Skolan viktig plattform för ungas känsla av sammanhang

Utöver relationer till kompisar och vuxna är skolan det viktigaste livsområdet för ungdomar på högstadienivå. Åsa Schumann har forskat om ungas syn på existentiella och religiösa frågor.

Åsa Schumann
Åsa Schumann

Född 1963
Bor i Vällingby

Disputerade 2018-12-21
vid Uppsala universitet


AVHANDLING
Vilken mening!? En blandad metodstudie i religionspsykologi av meningsskapandets betydelse för skolungdomar

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är SO-lärare och har arbetat på i princip alla stadier i grundskolan och gymnasiet men mestadels på högstadiet. Jag har varit intresserad av religionspsykologi och existentiella frågor i hela mitt liv och som lärare har jag märkt att barn och unga gärna vill prata om de här frågorna, som ju hänger ihop med vår psykiska hälsa.

Vad handlar avhandlingen om?

– Övergripande om vilken betydelse meningsskapandet har för identitetsprocessen, moralutvecklingen samt synen på existentiella och religiösa frågor bland svenska skolungdomar på högstadiet. Dels har ungdomarna fått svara på enkäter om vad de tycker är viktigast i livet, om upplevelsen av sammanhang (kasam), samt hur de ser på relationer till kamrater, familj, sin skolsituation samt om de har någon religiös tillhörighet. Dels har jag med validerade mätinstrument undersökt elevernas moralutvecklingsnivå samt var de befinner sig i sin identitetsutvecklingsprocess. Vidare har jag djupintervjuat 24 av de 90 elever som deltog i studien.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att utöver relationer till kamrater och vuxna utgör skolan det viktigaste existentiella området i unga människors liv. Resultaten visar tydligt att de som har tillitsfulla relationer både hemma och i skolan har högst värde vad gäller känsla av sammanhang (kasam). Religiös tillhörighet bidrar inte till högre kasam, de elever som var mycket religiösa hade inte högre känsla av sammanhang än övriga. Jag fann dock en mindre grupp elever som menade att religionen gav dem motivation och känsla av mening.

– Att relationer och skola är de områden som påverkar ungas psykiska mående mest är i sig inte så förvånande eftersom det är i skolan ungdomar vistas stor del av sin tid. Intressant är ändock att skolprestationer inte tycks påverka känslan av mening och sammanhang i samma utsträckning som tillitsfulla och trygga relationer. Elever med bra betyg har inte givet högre kasam än elever med låga betyg. Mina resultat bekräftar också tidigare forskning som visar att pojkar har högre kasam än flickor trots att pojkar presterar sämre i skolan.

Vad överraskade dig?

– Jag slogs av hur intresserade och villiga eleverna var att samtala om de här frågorna. ”Så här skulle alla få prata”, kommenterade ett flertal elever. Vad gäller resultaten blev jag först väldigt överraskad av att 79 procent uppgav en religiös tillhörighet, vilket lät väldigt högt. Men vid närmare efterfrågan visade sig detta mer handla om kulturell tillhörighet, att de firar jul, är döpta och liknande än något som gav kraft i vardagen. Några elever uttryckte att de inte var troende i dag av den anledningen att de mår bra ändå och inte anser sig behöva religionen. Samtidigt var de öppna för att vända sig till religionen om livet skulle kärva till sig. De såg helt enkelt religionen som ett slags buffert i livet, vilket inverkade positivt på upplevelsen av meningsfullhet.

Vem har nytta av dina resultat?

– I förlängningen barn och ungdomar. Jag hoppas att resultaten kan bidra med att belysa vikten av att systematiskt och åldersanpassat samtala om existentiella frågor i skolan. Inte bara på högstadiet utan genom hela skolgången som ett sätt att förebygga psykisk ohälsa.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-02-04 09:34 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-02-12 15:48 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Skolportens magasin
Nytt nr ute 15 maj!

Nytt nr ute 15 maj!

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer och prenumerera här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Ifous fokuserar: Att utreda närvaroproblem i skolan

Denna rapport har två delar vilka båda syftar till att stärka skolans arbete med att utreda närvaroproblem. Den första delen ger en överblick av den forskning som finns på området. Den andra delen är en praktisk vägledning som visar vilka moment som bör ingå i en utredning och hur de kan utformas. (pdf)

Ny forskningsöversikt om orsaker till skolfrånvaro

Vad kan forskningen lära oss om hur man kan kartlägga och analysera orsakerna till skolfrånvaro? En ny rapport från Ifous och Region Stockholm ger en sammanställning av relevant forskning inom området samt konkret, saklig och användbar information om kunskapsläget.

Klättra högre efter naturvetenskapen!

”Vi behöver naturvetenskaplig kunskap för att fatta kloka beslut om hur vi ska använda våra gemensamma resurser.” Cecilia Caimans forskning om barn och hållbarhet har väckt mycket intresse.

Poddagogen #5: Thérèse Halvarson Britton om studiebesök i religionsundervisningen

I nya avsnittet av Poddagogen möter vi Thérèse Halvarson Britton som berättar om studiebesökens roll i religionsundervisningen. Poddare är lektorerna Janne Kontio och Sofia Lundmark.

Därför förbättras inte elevresultaten – trots insatser

Skolan hade genomfört digitaliseringar av skolarbetet, stärkt det kollegiala lärandet och arbetat med språkutvecklande arbetssätt. Men trots alla dessa insatser fortsatte andelen elever som gick ut gymnasiet med fullständiga betyg att sjunka. Varför?