Skolans arbete mot mobbning speglar elevers psykiska ohälsa

Ett aktivt och synligt arbete mot mobbning stärker alla elever, inte bara de utsatta. Det visar Victoria Lönnfjord som undersökt kopplingen mellan olika sociala påfrestningar och högstadieelevers psykiska ohälsa.

Victoria Lönnfjord
Victoria Lönnfjord

Född 1979
Bor i Karlstad

Disputerade 2021-12-17
vid Karlstads universitet


AVHANDLING
Social stressors and their association with psychosomatic problems among adolescents: Implications for school social work

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag arbetade tidigare med kunskapsutveckling inom socialtjänsten och har alltid varit intresserad av ungdomars levnadsvillkor. Den här doktorandtjänsten väckte mitt intresse just för dess fokus på skolan som social arena. Skolan är ju en plats där unga tillbringar stor del av sin tid, att inte klara skolan är en känd riskfaktor vad gäller framtida sociala- och hälsorelaterade problem.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt kopplingen mellan olika sociala påfrestningar och högstadieelevers psykiska ohälsa samt vilka faktorer som skyddar mot de här sociala påfrestningarna. Avhandlingen bygger på redan insamlade data från enkäter med 3 700 högstadieelever i Karlstads kommun.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Skolrelaterade aspekter som påverkar elevers psykiska ohälsa är stress över skolarbeten och betyg men också uppfattningen av skolans arbete mot mobbning. Det senare gäller både elever som är utsatta för mobbning och de som inte är det. Vad skolan gör mot mobbning påverkar alltså samtliga elevers mående. Barn och unga som lever med en förälder eller ingen av föräldrarna är mer sårbara och upplever högre grad av psykisk ohälsa jämfört med de som bor växelvis, eller hos båda, föräldrarna. Påverkar psykisk ohälsa gör också föräldrars arbetslöshet. Resultaten visar också att tilltro till sin egen förmåga, som ju är framskrivet i läroplanen, har en tydlig koppling till psykosomatiska symptom.

– Slutsatser jag drar i avhandlingen är att skolkuratorer bör fokusera på att stärka elevers tilltro till sin egen förmåga samt på frågor kring skolprestationer och elevers stress kring skolarbetet. Elevers tilltro till sig själva är också något de vuxna i skolan kan påverka. Som grupp är tjejer särskilt sårbara, min forskning visar att relationen mellan tilltro till sin egen förmåga och psykisk ohälsa är starkare hos tjejer. Att skolan arbetar aktivt och synligt mot mobbning stärker alla elever, inte bara de som är utsatta. Jag menar att det är viktigt att synliggöra skolans värdegrund och förklara dess syfte.

Vad överraskade dig?

– Jag trodde att tilltro till sin egen förmåga skulle innebära ett skydd mot sociala påfrestningar men resultaten visar inte det. Det här förvånade mig eftersom tilltron på den egna förmågan har en direkt påverkan på psykisk ohälsa.

Vem har nytta av dina resultat?

– Avhandlingen vänder sig främst till skolkuratorer och övriga inom elevhälsan. Men det är viktigt att all skolpersonal har kunskap om de aspekter som påverkar elevernas mående. Lärare och skolledare har ett stort ansvar i exempelvis arbetet mot mobbning. I slutändan hoppas jag att resultaten kan vara till nytta för eleverna själva.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2022-02-03 16:49 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Vägen från frånvaro till närvaro börjar med tillhörighet och trivsel

Att vända skolfrånvaro till närvaro kräver förändrade förutsättningar – skolpersonal som skapar tillit och förtroende hos eleven, en anpassad studiegång eller alternativa lärmiljöer. Det konstaterar Tobias Forsell som forskat om orsaker till omfattande frånvaro men också hur vägen tillbaka till skolan kan se ut.

Samband mellan god hälsa och hög status i skolan

Det finns en tydlig koppling mellan ungdomars mående och deras sociala status i skolan. Överlag mår killarna bättre men de har också generellt en högre status, visar Junia Joffer som forskat om ungas hälsa.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem i hemma också ofta har det i skolan.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Förenklad framställning av hållbar utveckling i läromedel

I läromedel framställs hållbar utveckling utifrån en tydlig mansnorm som osynliggör konflikter. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare

Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare byggs oftast upp kring vardagliga situationer där läraren behöver stöd i sitt arbete. Det visar Thomas Blom som forskat om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter

Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar bra för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Modellen ger goda resultat även på lång sikt, visar Camilla Nilvius forskning.

Snabba barn får mest plats i konstruktionsaktiviteter på förskolan

Kvicka och initiativrika barn får mest plats när det byggs och konstrueras på förskolan. Det visar Johan Boström som har undersökt konstruktionsaktiviteter i relation till teknik och genus.

Matematik skapas i leken på fritidshemmet

På fritidshemmet uppstår och skapas matematik i relation till lek och umgänge. Ofta helt spontant men ibland med ett tydligt mål och syfte, visar Anna Wallin i sin avhandling.

Lite utrymme för längre skapandeprocesser i förskoleateljén 

Förskoleateljén är styrd av rutiner och en målinriktad läroplan, vilket sätter stopp för möjligheten att få vara i en längre skapandeprocess. Det menar Yvonne Lindh som forskat i ämnet.

Rätten till utbildning – mer än kunskapsmål

Rätten till utbildning förstås bäst som en mänsklig rättighet som vi har i egenskap av att vara människa – snarare än att vara medborgare i en stat. Det menar Christian Norefalk, som forskat om utbildning som en mänsklig rättighet.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Lärare och lärarstudenter har svårt att fånga elevers matematikkunskaper

Lärare behöver utveckla sitt professionella ämnesspråk för att få syn på vad barn och elever lär i matematik. Det visar Christina Svensson som forskat om professionsutveckling inom matematikundervisning.

Nyanlända föräldrar tar aktiv del i barnens förskola

Wiji Bohme Shomarys forskning visar att nyanlända föräldrar har stor handlingskraft och vilja att ta del av sina barns förskola. Men i statliga dokument framställs invandrade föräldrar som en grupp utan agens och i behov av stöd.

Känslomässig berg- och dalbana att lära sig programmera

Det finns såväl sociala som emotionella faktorer i situationen som uppstår när studenter lär sig att programmera. Detta har betydelse för om eleven vill fortsätta med programmering, visar Kristina von Hausswolffs avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Ny metod utvecklar förståelse i matematik

Barn som redan i förskoleåldern utvecklar en djupare förståelse av tal blir bättre på matematik än de barn som lär sig genom att räkna fram- och baklänges ett steg i taget. Det visar forskning vid Göteborgs universitet som också prövat ut olika metoder för undervisning i matematik.

Allt om specialpedagogik i förskolan

Maria Ohlsson, själv specialpedagog, har skrivit en heltäckande bok om specialpedagogiska förhållningssätt och metoder i förskolan.

Psychological theory may help boost student engagement

A psychological theory developed in the 1970s and 1980s may hold the answer to engaging students in classroom lessons. Erika Patall, associate professor of education and psychology, says research supports the theory as a teaching strategy focused on autonomy, competence and relatedness.

Boktips: Kreativa anpassningar

Specialpedagogen Veronica Ferm har läst en ny antologi om specialpedagogik i förskolan som vidgar begreppen om bemötande och bedömning av yngre barn.

Sociala medier kan vara förklaringen till lästrenden bland unga

En undersökning från SOM-institutet vid Göteborgs universitet visar att lästrenden har vänt. Unga vuxna läser mer än tidigare. En förklaring kan vara att böckerna diskuteras på sociala medier.