Skolan viktig plattform för ungas känsla av sammanhang

Utöver relationer till kompisar och vuxna är skolan det viktigaste livsområdet för ungdomar på högstadienivå. Åsa Schumann har forskat om ungas syn på existentiella och religiösa frågor.

Åsa Schumann
Åsa Schumann

Född 1963
Bor i Vällingby

Disputerade 2018-12-21
vid Uppsala universitet


AVHANDLING
Vilken mening!? En blandad metodstudie i religionspsykologi av meningsskapandets betydelse för skolungdomar

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är SO-lärare och har arbetat på i princip alla stadier i grundskolan och gymnasiet men mestadels på högstadiet. Jag har varit intresserad av religionspsykologi och existentiella frågor i hela mitt liv och som lärare har jag märkt att barn och unga gärna vill prata om de här frågorna, som ju hänger ihop med vår psykiska hälsa.

Vad handlar avhandlingen om?

– Övergripande om vilken betydelse meningsskapandet har för identitetsprocessen, moralutvecklingen samt synen på existentiella och religiösa frågor bland svenska skolungdomar på högstadiet. Dels har ungdomarna fått svara på enkäter om vad de tycker är viktigast i livet, om upplevelsen av sammanhang (kasam), samt hur de ser på relationer till kamrater, familj, sin skolsituation samt om de har någon religiös tillhörighet. Dels har jag med validerade mätinstrument undersökt elevernas moralutvecklingsnivå samt var de befinner sig i sin identitetsutvecklingsprocess. Vidare har jag djupintervjuat 24 av de 90 elever som deltog i studien.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att utöver relationer till kamrater och vuxna utgör skolan det viktigaste existentiella området i unga människors liv. Resultaten visar tydligt att de som har tillitsfulla relationer både hemma och i skolan har högst värde vad gäller känsla av sammanhang (kasam). Religiös tillhörighet bidrar inte till högre kasam, de elever som var mycket religiösa hade inte högre känsla av sammanhang än övriga. Jag fann dock en mindre grupp elever som menade att religionen gav dem motivation och känsla av mening.

– Att relationer och skola är de områden som påverkar ungas psykiska mående mest är i sig inte så förvånande eftersom det är i skolan ungdomar vistas stor del av sin tid. Intressant är ändock att skolprestationer inte tycks påverka känslan av mening och sammanhang i samma utsträckning som tillitsfulla och trygga relationer. Elever med bra betyg har inte givet högre kasam än elever med låga betyg. Mina resultat bekräftar också tidigare forskning som visar att pojkar har högre kasam än flickor trots att pojkar presterar sämre i skolan.

Vad överraskade dig?

– Jag slogs av hur intresserade och villiga eleverna var att samtala om de här frågorna. ”Så här skulle alla få prata”, kommenterade ett flertal elever. Vad gäller resultaten blev jag först väldigt överraskad av att 79 procent uppgav en religiös tillhörighet, vilket lät väldigt högt. Men vid närmare efterfrågan visade sig detta mer handla om kulturell tillhörighet, att de firar jul, är döpta och liknande än något som gav kraft i vardagen. Några elever uttryckte att de inte var troende i dag av den anledningen att de mår bra ändå och inte anser sig behöva religionen. Samtidigt var de öppna för att vända sig till religionen om livet skulle kärva till sig. De såg helt enkelt religionen som ett slags buffert i livet, vilket inverkade positivt på upplevelsen av meningsfullhet.

Vem har nytta av dina resultat?

– I förlängningen barn och ungdomar. Jag hoppas att resultaten kan bidra med att belysa vikten av att systematiskt och åldersanpassat samtala om existentiella frågor i skolan. Inte bara på högstadiet utan genom hela skolgången som ett sätt att förebygga psykisk ohälsa.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-02-04 09:34 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-02-12 15:48 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Elevhälsa, 19-20 september i Stockholm

En fungerande elevhälsa kan vara avgörande för lärande och framgång i skolan. Nu återkommer vår konferens, mer välfylld än någonsin. Ta del av föreläsningar om samverkan, unga i hederskontext, antipluggkulturer, sömn, sociala medier och hjärnan samt hur man förbättrar kommunikationen i svåra samtal.

Stora skillnader på teknikundervisning i förskolan

Det är stora skillnader på teknikundervisningen i förskolan. Pernilla Sundqvist visar att förskolepersonal stundom missförstår innehållet i ämnet teknik.

Elever i svenska som andraspråk underskattar sin ordkunskap

Elever i svenska som andraspråk har en tendens att underskatta sina ordkunskaper. Det visar Richard LaBontee som forskat om ordförråd och språkinlärning.

Begränsade förutsättningar för problemlösning i matematik

Att själv konstruera lösningsmetoder är viktigt för att utveckla kunskaper i matematik. Likväl får de flesta gymnasieelever begränsade möjligheter att träna på just det, konstaterar Johan Sidenvall i sin forskning.

Skönlitteratur i undervisningen inte oproblematiskt

Det finns en risk med att lyfta fram läsning som en stark framgångs- och hälsofaktor, bland annat för att andra förklaringsmodeller till att barn inte lyckas i skolan riskerar att osynliggöras. Det konstaterar Elin Sundström Sjödin som forskat om skönlitteratur i undervisningen.

