Hoppa till sidinnehåll
Intervju

Skolan viktig för många nyanlända

Publicerad:2017-04-04
Uppdaterad:2018-04-12
Susanne Sawander
Skribent:Susanne Sawander
Susanne Duek

Född 1968
Bor i Karlstad

Disputerade 2017-02-24
vid Karlstads universitet

Avhandling

Med andra ord: Samspel och villkor för litteracitet bland nyanlända barn

Nyanlända familjer utan någon större erfarenhet av skolgång värderar barnens skolgång högt. Det visar Susanne Dueks avhandling i vilken hon följt sex nyanlända barn och studerat relationen mellan skolan och hemmet.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag jobbade som lärare i svenska som andraspråk i grundskolan och på sfi började jag fundera på hur eleverna hade det hemma. Läste de? Vilka verktyg hade de tillgång till? Hur såg egentligen relationen mellan hemmet och det som sker i skolan ut? Särskilt nyfiken blev jag på de barn som kommer från andra skriftspråkstraditioner och vars föräldrar kanske inte har så lång utbildning med sig.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om sex barn mellan fyra till nio år, och deras litteracitetspraktiker, det vill säga deras skrivande i en bred och social mening. Jag följde barnen under ett år då de var relativt nyanlända. Deras föräldrar har ingen, eller kort erfarenhet av att gå i skolan. Ingen av mammorna som var med i studien har gått formell skola innan de kom till Sverige. Fokus har legat på familjernas vanor, traditioner och normer snarare än barnens färdigheter.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Relationen mellan skolan och hemmets läsande och skrivande behöver problematiseras och nyanseras. Vanor och traditioner i familjerna skiljer sig från den norm som skolans praktik vilar på och från de förväntningar som lärarna i studien har. Barnen har till exempel ytterst få böcker hemma och föräldrarna använder inte traditionella tryckta texter så mycket utan det muntliga språket har större betydelse. Men under året jag följde dem så började de efterlikna de praktiker vi har här, genom att exempelvis skriva inköpslistor och använda kalendrar. I skolan har barnens modersmål mycket lite utrymme. Det skulle kunna bli en mycket större tillgång för barnen.

Vad överraskade dig?

– Att skolorna och förskolan var så monokulturella och enspråkiga som de var. Och att motivationen och drivkraften i de här familjerna är så stark. De vill verkligen att barnen ska lyckas och skolan är en viktig plats för dem. För en av familjerna var tillgången till skola själva anledningen till att de kommit till Sverige, eftersom döttrarna inte fick gå i skola i hemlandet.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som jobbar i skolan eller som studerar till lärare eller skolledare. Mycket av resultaten handlar om elever vars litteracitetspraktiker inte stämmer överens med skolans, och det gäller inte bara elever som har annat modersmål än svenska.

Annika Larsson Sjöberg

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Undervisa i Artificiell intelligens

Välkommen till Skolportens konferens för dig som planerar att undervisa i det nya gymnasieämnet artificiell intelligens. Ta del av aktuell forskning som utgår från ämnets syftesbeskrivning, och få praktiska verktyg som hjälper dig att planera och genomföra kurserna. Innehållet är även intressant för dig som vill veta mer om AI i samband med undervisning generellt, samt för dig som undervisar inom vuxenutbildningen.
Läs mer & boka
Gy–Vux
3 okt

Högläsning i förskolan

I den här kursen med kursledare Ann S. Pihlgren får du handfast information om hur högläsningsstunderna kan bli så språkutvecklande som möjligt, och ett viktigt nav som förskolans undervisning kan kretsa runt. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev