Skolan viktig i invandrarungdomars liv

John Miller

Ylva Svensson
Ylva Svensson

Född 1980
i Örebro

Disputerade  2012-09-28
vid Örebro universitet


AVHANDLING
Embedded in a context: The adaptation of immigrant youth

Ylva Svenssons avhandling handlar om invandrarungdomars anpassning i miljöer som skolan, hemmet och bostadsområdet.
– Det som överraskade mig mest var nog att skolan spelar en väldigt viktig roll för unga i utsatta områden, säger hon.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag blev först intresserad av invandrarungdomars vardag och liv när jag jobbade på en invandrartät skola direkt efter gymnasiet. Flera år senare blev jag erbjuden en doktorandplats där en uppgift var att samla in data om ungdomars vardag i de miljöer de spenderar den mesta av sin tid. Skolorna i studien valdes just för att variera i invandrartäthet och socioekonomiska förutsättningar, och jag blev intresserad av att undersöka skillnader i att vara invandrarungdom utifrån dessa aspekter.

Vad handlar avhandlingen om?

– Min forskning handlar om invandrarungdomars anpassning i olika miljöer där de tillbringar sin tid som skolan, hemmet och bostadsområdet. I en av studierna undersökte jag exempelvis om trivseln i bostadsområdet påverkar trivseln i skolan. Jag har också undersökt om olika typer av samma miljö påverkar anpassningen, till exempel om det spelar någon roll om man som invandrarungdom går på en skola med många andra invandrare, eller i en skola med få andra invandrarungdomar.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Generellt har jag kommit fram till att invandrarungdomar inte är sämre anpassade än svenska ungdomar. Det beror mer på vilken miljö man bor i än om man har invandrarbakgrund eller inte. Det mest intressanta jag visat är att det inte finns några skillnader vad gäller nivå av brottslighet eller i de sociala processer som ligger bakom brottslighet mellan invandrarungdomar och svenska ungdomar, eller mellan unga som bor i utsatta bostadsområden och unga som bor i mer privilegierade områden.

– Jag har också visat att unga som går i skolor i utsatta bostadsområden upplever sin skola som mer trygg och stöttande, än elever som går på skolor i mer privilegierade områden. Det beror på att de upplever en kontrast mellan sin situation utanför skolan och sin situation i skolan. Utanför skolan känner de sig otrygga och utan inflytande. I skolan känner de sig trygga, och upplever att det finns vuxna som lyssnar på dem och värdesätter deras åsikter. Denna kontrast upplever inte unga som bor i mindre utsatta områden.

Vad överraskade dig?

– Det som överraskade mig mest var nog att skolan spelar en väldigt viktig roll för unga som bor i utsatta bostadsområden. Jag har varit i skolorna och sett hur bra relationen är mellan elever och personal. Personalen på dessa skolor är mycket mer än bara lärare, de är engagerade långt utanför den traditionella lärarrollen och det är intressant att se vilka resultat det ger. Bland annat frågade vi eleverna i våra enkäter om de längtade till skolan på helger och lov. Det visade sig att de gör det med råge till skillnad från elever i mer privilegierade områden. Det tycker jag var enormt spännande och något som jag vill undersöka mer i framtiden.

Vem har nytta av dina resultat?

– Mina resultat kan användas på en samhällelig nivå. Dels för att ändra den ofta onyanserade bilden av utsatta bostadsområden och om ungdomarna som bor där. Dels kan resultaten vara till nytta för politiker och beslutsfattandet vad gäller dessa områden och skolorna där. Jag tror att det finns många fördomar om områdena, och hur det är att ha invandrarbakgrund. Mina resultat bygger på de ungas egna åsikter och upplevelser, och det är alltså deras röst om vad som är och inte är problem som kommer fram. Resultaten kan alltså användas till att förbättra situationen för ungdomarna här och nu, men också över tid.

– Skolpersonal kan också ha nytta av resultaten. Det kan vara upplyftande att känna till att deras arbete ger resultat, och för skolor som inte ligger i utsatta områden finns det mycket att lära. Det var väldigt positivt att kunna ge dem konkret feedback på att deras arbete uppskattas av eleverna och betyder så mycket.

 

 

 

 

Sidan publicerades 2012-11-09 10:14 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2012-11-16 13:18 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

De mångkulturella innerstadsskolorna: Om skolval, segregation och utbildningsstrategier i Stockholm

Denna studie fokuserar på tre skolor i Stockholms innerstad som har haft ett inflöde av studenter från socialt missgynnade förorter, och ett utflöde av elever till andra skolor. Titeln på avhandlingen är "De mångkulturella innerstadsskolorna: Om skolval, segregation och utbildningsstrategier i Stockholm". Författaren heter Jenny Kallstenius.

Bryta upp och börja om: Berättelser om flyktingskap, skolgång och identitet

Ulrika Wigg har i avhandlingen "Bryta upp och börja om" studerat hur unga vuxna ser på sin identitet och sina relationer. Hon har intervjuat åtta personer som kom till Sverige i skolåldern och konstaterar att det inte är en identitet att vara flykting.

Magisk realism kan främja kunskap om mänskliga rättigheter

Barnlitteratur kan vara ett kraftfullt verktyg för utbildning i både miljöfrågor och mänskliga rättigheter. Det visar Aliona Yarovas avhandling om magisk realism i barnlitteratur.

