Dela:

Skolan viktig för många nyanlända

Nyanlända familjer utan någon större erfarenhet av skolgång värderar barnens skolgång högt. Det visar Susanne Dueks avhandling i vilken hon följt sex nyanlända barn och studerat relationen mellan skolan och hemmet.

Susanne Duek
Susanne Duek

Född 1968
Bor i Karlstad

Disputerade 2017-02-24
vid Karlstads universitet


AVHANDLING
Med andra ord: Samspel och villkor för litteracitet bland nyanlända barn

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag jobbade som lärare i svenska som andraspråk i grundskolan och på sfi började jag fundera på hur eleverna hade det hemma. Läste de? Vilka verktyg hade de tillgång till? Hur såg egentligen relationen mellan hemmet och det som sker i skolan ut? Särskilt nyfiken blev jag på de barn som kommer från andra skriftspråkstraditioner och vars föräldrar kanske inte har så lång utbildning med sig.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om sex barn mellan fyra till nio år, och deras litteracitetspraktiker, det vill säga deras skrivande i en bred och social mening. Jag följde barnen under ett år då de var relativt nyanlända. Deras föräldrar har ingen, eller kort erfarenhet av att gå i skolan. Ingen av mammorna som var med i studien har gått formell skola innan de kom till Sverige. Fokus har legat på familjernas vanor, traditioner och normer snarare än barnens färdigheter.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Relationen mellan skolan och hemmets läsande och skrivande behöver problematiseras och nyanseras. Vanor och traditioner i familjerna skiljer sig från den norm som skolans praktik vilar på och från de förväntningar som lärarna i studien har. Barnen har till exempel ytterst få böcker hemma och föräldrarna använder inte traditionella tryckta texter så mycket utan det muntliga språket har större betydelse. Men under året jag följde dem så började de efterlikna de praktiker vi har här, genom att exempelvis skriva inköpslistor och använda kalendrar. I skolan har barnens modersmål mycket lite utrymme. Det skulle kunna bli en mycket större tillgång för barnen.

Vad överraskade dig?

– Att skolorna och förskolan var så monokulturella och enspråkiga som de var. Och att motivationen och drivkraften i de här familjerna är så stark. De vill verkligen att barnen ska lyckas och skolan är en viktig plats för dem. För en av familjerna var tillgången till skola själva anledningen till att de kommit till Sverige, eftersom döttrarna inte fick gå i skola i hemlandet.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som jobbar i skolan eller som studerar till lärare eller skolledare. Mycket av resultaten handlar om elever vars litteracitetspraktiker inte stämmer överens med skolans, och det gäller inte bara elever som har annat modersmål än svenska.

Annika Larsson Sjöberg

Sidan publicerades 2017-04-04 11:39 av
Sidan uppdaterades 2018-04-12 11:26 av


Relaterat

Nyanlända vill snabbt in i ordinarie klass

Övergången mellan förberedelseklass och ordinarie klass är den svaga länken i nyanländas utbildning. Många lärare i ordinarie klasser jobbar heller inte medvetet med social inkludering, konstaterar Jenny Nilsson Folke.

Flerspråkiga ungdomars vardag – i och utanför skolan

Tillgången till olika språk gör eleverna till mer flexibla språkanvändare. Det konstaterar Annaliina Gynne som forskat om språkande hos elever i en tvåspråkig, bikulturell, sverigefinsk skola.

Lite kritik i musikämnet på lärarutbildningen

Blivande lärare och förskollärare får mest beröm i undervisningen i musikämnet för blivande lärare och förskollärare. Kritiken tystas ner – av missriktad välvilja, visar Monica Frick Alexanderssons avhandling.

Barns samspel bortom förskolans väggar

Den fysiska miljön har stor betydelse för platsskapande processer i förskolan. Det visar Carina Berkhuizens avhandling om hur barns möjligheter att samspela med varandra och pedagoger villkoras av miljön på förskolegården.

Fokus på det mätbara i litteraturundervisningen

När det mätbara får allt större betydelse fokuserar svensklärarna mer på språkutveckling, läsförståelse och läsförmåga i skönlitteraturundervisningen – och mindre på elevernas läsupplevelser. Det visar en avhandling av Spoke Wintersparv.

Fokus på stavning när barn får bestämma skrivundervisningen

Lärarnas intention är att stimulera barnens kreativa skrivande men barnen fastnar på stavning och grammatik. Camilla Forsberg har forskat om skrivundervisning och överraskas av att det är barnen som driver färdighetsdiskursen.

