste arenan för vardagsvåld

Störst risk att drabbas av vardagsvåld är i skolan. Paula Larssons forskning visar samtidigt att vedertagna antimobbningsmodeller inte minskar problemen i skolorna.

Paula Larsson
Paula Larsson

Född 1969
Bor i Gävle

Disputerade 2019-10-25
vid Åbo Akademi


AVHANDLING
Vardagsvåld, mobbning och mobbningsförebyggande arbete i svensk skolkontext

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är IT-pedagog i botten och har tidigare jobbat på gymnasiet men arbetar nu som lärarutbildare. Jag har alltid haft ett intresse för barn och ungas välbefinnande och frågor kring orättvisor.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om vardagsvåld och mobbning i skolan. En del av avhandlingen bygger på aktionsforskning där jag tillsammans med en kommun designat, implementerat och följt upp en antimobbningsmodell i flera grundskolor i en kommun. Modellen innebär i huvudsak att öka kunskapen hos skolans personal om mobbning, dess mekanismer och begrepp. Jag har även genom enkäter låtit helt vanliga människor definiera sin syn av våld och vardagsvåld samt eventuella egna erfarenheter av våld – var, när, uppfattningen av allvaret och i vilken roll de minns det.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Enkäten visar att den vanligaste kategorin av våld är slag och att skolan är den vanligaste platsen för vardagsvåld. Intressant är också att det som i skolan ofta definierar som ”kränkande behandling”, upplevs som ”vardagsvåld” av den breda allmänheten.

– Antimobbningsmodellen innebar att skolans personal i viss mån förändrade sitt arbetssätt och överlag ansåg praktikerna att insatsen var värdefull. Men sett över tid, i det här fallet fem år, går det inte att se att mobbningen minskat på skolorna. Min slutsats är att det krävs samverkan och bredare insatser, utanför skolans arena för att motverka och minska mobbning och vardagsvåld i skolan.

Vad överraskade dig?

– Det överraskade mig att den vanligaste platsen och tiden för vardagsvåld är skolan mellan klockan tolv och ett på dagen. De resultaten säger något om hur normaliserat våld och mobbning är i skolorna.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att resultaten från min avhandling kan belysa vikten av bred samverkan kring de här frågorna. Skolan kan inte ensam driva åtgärder mot våld och mobbning.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-11-18 11:24 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2019-12-05 11:33 av Susanne Sawander


Relaterat

Studie- och yrkesvägledare, 12-13 mars i Göteborg

Två intensiva dagar med vägledning i fokus! Lyssna till föreläsningar om att vägleda nyanlända eller elever med npf, att vägleda med digitala verktyg, att arbeta normkritiskt i vägledningsprocessen, samt hur du praktiskt förbättrar kommunikationen med krävande människor och i svåra samtal.

Gymnasielärare i psykologi, 6 februari

En konferensdag som ger dig både teoretiska och praktiska perspektiv på psykologiämnet! Under dagen berör vi ämnen som vad psykologiämnet är och varför ser det ut som det gör, hur psykologiämnet vara till nytta i framtiden, prokrastinering, formativ undervisning och bedömning i psykologiämnet samt hur vi kan bli kvitt rädslor genom att lära av andra. Superspännande dag, välkommen!

Känslor utan plats i samhällskunskapsundervisningen

Emotioner har ingen given plats i samhällskunskapsämnet, likväl uppstår det ofta starka känslor i klassrummet. Det visar Katarina Blennow som menar att undervisningen skulle vinna på att rama in känslor som viktiga för ämnet.

Stor variation i digital kompetens hos utländska lärare

Läraridentiteten och den pedagogiska grundsynen påverkar vad utländska lärare upplever som nytt eller främmande i en svensk utbildningskontext. Annika Käcks avhandling visar också att det är stor spridning i digital kompetens bland utländska lärare.  

Prov styr elevers skrivande i SO-ämnen

Högstadielevers skrivande i SO består mest av att reproducera kunskapsinnehåll för att klara prov, bli bedömda och få betyg. Skrivandet handlar mindre om att skriva för att förstå och lära sig tillsammans, visar Christina Lind som forskat om skrivpraktiker i SO-ämnena.

