Skolan viktig arena för föräldrastöd

Tonårsföräldrar har lika stort behov av föräldrastöd som småbarnsföräldrar. Men få hittar det stöd som faktiskt erbjuds. Det visar Karin Thorslund som forskat i ämnet.

Karin Thorslund
Karin Thorslund

Född 1973
Bor i Tollered

Disputerade 2019-05-24
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Reaching out with universal parental support

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad psykolog och har tidigare arbetat både privat och i skolan med familjer och ungdomar. När jag sökte forskartjänsten var det här projektet redan igång och utifrån mina arbetserfarenheter fann jag ämnet väldigt intressant.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den bygger på regeringens formulerade strategi att erbjuda alla föräldrar med barn upp till 18 år universellt stöd. Det vill säga stöd till alla, i jämförelse med riktat stöd som utgår från riskfaktorer eller diagnos. Den övergripande forskningsfrågan är hur man bäst når ut med universellt stöd till tonårsföräldrar.

– Avhandlingen baseras på telefonintervjuer med tusentals tonårsföräldrar, webbenkäter samt djupintervjuer i fokusgrupper.  De centrala frågorna är huruvida tonårsföräldrar är intresserade av föräldrastöd, i så fall av vad för slags stöd, om de känner till de eventuella stöd som finns, upplevelsen av det egna föräldraskapet, den egna psykiska hälsan samt hur de uppfattar sitt barns psykiska hälsa är relaterat till önskemål om olika former av stöd. Ur materialet har jag också analyserat vad som kännetecknar intresserade respektive ointresserade föräldrar.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att tonårsföräldrar är lika intresserade av föräldrastöd som småbarnsföräldrar. Hela 85 procent av de tillfrågade anser att tonåren är den period då behovet av föräldrastöd är som störst. Men resultaten vittnar om att väldigt få känner till det stöd som en del kommunerna erbjuder. Endast sju procent av föräldrarna kände till en lokalt förankrad webbsida. Tre procent kände till att det fanns en föräldratelefonlinje. Kort sagt, de kommuner som erbjuder stöd till tonårsföräldrar har inte lyckats nå ut med det. Generellt är mammor mer intresserade av föräldrastöd men i tonåren växer pappornas intresse till samma nivå som mammornas. Papporna var särskilt intresserade av föräldratelefonlinje.

– Många kommuner erbjuder föreläsningar under lättare former. De som är intresserade av den här typen av arrangemang har generellt sett högre socioekonomisk status. Att enbart erbjuda den här typen av stöd riskerar därför att bredda sociala skillnader.

– Högst på tonårsföräldrars önskelista står stödjande samtal men också mötesforum likt öppen förskola, där föräldrar kan mötas för samtal och diskussion. Skolan är en viktig arena för universellt stöd i föräldraskapet. Skolan ses som en självklart nav och får tonårsföräldrar välja ska föräldrastöd förmedlas via skolan eller primärvården. Stöd genom socialtjänsten upplevs däremot som stigmatiserande.

– Slutsatsen är att det är en utmaning att nå ut med information om det föräldrastöd som faktiskt finns. Men också att kommuner och övriga aktörer behöver använda olika former av stöd för att nå hela målgruppen.

Vad överraskade dig?

– Att tonårsföräldrar var lika intresserade av föräldrastöd som småbarnsföräldrar.

Vem har nytta av dina resultat?

– Främst beslutsfattare på olika nivåer men även skolan. Jag menar verkligen inte att det bör läggas ytterligare ansvar på skolan men resultaten vittnar om att skolan har ett uppjobbat förtroende och mandat bland föräldrar. Föräldrastöd via skolan skulle kunna stärka relationen mellan hem och skola och därmed gynna båda parter.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-09-26 10:35 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-10-03 11:05 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Forskning: Pisa görs till slagträ i debatten

Politiker använder Pisa-rapporten för politiska syften. Medierna gör det för att höja nyhetsvärdet på allt möjligt, visar ny forskning.

Unga med adhd och träning

Fungerar träning som behandlingsmetod för unga med adhd? Det ska en unik forskningsstudie nu ta reda på. ”Jag hoppas att det kan påverka uppmärksamhetsförmågan”, säger Eva Norén Selinus, forskare och överläkare i barnpsykiatri.

En dator per elev ger vare sig sämre eller bättre studieresultat

Högstadieelever som får en egen dator genom skolan får varken bättre eller sämre studieresultat än andra. Det visar en ny rapport från IFAU. Däremot finns tendenser till ökade resultatskillnader mellan barn till föräldrar med olika utbildningsnivå.

How dyslexia is a different brain, not a disease

Students, parents, and teachers must understand that the dyslexic’s brain isn’t “broken” or deficient, just organized in a different way. And there is specialized reading instruction specifically for the different brain structure.

”Tillit i stället för kontroll – hur kan styrsystemen göras om?”

Tillitsbaserad styrning av Jonas Österberg och antologin Ett annorlunda ledarskap, där ett antal statsvetare skriver om chefskap i offentlig förvaltning, är ämnena för denna litteraturkrönika. Att ansvarsutkrävande från huvudmannen ska ersättas av stöd till rektorerna är en spännande tes, skriver läraren och organisationskonsulten Peter Fowelin.