Skolan viktig för många nyanlända

Nyanlända familjer utan någon större erfarenhet av skolgång värderar barnens skolgång högt. Det visar Susanne Dueks avhandling i vilken hon följt sex nyanlända barn och studerat relationen mellan skolan och hemmet.

Susanne Duek
Susanne Duek

Född 1968
Bor i Karlstad

Disputerade 2017-02-24
vid Karlstads universitet


AVHANDLING
Med andra ord: Samspel och villkor för litteracitet bland nyanlända barn

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag jobbade som lärare i svenska som andraspråk i grundskolan och på sfi började jag fundera på hur eleverna hade det hemma. Läste de? Vilka verktyg hade de tillgång till? Hur såg egentligen relationen mellan hemmet och det som sker i skolan ut? Särskilt nyfiken blev jag på de barn som kommer från andra skriftspråkstraditioner och vars föräldrar kanske inte har så lång utbildning med sig.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om sex barn mellan fyra till nio år, och deras litteracitetspraktiker, det vill säga deras skrivande i en bred och social mening. Jag följde barnen under ett år då de var relativt nyanlända. Deras föräldrar har ingen, eller kort erfarenhet av att gå i skolan. Ingen av mammorna som var med i studien har gått formell skola innan de kom till Sverige. Fokus har legat på familjernas vanor, traditioner och normer snarare än barnens färdigheter.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Relationen mellan skolan och hemmets läsande och skrivande behöver problematiseras och nyanseras. Vanor och traditioner i familjerna skiljer sig från den norm som skolans praktik vilar på och från de förväntningar som lärarna i studien har. Barnen har till exempel ytterst få böcker hemma och föräldrarna använder inte traditionella tryckta texter så mycket utan det muntliga språket har större betydelse. Men under året jag följde dem så började de efterlikna de praktiker vi har här, genom att exempelvis skriva inköpslistor och använda kalendrar. I skolan har barnens modersmål mycket lite utrymme. Det skulle kunna bli en mycket större tillgång för barnen.

Vad överraskade dig?

– Att skolorna och förskolan var så monokulturella och enspråkiga som de var. Och att motivationen och drivkraften i de här familjerna är så stark. De vill verkligen att barnen ska lyckas och skolan är en viktig plats för dem. För en av familjerna var tillgången till skola själva anledningen till att de kommit till Sverige, eftersom döttrarna inte fick gå i skola i hemlandet.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som jobbar i skolan eller som studerar till lärare eller skolledare. Mycket av resultaten handlar om elever vars litteracitetspraktiker inte stämmer överens med skolans, och det gäller inte bara elever som har annat modersmål än svenska.

Annika Larsson Sjöberg

Sidan publicerades 2017-04-04 11:39 av Hedda Lovén
Sidan uppdaterades 2018-04-12 11:26 av Hedda Lovén


Relaterat

Nyanländas lärande, 13 sept i Malmö

Ta del av intressanta föreläsningar och exempel från praktiken med fokus på hur skolan kan erbjuda nyanlända elever en likvärdig utbildning av hög kvalitet. Konferensen vänder sig till dig som möter nyanlända elever på högstadiet och gymnasiet. Välkommen!

Specialpedagogik för gymnasiet, 17-18 sept

Specialpedagogisk kompetens gör skillnad i gymnasiet! Nu anordnar Skolporten en specialpedagogisk konferens som riktar sig till dig som arbetar på gymnasiet och möter elever i behov av särskilt stöd. Du spelar en avgörande roll för många elever och det är viktigt att du får ta del av både aktuell forskning och praktiska exempel inom området. Välkommen till en alltid lika relevant konferens med fokus på möjligheter!

Nyanlända vill snabbt in i ordinarie klass

Övergången mellan förberedelseklass och ordinarie klass är den svaga länken i nyanländas utbildning. Många lärare i ordinarie klasser jobbar heller inte medvetet med social inkludering, konstaterar Jenny Nilsson Folke.

Flerspråkiga ungdomars vardag – i och utanför skolan

Tillgången till olika språk gör eleverna till mer flexibla språkanvändare. Det konstaterar Annaliina Gynne som forskat om språkande hos elever i en tvåspråkig, bikulturell, sverigefinsk skola.

Spanskans tempus tar olika lång tid att lära

Svenskspråkiga elever har betydligt svårare att lära sig använda spanskans imperfekt jämfört med dess preteritum. Som lärare i de latinska språk finns därför skäl att fokusera på hur just imperfekt fungerar, menar forskare Fernando López Serrano.

