Skolan vanligaste arenan för vardagsvåld

Störst risk att drabbas av vardagsvåld är i skolan. Paula Larssons forskning visar samtidigt att vedertagna antimobbningsmodeller inte minskar problemen i skolorna.

Paula Larsson
Paula Larsson

Född 1969
Bor i Gävle

Disputerade 2019-10-25
vid Åbo Akademi


AVHANDLING
Vardagsvåld, mobbning och mobbningsförebyggande arbete i svensk skolkontext

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är IT-pedagog i botten och har tidigare jobbat på gymnasiet men arbetar nu som lärarutbildare. Jag har alltid haft ett intresse för barn och ungas välbefinnande och frågor kring orättvisor.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om vardagsvåld och mobbning i skolan. En del av avhandlingen bygger på aktionsforskning där jag tillsammans med en kommun designat, implementerat och följt upp en antimobbningsmodell i flera grundskolor i en kommun. Modellen innebär i huvudsak att öka kunskapen hos skolans personal om mobbning, dess mekanismer och begrepp. Jag har även genom enkäter låtit helt vanliga människor definiera sin syn av våld och vardagsvåld samt eventuella egna erfarenheter av våld – var, när, uppfattningen av allvaret och i vilken roll de minns det.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Enkäten visar att den vanligaste kategorin av våld är slag och att skolan är den vanligaste platsen för vardagsvåld. Intressant är också att det som i skolan ofta definierar som ”kränkande behandling”, upplevs som ”vardagsvåld” av den breda allmänheten.

– Antimobbningsmodellen innebar att skolans personal i viss mån förändrade sitt arbetssätt och överlag ansåg praktikerna att insatsen var värdefull. Men sett över tid, i det här fallet fem år, går det inte att se att mobbningen minskat på skolorna. Min slutsats är att det krävs samverkan och bredare insatser, utanför skolans arena för att motverka och minska mobbning och vardagsvåld i skolan.

Vad överraskade dig?

– Det överraskade mig att den vanligaste platsen och tiden för vardagsvåld är skolan mellan klockan tolv och ett på dagen. De resultaten säger något om hur normaliserat våld och mobbning är i skolorna.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att resultaten från min avhandling kan belysa vikten av bred samverkan kring de här frågorna. Skolan kan inte ensam driva åtgärder mot våld och mobbning.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-11-18 11:24 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2019-12-05 11:33 av Susanne Sawander


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Får vi titta på Youtube? Viktigt att fritidshem främjar barns medieintressen visar studie

Många elever har ett stort intresse för dataspel, att titta på Youtube-klipp och snacka på Tiktok. Hur ska lärarna på fritidshem förhålla sig till det? En ny studie visar att lärare som integrerar barnens medieintresse i fritidsverksamheten kan ha mer utvecklande samtal med eleverna om deras vardag.

Blandade känslor – om barn och ungas psykiska hälsa

Att förstå sina egna känslor gör det lättare att hantera och prata om sitt mående. Materialet Blandade känslor ger stöd till barn och till vuxna som möter barn i alla åldrar. Det kan användas i skolan, på fritiden, i hemmet, inom socialtjänsten eller vården.

Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)

Tidiga insatser för att öka läsförmågan viktigt för elever med svenska som andraspråk

En betydligt högre andel av de elever som följer kursplanen i svenska som andraspråk har behov av tidiga insatser för att kunna utveckla god läsförmåga, jämfört med elever som följer kursplanen i svenska. Det visar en ny studie från Linnéuniversitetet med 46 000 elever på lågstadiet. Eleverna behöver systematisk undervisning i såväl avkodning och ordkunskap som läsförståelse.

”Hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven”

45 forskare är kritiska till Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, och statsbidraget ”Anpassade lärmiljöer som del av särskilt stöd”. Men hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven, skriver Åsa Vikström-Nilsson, verksamhetsområdeschef Specialpedagogiskt stöd vid SPSM, i en replik.