IT kan ge mervärden i undervisningen

Lärare förväntas använda IT för att förstärka elevernas möjligheterna att lära. Jörgen Holmberg har undersökt vilka pedagogiska mervärden det eventuellt går att skapa med IT.

Ämneskunskaper i skymundan i genrepedagogisk undervisning

I den genrepedagogiska undervisningen lägger lärarna stor vikt vid att skapa sammanhang och klarhet kring abstrakta och centrala begrepp. Men detta fokus har en baksida – ämnesinnehållet riskerar att hamna i skymundan, visar Robert Walldén.

Höga krav på föräldrakommunikation i förskolan

Utifrån läroplanen ställs höga krav på förskolan att kommunicera med föräldrarna. Men Linn Eckeskogs forskning visar att personalen vare sig får utbildning eller tid avsatt för det. Dessutom har många förskolor otillräckliga tekniska resurser.

Övertro på kroppen som illustration i förskolan

Att använda kroppen som illustration innebär inte givet att barnen lär sig det som är tänkt att förmedlas. Det konstaterar Anneli Bergnell som forskat om hur naturvetenskapligt innehåll blir till i förskolan med hjälp av kroppsliga illustrationer.

Elevers ordförråd i fokus i modersmålsundervisningen

I sin forskning om modersmålsundervisning visar Kirsten Stoewer att en stor del av det som sker i klassrummet i modersmålsundervisningen i engelska handlar om att utöka eller utveckla elevernas ordförråd. Det gäller både planerade och spontana aktiviteter.  

Bäst luft i miljömärkta förskolor i lågenergihus

Förskolor i miljömärkta lågenergihus har påtagligt lägre halter av kemikalier i luften jämfört med icke miljömärkta förskolor i vanliga hus. Det visar Josefin Perssons forskning om inomhusluften i förskolor som är byggda enligt ett lågenergikoncept.

Svag teoretisk anknytning i lärarnas sammanhang

Lärares undervisning ingår i ett större ekosystem med kollegor, läroböcker och läroplan. Men här ryms varken diskussioner eller beskrivningar av varför man gör på ett visst sätt, konstaterar Anna Pansell som studerat en enskild lärares sammanhang.

Vilan i förskolan ur ett historiskt perspektiv

Barn är själva en del i att organisera vilan på förskolan, visar en ny avhandling. "Det här är ingen avhandling som talar om för pedagoger hur de ska göra. Men den ger kunskap om en mängd frågor som professionen själv kan omsätta på olika sätt i verksamheten", säger forskaren Sofia Grunditz.

Lärare antar olika roller i skriftliga omdömen

För att kunna navigera mellan olika riktlinjer och förväntningar på texternas utformning och innehåll antar lärarna olika roller när de skriver omdömen. Det visar Annelie Johansson som forskat om grundskollärares professionella bedömningsspråk.

Orealistisk kursplan i undervisning för nyanlända

Nyanlända elevers olika bakgrund och förkunskaper innebär att kursplanen blir omöjlig för lärarna att följa. Det konstaterar Christina Odenstad, som forskat om samhällskunskapsundervisning för nyanlända elever.

Bedömning av muntlig kommunikation i engelska kan vidareutvecklas

Linda Borgers forskning visar att lärare uppmärksammar en stor bredd av elevers muntliga kommunikativa kompetens vid bedömning av nationella prov. Men över hälften av de tillfrågade lärarna saknar stöd från skolledningen i att organisera och genomföra de muntliga proven.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Fortbildning
Källkritik i fokus

Källkritik i fokus

I det informationssamhälle vi lever i är det ibland svårt att avgöra vad som är fakta respektive falska påståenden. Som lärare ska du förmedla vikten av källkritik men det är även viktigt att veta vilka faktorer som styr vårt källkritiska förhållningssätt samt vilka praktiska verktyg som finns till hjälp för att utesluta falsk information. Välkommen till en konferens med fokus på källkritik!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Så skapas rektors pedagogiska ledarskap

Synen på rektors ledarskap är nära länkad till förändringar i skolpolitiken, visar Katarina Ståhlkrantz i sin avhandling. Nu har den valts till lärarpanelens favorit.

Mer jobb för förstelärare – men ingen extra tid

Att vara förstelärare innebär ofta mer arbete – men bara 10 procent av lärarna får minskad undervisningstid. Det bekräftar ny forskning.

Tydlighet och inkludering ger trygghet och självförtroende

Lunchrasten är slut. Eleverna kommer in i klassrummet där Ida Jonsson och Maria Pettersson tar emot för en mattelektion i halvklass. De arbetar strukturerat med tydlighet och inkludering och det ger eleverna trygghet och självförtroende.

How states compare on STEM education

A new, interactive national report called the STEM Opportunity Index – developed by the National Math and Science Initiative, SRI International and 100Kin10 – compares how states are supporting STEM education based on 10 indicators. NMSI CEO Bernard Harris says the goal is for states to use the data to improve STEM education.

How Dungeons & Dragons can help kids develop social-emotional learning skills

Playing a cooperative role-playing game like Dungeons & Dragons can have the added benefit of helping kids develop social emotional skills.