Tungt ansvar för föräldrar till barn med NPF-diagnos

Barn med adhd- och autismdiagnoser som har resursstarka föräldrar har störst chans att få det stöd de behöver, konstaterar Emma Laurin. Hennes avhandling visar att föräldrar till barn med neuropsykiatriska diagnoser tvingas bära ett tungt individuellt ansvar för barnens skolgång.

Komplext värdegrundsarbete i bildundervisningen 

Värdegrundsarbetet kommer sällan fram i samtalen i bildämnet – trots att bilder har en stor roll i elevernas vardag och i sociala medier. Det visar Hanna Ahrenby som forskat om lärares möjligheter att integrera värdegrundsfrågor i bildundervisningen.

Den ideala matematikläraren är kunnig och effektiv 

En bra matematiklärare har goda ämneskunskaper och ser till att eleverna når målen. Det visar Lisa Österlings avhandling om synen på den önskade matematikläraren i lärarutbildningens olika arenor.

Både film och skönlitteratur kan skapa mening

När eleverna fick använda film i svenskan blev de både aktiva och kreativa, visar Simon Wessbos avhandling om skönlitteratur och film i svenskämnets litteraturundervisning.

Bristande förutsättningar för socialt lärande på fritids

Både fritidspersonal och rektorer har en önskan om att arbeta mer med socialt lärande på fritids. Kristina Jonssons forskning visar att bristande förutsättningar ofta innebär att intentionerna kommer i kläm.

Praktiska vardagsfrågor präglar lärarlagsmöten

Samtal i lärarlag rör sig oftast kring elevernas omsorg samt praktiska och vardagliga frågor som schema och logistikfrågor. Det konstaterar Anna Norrström som undersökt hur lärare samtalar på lärarlagsmöten.

Bakgrund och kön styr val av gymnasieprogram

Bakom en till synes jämn könsfördelning på gymnasiets naturprogram döljer sig stora skillnader. Johanna Mellén visar att elevers gymnasieval har varit lika bundna av kön och social bakgrund sedan 1970-talet.

Skollunchen – stökig och svår att organisera

Såväl elever, lärare och rektorer tycker att miljön för skollunchen ofta är högljudd och rörig. Ändå inkluderas inte skollunchen i skolans systematiska kvalitetsarbete, visar Linda Berggren i sin avhandling.

Bredare perspektiv på religion behövs i undervisningen 

Elever talar ogärna med varandra om religion i skolan, mycket för att de inte vill riskera att framstå som intoleranta. Det säger Fredrik Jahnke som forskat om ungas syn på och tankar om religion i sin skolvardag.

Skollunchen spelar en viktig roll för barns matvanor

Skollunchen har stor betydelse för barns matvanor, men är också en källa till rött och processat kött. Det går att få till en skolmåltid som är klimatsmart utan att göra så stora förändringar, menar forskaren Patricia Eustachio Colombo.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju med den kanadensiske skolforskaren Steven Katz som gärna talar om för lärare att deras fortbildning ger klena resultat – och varför. Stort tema om komvux i förändring.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Kan hälsoenkäter skada elevernas hälsa?

Hälsoenkäter som görs i skolan kan göra elever medvetna om sin socioekonomiska position, visar en forskningsstudie vid Linköpings universitet. "Vissa upplevde skam och funderade på att dölja sanningen för att skydda sig och sin familj", säger Anette Wickström, biträdande professor i kritiska barnstudier.

Många pusselbitar bakom lyckad skolstart

Kid är sex år och går första året på grundsärskolan i Ljungaverk i Ånge. Hans skolstart var mycket väl förberedd och det lade grunden för en positiv utveckling.

Bokrecension: Förändring i praktiken

Att skapa en skolkultur med elevcentrerat professionellt lärande är bland det viktigaste en skolledare kan göra – men också bland det svåraste. Boken tydliggör både komplexiteten och hur den kan hanteras, skriver Peter Fowelin i en recension av boken Leda professionellt lärande – utifrån adaptiv kompetens av Deidre Le Fevre, m.fl.

”Spaningar” – den perfekta utomhusverksamheten

Under pandemin har många förskolor flyttat alltmer av verksamheten utomhus. På Skorstenen i Råcksta har det påverkat pedagogiken i grunden.

Flimmer kan hjälpa barn som har svårt att läsa

”Myrornas krig” kan hjälpa barn med läs- och skrivsvårigheter, visar en ny svensk-norsk studie. ”Det visuella bruset kan jämföras med att ge barnen ett par glasögon. Effekten på läsning och minne är omedelbar,” säger en lektor i pedagogik.