Komplexa textsamtal i fysikundervisningen

Att arbeta med textsamtal i NO-undervisningen är komplext. Det konstaterar Jenny Uddling som i sin forskning belyser både möjligheter och begränsningar till språk- och kunskapsutveckling som erbjuds under textsamtalen i fysikklassrummet.

Kränkningsfri skola fokus i det demokratiska uppdraget

Begreppet demokrati är i hög grad kopplat till idéer om mänskliga rättigheter och en outtalad ”svenskhet”. Det konstaterar Ami Cooper som också pekar på att det läggs ett stort ansvar på skolan att producera demokratiska medborgare.

Långsiktiga effekter av systematiska språklekar i förskolan

Systematisk språkträning i förskolan har långtgående effekter, särskilt på barn med läs- och skrivsvårigheter. Det visar Ann-Christina Kjeldsen som forskat om effekter av språklekar i förskola och skola.

Undervisning i matematik vinner på variation

Elever som är duktiga i matte tycker inte med självklarhet att ämnet är kul. Helena Roos visar i sin avhandling att den personliga relationen mellan lärare har stor betydelse för elevers deltagande och lärande i matematik.

Följsamma pedagoger ökar barns inflytande i förskolan

I sin avhandling problematiserar Kristin Ungerberg den vuxendominerade synen på förskolebarns inflytande. Resultaten visar att när pedagogerna vågar stanna kvar i situationer som lockar barnen i vardagen möjliggörs barnens inflytande i förskolan.

Komplext samspel i teaterundervisningen

Textförståelse kan skapas genom kroppen, artefakter och röstkvalitet. Det konstaterar Martin Göthberg som följt lärare och elever i arbetet med en teateruppsättning.  

”Catch a cold”: Ordkombinationer viktig del i språkundervisningen

Om elever i engelska görs medvetna om fasta ordkombinationer, kollokationer, ökar deras språkkunskaper. Det visar Per Snoders avhandling.  

Nya modeller till stöd i kemiundervisningen

Kemi kan vara svårt att förstå även för högskolestudenter. En ny avhandling visar på konkreta modeller för att stötta lärare i deras undervisning.  

Stora skillnader på teknikundervisning i förskolan

Det är stora skillnader på teknikundervisningen i förskolan. Pernilla Sundqvist visar att förskolepersonal stundom missförstår innehållet i ämnet teknik.

Elever i svenska som andraspråk underskattar sin ordkunskap

Elever i svenska som andraspråk har en tendens att underskatta sina ordkunskaper. Det visar Richard LaBontee som forskat om ordförråd och språkinlärning.

Begränsade förutsättningar för problemlösning i matematik

Att själv konstruera lösningsmetoder är viktigt för att utveckla kunskaper i matematik. Likväl får de flesta gymnasieelever begränsade möjligheter att träna på just det, konstaterar Johan Sidenvall i sin forskning.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

En dator per elev ger vare sig sämre eller bättre studieresultat

Högstadieelever som får en egen dator genom skolan får varken bättre eller sämre studieresultat än andra. Det visar en ny rapport från IFAU. Däremot finns tendenser till ökade resultatskillnader mellan barn till föräldrar med olika utbildningsnivå.

Ny podcast om pedagogisk forskning

De första avsnitten av podcasten Poddagogen som görs i samarbete med Skolporten finns nu tillgängliga. I varje avsnitt intervjuas nydisputerade forskare inom utbildningsvetenskap och tanken med podden är att sprida nya forskningsresultat inom området.

Övertolkad?

Hjärnforskaren Torkel Klingberg har blivit en galjonsfigur för motståndet mot skolans digitalisering. Men det han strävar efter är att revolutionera skolan med hjälp av digitala verktyg.

Flerspråkig matematikklass ökar förståelsen för matte

Att kunna prata om matematik på flera olika språk stärker förståelsen för matte. Det visar Ulrika Ryan i en avhandling vid Malmö universitet. Hon har också sett hur hjälpsamhet och konkurrensförhållanden uppstår när eleverna möts i skolmatematiken.

Nyckeln till delaktighet

Kaxfaktorn har stigit rejält. Ordet är initiativ­tagaren Kerstin Gatus eget och beskriver elevernas ökade självförtroende. Det är följden av en unik utbildning, Anpassad IT, vid Mora folkhögskola för personer med måttlig intellektuell funktionsnedsättning.