Skolan viktig arena för föräldrastöd

Tonårsföräldrar har lika stort behov av föräldrastöd som småbarnsföräldrar. Men få hittar det stöd som faktiskt erbjuds. Det visar Karin Thorslund som forskat i ämnet.

Karin Thorslund
Karin Thorslund

Född 1973
Bor i Tollered

Disputerade 2019-05-24
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Reaching out with universal parental support

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad psykolog och har tidigare arbetat både privat och i skolan med familjer och ungdomar. När jag sökte forskartjänsten var det här projektet redan igång och utifrån mina arbetserfarenheter fann jag ämnet väldigt intressant.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den bygger på regeringens formulerade strategi att erbjuda alla föräldrar med barn upp till 18 år universellt stöd. Det vill säga stöd till alla, i jämförelse med riktat stöd som utgår från riskfaktorer eller diagnos. Den övergripande forskningsfrågan är hur man bäst når ut med universellt stöd till tonårsföräldrar.

– Avhandlingen baseras på telefonintervjuer med tusentals tonårsföräldrar, webbenkäter samt djupintervjuer i fokusgrupper.  De centrala frågorna är huruvida tonårsföräldrar är intresserade av föräldrastöd, i så fall av vad för slags stöd, om de känner till de eventuella stöd som finns, upplevelsen av det egna föräldraskapet, den egna psykiska hälsan samt hur de uppfattar sitt barns psykiska hälsa är relaterat till önskemål om olika former av stöd. Ur materialet har jag också analyserat vad som kännetecknar intresserade respektive ointresserade föräldrar.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att tonårsföräldrar är lika intresserade av föräldrastöd som småbarnsföräldrar. Hela 85 procent av de tillfrågade anser att tonåren är den period då behovet av föräldrastöd är som störst. Men resultaten vittnar om att väldigt få känner till det stöd som en del kommunerna erbjuder. Endast sju procent av föräldrarna kände till en lokalt förankrad webbsida. Tre procent kände till att det fanns en föräldratelefonlinje. Kort sagt, de kommuner som erbjuder stöd till tonårsföräldrar har inte lyckats nå ut med det. Generellt är mammor mer intresserade av föräldrastöd men i tonåren växer pappornas intresse till samma nivå som mammornas. Papporna var särskilt intresserade av föräldratelefonlinje.

– Många kommuner erbjuder föreläsningar under lättare former. De som är intresserade av den här typen av arrangemang har generellt sett högre socioekonomisk status. Att enbart erbjuda den här typen av stöd riskerar därför att bredda sociala skillnader.

– Högst på tonårsföräldrars önskelista står stödjande samtal men också mötesforum likt öppen förskola, där föräldrar kan mötas för samtal och diskussion. Skolan är en viktig arena för universellt stöd i föräldraskapet. Skolan ses som en självklart nav och får tonårsföräldrar välja ska föräldrastöd förmedlas via skolan eller primärvården. Stöd genom socialtjänsten upplevs däremot som stigmatiserande.

– Slutsatsen är att det är en utmaning att nå ut med information om det föräldrastöd som faktiskt finns. Men också att kommuner och övriga aktörer behöver använda olika former av stöd för att nå hela målgruppen.

Vad överraskade dig?

– Att tonårsföräldrar var lika intresserade av föräldrastöd som småbarnsföräldrar.

Vem har nytta av dina resultat?

– Främst beslutsfattare på olika nivåer men även skolan. Jag menar verkligen inte att det bör läggas ytterligare ansvar på skolan men resultaten vittnar om att skolan har ett uppjobbat förtroende och mandat bland föräldrar. Föräldrastöd via skolan skulle kunna stärka relationen mellan hem och skola och därmed gynna båda parter.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-09-26 10:35 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-10-03 11:05 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Gymnasieelever i behov av särskilt stöd, 7-8 nov i Stockholm

Ta del av föreläsningar om språkutveckling, ungdomars generella hjärnutveckling, självreglering och beteendeproblematik samt specialpedagogens roll! Vi erbjuder en givande mix av forskningsbaserade föreläsningar och praktiska erfarenheter med fokus på elever i svårigheter under gymnasietiden. Välkommen!

Grund- och gymnasiesärskolan, 12-13 november i Stockholm

Ta del av aktuella föreläsningar om praktiska exempel på ämnesövergripande undervisning, bfl och hur det fungerar i särskolans lärmiljö och hur digitala verktyg kan utmana elever på olika utvecklingsnivåer. Konferensen berör också sex- och samlevnadsundervisning i särskolans praktik och hur man skapar en tillgänglig undervisning för elever med syn- eller hörselnedsättning. Missa inte högaktuella och intressanta dagar!

Mer bullar än mat i hem- och konsumentkunskap i särskolan

Hem- och konsumentundervisningen i särskolan handlar mest om bak av bullar och betydligt mindre om enklare matlagning som hade gynnat elevgruppen. Albina Granberg finner dels strukturella orsaker till att bullbak går före mat men också att lärarna tycker synd om eleverna.

Låg status hinder för hållbar utveckling i hem- och konsumentkunskap

Hem- och konsumentkunskap har fått ett bredare kunskapsinnehåll genom att hållbarhetsfrågor numera ingår i ämnet. Men brist på tid och resurser gör det svårt att få till i verkligheten, visar Emmalee Gissleviks forskning.