Utbildningspolicy tolkas olika på nationell och lokal nivå

Skolan ska främja elevernas kunskapsutveckling, men Ulrika Bergstrands avhandling visar att kommuner i gles- och landsbygd ofta har svårt att genomföra det som förväntas från nationellt håll.

Tävlingsinslag i undervisningen i idrott och hälsa reproducerar genusmönster

När ämnet idrott och hälsa befrias från konkurrens och tävlingsinslag motverkas också genusmönster. Det visar Inga Oliynyk som undersökt lärares didaktiska val ur ett genusperspektiv.

Förskolebarns frågor om vatten och miljö aktuella och relevanta

Vad kan utbildning i miljöfrågor handla om i förskolan, och hur kan den genomföras? Om det har Teresa Elkin Postila forskat om.

Små barn använder kroppen för att skapa mening av läsande och skrivande 

Små barn använder kroppen och kroppsspråk för att förstå läsande och skrivande på förskolan. Det visar Hanna Thuressons avhandling om barns meningsskapande om läsande och skrivande i förskolan.

Elevers skriftliga berättarförmåga förbättrades av skrivundervisningsmetod

När hörande elever fick ta del av en skrivundervisningsmetod – lärande genom observation – förbättrades förmågan att skriva berättelser, men endast på kort sikt. För elever med hörselnedsättning gav metoden däremot inte någon effekt, konstaterar Emily Grenner i sin avhandling.

Lag om kränkande behandling tolkas olika

Skollagen om kränkningar tolkas på ett sätt av rektorer och ett annat av Skolinspektionen. Maria Refors Legge belyser i sin avhandling en rad otydligheter om skolans juridiska ansvar mot kränkande behandling.

Så uttrycker unga identitet på sociala medier

När unga vill uttrycka sin identitet på sociala medier använder de sig av olika strategier, strategier som skiljer sig åt beroende på plattform. Det visar Amira Sofie Sandins avhandling, där hon också involverat ungdomar som medforskare.

Skollunchen – stökig och svår att organisera

Såväl elever, lärare och rektorer tycker att miljön för skollunchen ofta är högljudd och rörig. Ändå inkluderas inte skollunchen i skolans systematiska kvalitetsarbete, visar Linda Berggren i sin avhandling.

Vägen från frånvaro till närvaro börjar med tillhörighet och trivsel

Att vända skolfrånvaro till närvaro kräver förändrade förutsättningar – skolpersonal som skapar tillit och förtroende hos eleven, en anpassad studiegång eller alternativa lärmiljöer. Det konstaterar Tobias Forsell som forskat om orsaker till omfattande frånvaro men också hur vägen tillbaka till skolan kan se ut.

Ordning och tid påverkar lågstadielärares återkoppling

Även om lärares intention är att ge en individualiserad och stödjande återkoppling blir ibland resultatet det motsatta. Förklaringen handlar ofta om tidsbrist eller behov av ordning i klassrummet. Det konstaterar Elisabeth Eriksson som undersökt hur återkopplingen i lågstadiets klassrum kommuniceras och gestaltar sig.

Interaktion och lärande i fokus i förskolans gruppindelningar

För majoriteten förskollärare står barnens interaktion och lärande i fokus vid gruppindelningar, visar Panagiota Nasiopoulous avhandling. Men den visar också att nära en tredjedel av förskollärarna i studien nedprioriterar skriv- och läsinlärning.

Undervisning i naturen väcker elevers intresse för växter och miljöfrågor

Elever som får vara i ute i naturen får ett ökat intresse för träd och växter och ett större engagemang för miljöfrågor. Det visar Margaretha Häggströms forskning om barns relationer till skogsmiljöer.

Studiebesök bidrar till elevers förståelse av levd religion

En studiebesöksorienterad religionskunskapsundervisning ger elever möjlighet att fundera över sina egna föreställningar av religiös tradition och öka deras förståelse av levd religion. Det visar Thérèse Halvarson Brittons avhandling som även rymmer tre religionsdidaktiska verktyg.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Stötta eller inte? Det är frågan i ett nytt forskningsprojekt kring språkutveckling i förskolan

Räcker det att barn befinner sig i en stimulerande miljö där man pratar och läser, eller kan ett än mer strukturerat stöd i förskolan ge bättre effekt på språkutvecklingen? Det hoppas forskningsledaren Peter Andersson Lilja få svar på i forskningsprojektet som nu startar på Högskolan i Borås.

Känslor gentemot skolan kan påverka högstadieelevens prestationer på lång sikt

Finns det ett samband mellan högstadieelevers skolrelaterade utmattning, engagemang och prestationer i matematik? Ja, det gör det, också på lång sikt. Det visar en undersökning vid Åbo Akademi.

Diagnoser inte det viktiga – låt lösningarna växa fram

Lägg ingen större vikt vid eventuella diagnoser. Och fokusera på lösningar för ­individen, inte på barnets problematik. Det är de viktigaste råden från Anne Lillvist, pedagogik­professor specialiserad på förskolan.

De tar sången till nya höjder

I Kulans förskola sjungs det i alla möjliga sammanhang. På promenaden, vid matteinlärningen, vid teman och projekt. Pedagogerna har gått på kurs och lärt sig att sjunga på barnens villkor – i ljusa tonarter.

Nya sätt att prata om sex i skolan

Från och med i höst ska skolans sexualundervisning vara mer anpassad till den verklighet som eleverna faktiskt möter. Samtidigt har frågorna egentligen inte förändrats så mycket sedan femtiotalet, visar en studie från Stockholms universitet.