Skolan viktig plattform för ungas känsla av sammanhang

Utöver relationer till kompisar och vuxna är skolan det viktigaste livsområdet för ungdomar på högstadienivå. Åsa Schumann har forskat om ungas syn på existentiella och religiösa frågor.

Åsa Schumann
Åsa Schumann

Född 1963
Bor i Vällingby

Disputerade 2018-12-21
vid Uppsala universitet


AVHANDLING
Vilken mening!? En blandad metodstudie i religionspsykologi av meningsskapandets betydelse för skolungdomar

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är SO-lärare och har arbetat på i princip alla stadier i grundskolan och gymnasiet men mestadels på högstadiet. Jag har varit intresserad av religionspsykologi och existentiella frågor i hela mitt liv och som lärare har jag märkt att barn och unga gärna vill prata om de här frågorna, som ju hänger ihop med vår psykiska hälsa.

Vad handlar avhandlingen om?

– Övergripande om vilken betydelse meningsskapandet har för identitetsprocessen, moralutvecklingen samt synen på existentiella och religiösa frågor bland svenska skolungdomar på högstadiet. Dels har ungdomarna fått svara på enkäter om vad de tycker är viktigast i livet, om upplevelsen av sammanhang (kasam), samt hur de ser på relationer till kamrater, familj, sin skolsituation samt om de har någon religiös tillhörighet. Dels har jag med validerade mätinstrument undersökt elevernas moralutvecklingsnivå samt var de befinner sig i sin identitetsutvecklingsprocess. Vidare har jag djupintervjuat 24 av de 90 elever som deltog i studien.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att utöver relationer till kamrater och vuxna utgör skolan det viktigaste existentiella området i unga människors liv. Resultaten visar tydligt att de som har tillitsfulla relationer både hemma och i skolan har högst värde vad gäller känsla av sammanhang (kasam). Religiös tillhörighet bidrar inte till högre kasam, de elever som var mycket religiösa hade inte högre känsla av sammanhang än övriga. Jag fann dock en mindre grupp elever som menade att religionen gav dem motivation och känsla av mening.

– Att relationer och skola är de områden som påverkar ungas psykiska mående mest är i sig inte så förvånande eftersom det är i skolan ungdomar vistas stor del av sin tid. Intressant är ändock att skolprestationer inte tycks påverka känslan av mening och sammanhang i samma utsträckning som tillitsfulla och trygga relationer. Elever med bra betyg har inte givet högre kasam än elever med låga betyg. Mina resultat bekräftar också tidigare forskning som visar att pojkar har högre kasam än flickor trots att pojkar presterar sämre i skolan.

Vad överraskade dig?

– Jag slogs av hur intresserade och villiga eleverna var att samtala om de här frågorna. ”Så här skulle alla få prata”, kommenterade ett flertal elever. Vad gäller resultaten blev jag först väldigt överraskad av att 79 procent uppgav en religiös tillhörighet, vilket lät väldigt högt. Men vid närmare efterfrågan visade sig detta mer handla om kulturell tillhörighet, att de firar jul, är döpta och liknande än något som gav kraft i vardagen. Några elever uttryckte att de inte var troende i dag av den anledningen att de mår bra ändå och inte anser sig behöva religionen. Samtidigt var de öppna för att vända sig till religionen om livet skulle kärva till sig. De såg helt enkelt religionen som ett slags buffert i livet, vilket inverkade positivt på upplevelsen av meningsfullhet.

Vem har nytta av dina resultat?

– I förlängningen barn och ungdomar. Jag hoppas att resultaten kan bidra med att belysa vikten av att systematiskt och åldersanpassat samtala om existentiella frågor i skolan. Inte bara på högstadiet utan genom hela skolgången som ett sätt att förebygga psykisk ohälsa.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-02-04 09:34 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-02-12 15:48 av Moa Duvarci Engman


Skolportens digitala kurser
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Mer läsning lyfter eleverna i alla ämnen i skolan – inte bara i svenska. Möt Jenny Edvardsson! Stort tema: Skolmisslyckanden.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Mer undervisning på fritids när högre krav ställs på fritidshem

Tiden då frilek utgjorde hela eller större delen av fritidsverksamheten är förbi. Numera ska fritidshemmen innefatta mer undervisning och utbildning och vara ett komplement till det eleverna lär sig i klassrummet under skoltid. Björn Haglund, docent i barn- och ungdomsvetenskap, forskar om fritidshemmens uppdrag.

Flickors rop på hjälp

Flickor med adhd och autism osynliggörs. De får diagnos senare än ­pojkar och dålig respons när de själva söker hjälp. Psykologen Maria Bühler upprörs över deras ­långvariga psykiska lidande.

Godtycklighet i litteraturundervisningen hotar läsupplevelsen

Undervisningen av skönlitteratur på gymnasiet präglas i stor utsträckning av mätbarhet och enskilda lärares prioriteringar. Utrymmet för elevens läsupplevelse är beroende av individuella lärarinitiativ snarare än centrala styrdokument. Det visar en avhandling av Spoke Wintersparv vid Umeå universitet, som undersöker läsupplevelsens roll i litteraturundervisningen.

”Leda klassrummet i en pandemi – ett jätteexperiment”

Det kan vara en utmaning, att äga klassrummet. Att äga det på distans är inte enklare. Att leda i klassrummet har heller inte fått den uppmärksamhet det ­förtjänar trots att det handlar om ditt hantverk som lärare. Men nu börjar det röra på sig.

Stort tapp för elevernas inlärning under pandemins skolstängningar

Elever i grundskolan lärde sig lite eller ingenting när de studerade hemma under den tid skolan var stängd på grund av coronapandemin. Det visar en ny studie från forskare på Institutet för social forskning vid Stockholms universitet och University of Oxford som jämfört nederländska elevers skolresultat med tidigare år. Eleverna som drabbades värst var de med lägre utbildade föräldrar.