Digitaliseringsprojekt i Sverige, Norge och Danmark utvecklade undervisningen

I sin avhandling har Sara Willermark studerat ett treårigt nordiskt EU-projekt om undervisning över nationsgränser med stöd av digital teknik. Resultaten visar att lärarna stärktes i sin profession trots många utmaningar.

Ingen tid för elever att öva i ämnet idrott och hälsa

I idrott och hälsa gäller det att prestera här och nu. Ämnet ger ingen tid att öva och träna på färdigheter, visar Madeleine Wiker som forskat om elevers upplevelser av idrott och hälsa i skolan.

Glapp mellan forskning och undervisning i kemi

När lärare deltog i en learning study ändrade de sitt sätt att organisera lektionerna kring området kemisk bindning – vilket underlättade elevernas förståelse för ämnet, visar forskaren Anna Bergqvist i sin avhandling.

Glapp mellan undervisning och inlärning i historia

Elevers brist på begreppsförståelse gör det svårt för dem att förstå och sätta in historia i ett vidare sammanhang, visar Anna-Carin Stymnes avhandling. "Läs- och skrivkunskaper är avgörande för att förstå historia", säger hon.

Fostransuppdraget utmanande för lärare både i Sverige och Frankrike

Både i Sverige och Frankrike kämpar lärarna med uppdraget att även fostra eleverna till goda medborgare. Hindren är främst hög arbetsbelastning och allt fler uppgifter som inte har med skolan att göra, menar Jannete Hentati som forskat om hur lärare i båda länderna upplever sin yrkesvardag.

Entreprenörskap i skolan – stor skillnad mellan strategi och verklighet

Det skiljer åtskilligt mellan den skrivna strategin om entreprenörskap och vad som faktiskt händer ute på skolorna. Det upptäckte Karin Axelsson i sin forskning om hur entreprenörskap inom utbildningsområdet tolkats och utvecklats i förskola, skola och universitet.

Brist på reflektion bland lärare i hem- och konsumentkunskap

Lärare i hem- och konsumentkunskap reflekterar sällan kring mathygieniska frågor, de lär ut kunskaper men förklarar inte varför. På så vis blir det inget lärande på djupet för eleverna, säger Marie Lange som forskat i ämnet.

Uppmärksamhet skapas i mötet mellan lärare och elev

Johannes Rytzler vill lyfta fram att uppmärksamhet är något som skapas i en undervisningssituation, när lärare och elever möts i relation till ett ämnesinnehåll. Detta som en motbild till den pedagogiska praktik där begreppet kopplas till elevers brist på uppmärksamhet.

Förskolebarn mer delaktiga i och genom musik

I sin avhandling om konstruktionen av musikämnet i förskolan myntar Maria Wassrin begreppet slow musicking. Det går ut att förskolepedagoger och barn är tillsammans i musik under en längre tid, som exempelvis i en samling.

Köttets makt stark i hem- och konsumentkunskap

Krocken mellan fysisk hälsa och kulturell bakgrund i relation till mat är tydlig men outtalad i ämnet hem- och konsumentkunskap. Lärarna borde belysa konflikten och låta eleverna diskutera ämnet, tycker Ingela Bohm.

Skillnader i pojkars och flickors sätt att uttrycka historia

Närmare tusen gymnasieelever ingår i Lars Andersson Hults avhandling om historiemedvetande. Resultatet visar att föräldrars utbildning är en viktig bakgrundsfaktor i elevers syn på historia.

Inlärningssvårigheter i matematik och läsning hänger ihop

Sambandet mellan inlärningssvårigheter i matematik och inlärningssvårigheter i läsning är starkare än jag trodde, säger Johan Korhonen. Hans forskning visar också att dessa svårigheter ökar risken för skolavbrott.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Finalist till Publishingpriset 2019!

Finalist till Publishingpriset 2019!

Skolportens forskningsmagasin är nominerat till Publishingpriset 2019 för andra året i rad!

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Viktigt med tidiga läsinsatser

En ny studie visar att man tidigt kan ge de elever som har allra störst risk för lässvårigheter ett lyft med en intensiv men kort insats.

Så funkar utmattningssyndrom

Rekordmånga går in i väggen. När kraven ökar orkar hjärnan inte med. ”Många tror att det är en fråga om svaghet, att de känner efter för mycket. I själva verket är de som går in i väggen minst lata – de pressar sig till det yttersta”, säger Giorgio Grossi, docent i medicinsk psykologi och psykoterapeut på Stressmottagningen i Stockholm.

How to set up interest-based reading groups

A three-step plan for using surveys to gauge students’ interests as a basis for forming small reading discussion groups.

Här är 9 punkter för ett gott ledarskap

Chef-redaktionen har kokat ner 20 år av vetgirighet, skriverier och kunskaper i 9 steg till gott ledarskap.

Tool gauges use of Google in K-12 classrooms

Google has unveiled ”transformation reports” to give educators data on how often various Google offerings are actually used and for which specific tasks. This is important because a study last year by BrightBytes found the majority of software licenses purchased by schools went unused and another study by LearnTrials revealed just 9% of education-technology tools are used to their intended extent.