Så påverkas utbildningsreformer av olika typer av hot

Planering och implementering av utbildningsreformer påverkas av upplevda hotbilder. Det konstaterar Helen Dwyer i sin avhandling om hur specialpedagogiska reformer initieras och införs från politisk nivå till skolnivå.

Spänning mellan ungas förväntningar på framtiden och lokala förutsättningar

Högre utbildning och ett liv i staden är det som ungdomar anses värderas högst i samhället. Sara Forsberg visar att det skapar en spänning mellan ungdomars förväntningar och olika socioekonomiska och lokala förutsättningar.

Språket ställer till det för eleverna i genetikundervisningen

Lärare använder centrala begrepp på olika sätt i genetikundervisningen, vilket gör innehållet otydligt för eleverna. Det visar Karin Thörne som forskat om genetikundervisningen på högstadiet.

Barns grupplekar skapar olika slags energier

Elevers lekar i olika typer av kamratgrupper skapar olika slags känsloenergier. De här energierna påverkar klassrumsklimatet, visar Maria Heintz som forskat om skolbarns sociala samspel.

Dubbelt så vanligt att funktionsnedsatta elever utsätts för mobbning

Det finns ett tydligt samband mellan nättrakasserier och psykisk ohälsa och det räcker att ha blivit utsatt en gång för att det ska påverka måendet. Värst utsatta för såväl mobbning som psykisk ohälsa är elever med adhd/add, visar Maria Fridh i sin forskning.

Svag koppling mellan lärares bedömning av elevtexter och undervisning

Det finns ingen tydlig koppling mellan lärares bedömningar av elevers texter och beslut om skrivundervisning. Lärare behöver utveckla mer kunskaper om hur bedömningar kan forma undervisningen, menar forskaren Per Blomqvist.

Elevers kunskapssyn har betydelse för deras lärande

Att få utvärdera och använda sina kunskaper både individuellt och tillsammans med andra elever, främjar en mer flexibel kunskapssyn. Det visar Maria Lindfors som forskat om kunskapssynens roll.

Så påverkar styrningen arbetet på Skolverket

Eva Maria Magnusson har undersökt och problematiserat de senaste 20 årens styrning av Skolverket. Att myndighetens inre normer och sättet att utforma handläggningen inte har förändrats märkbart under perioden var ett överraskande resultat.  

Digitala verktyg stärker svaga elever i matematik

Knappt 20 timmars träning med ett kbt-baserat program i matematik hjälper elever som halkat efter att hämta hem en hel termins undervisning. Det visar Martin Hassler Hallstedt i sin studie om digitala verktyg i matematikundervisningen.

Skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp

Många skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp. Lisbet Enghs forskning visar också att bristande tillit till andra samhällsinstanser kan försvåra skolsköterskans arbete att stödja barn som far illa.

Övermäktigt för skolan att implementera preventionsprogram

Bristande ledarskap är ett av flera problem vid implementering av preventionsprogram i skolor. Det konstaterar Maria Ingemarson i sin avhandling om effektutvärdering av ett program med syfte att öka trivseln och minska problembeteenden.

Konferenser
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Valet 2018
  Nytt nr av Skolporten ute 16 maj!

Tema: Valet 2018

Forskarna om vilka som är de viktigaste skolpolitiska frågorna inför valet 2018. Dessutom: Stor intervju med Peyman Vahedi, om att driva förändring – och att inte vara i vägen som rektor.

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Vetenskaplig artikel inom FoU-programmet Undervisning i förskolan

Nu finns ytterligare en vetenskaplig artikel skriven inom ramen för Ifous FoU-program Undervisning i förskolan. Artikeln är skriven av universitetslektor Linda Palla och professor Ann-Christine Vallberg-Roth, Malmö universitet, och publicerad i den vetenskapliga tidskriften Problems of Education in the 21st Century.

Skärmtiden kan leda till närsynthet hos barn

Närsynthet hos barn i 4-7 års ålder har ökat med 179 procent de senaste sex åren i Jönköpings län. Denna ökning sker samtidigt som digitala skärmar blir populärare. Ögonläkaren Tomas Bro vill nu se om de två har ett samband.

What makes a good school culture?

Most principals have an instinctive awareness that organizational culture is a key element of school success. But like many organizational leaders, principals may get stymied when they actually try to describe the elements that create a positive culture.

Procrastinating? Still? How a tomato timer can help you stop putting things off

Procrastination is painful. But setting a timer for 25 minutes, focusing deeply and then rewarding yourself can help students accomplish their goals. According to educator Barbara Oakley, ”Anyone can do 25 minutes of studying.”

What video games in schools can teach us about learning

Southgate primary in West Sussex is one of many British schools bringing games into the classroom, with staff seeing benefits for parents as well as students.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats