Skolan viktig plattform för ungas känsla av sammanhang

Utöver relationer till kompisar och vuxna är skolan det viktigaste livsområdet för ungdomar på högstadienivå. Åsa Schumann har forskat om ungas syn på existentiella och religiösa frågor.

Åsa Schumann
Åsa Schumann

Född 1963
Bor i Vällingby

Disputerade 2018-12-21
vid Uppsala universitet


AVHANDLING
Vilken mening!? En blandad metodstudie i religionspsykologi av meningsskapandets betydelse för skolungdomar

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är SO-lärare och har arbetat på i princip alla stadier i grundskolan och gymnasiet men mestadels på högstadiet. Jag har varit intresserad av religionspsykologi och existentiella frågor i hela mitt liv och som lärare har jag märkt att barn och unga gärna vill prata om de här frågorna, som ju hänger ihop med vår psykiska hälsa.

Vad handlar avhandlingen om?

– Övergripande om vilken betydelse meningsskapandet har för identitetsprocessen, moralutvecklingen samt synen på existentiella och religiösa frågor bland svenska skolungdomar på högstadiet. Dels har ungdomarna fått svara på enkäter om vad de tycker är viktigast i livet, om upplevelsen av sammanhang (kasam), samt hur de ser på relationer till kamrater, familj, sin skolsituation samt om de har någon religiös tillhörighet. Dels har jag med validerade mätinstrument undersökt elevernas moralutvecklingsnivå samt var de befinner sig i sin identitetsutvecklingsprocess. Vidare har jag djupintervjuat 24 av de 90 elever som deltog i studien.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att utöver relationer till kamrater och vuxna utgör skolan det viktigaste existentiella området i unga människors liv. Resultaten visar tydligt att de som har tillitsfulla relationer både hemma och i skolan har högst värde vad gäller känsla av sammanhang (kasam). Religiös tillhörighet bidrar inte till högre kasam, de elever som var mycket religiösa hade inte högre känsla av sammanhang än övriga. Jag fann dock en mindre grupp elever som menade att religionen gav dem motivation och känsla av mening.

– Att relationer och skola är de områden som påverkar ungas psykiska mående mest är i sig inte så förvånande eftersom det är i skolan ungdomar vistas stor del av sin tid. Intressant är ändock att skolprestationer inte tycks påverka känslan av mening och sammanhang i samma utsträckning som tillitsfulla och trygga relationer. Elever med bra betyg har inte givet högre kasam än elever med låga betyg. Mina resultat bekräftar också tidigare forskning som visar att pojkar har högre kasam än flickor trots att pojkar presterar sämre i skolan.

Vad överraskade dig?

– Jag slogs av hur intresserade och villiga eleverna var att samtala om de här frågorna. ”Så här skulle alla få prata”, kommenterade ett flertal elever. Vad gäller resultaten blev jag först väldigt överraskad av att 79 procent uppgav en religiös tillhörighet, vilket lät väldigt högt. Men vid närmare efterfrågan visade sig detta mer handla om kulturell tillhörighet, att de firar jul, är döpta och liknande än något som gav kraft i vardagen. Några elever uttryckte att de inte var troende i dag av den anledningen att de mår bra ändå och inte anser sig behöva religionen. Samtidigt var de öppna för att vända sig till religionen om livet skulle kärva till sig. De såg helt enkelt religionen som ett slags buffert i livet, vilket inverkade positivt på upplevelsen av meningsfullhet.

Vem har nytta av dina resultat?

– I förlängningen barn och ungdomar. Jag hoppas att resultaten kan bidra med att belysa vikten av att systematiskt och åldersanpassat samtala om existentiella frågor i skolan. Inte bara på högstadiet utan genom hela skolgången som ett sätt att förebygga psykisk ohälsa.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-02-04 09:34 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-02-12 15:48 av Moa Duvarci Engman


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Positiv effekt av egne klasser for elever med autisme

Elever med autismespekterforstyrrelser (ASF) har større sjanse å fullføre skolen dersom de har gått i spesialklasser enn om de hadde gått i en ordinær klasse, viser dansk forskning.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser