Skolans arbete mot mobbning speglar elevers psykiska ohälsa

Ett aktivt och synligt arbete mot mobbning stärker alla elever, inte bara de utsatta. Det visar Victoria Lönnfjord som undersökt kopplingen mellan olika sociala påfrestningar och högstadieelevers psykiska ohälsa.

Victoria Lönnfjord
Victoria Lönnfjord

Född 1979
Bor i Karlstad

Disputerade 2021-12-17
vid Karlstads universitet


AVHANDLING
Social stressors and their association with psychosomatic problems among adolescents: Implications for school social work

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag arbetade tidigare med kunskapsutveckling inom socialtjänsten och har alltid varit intresserad av ungdomars levnadsvillkor. Den här doktorandtjänsten väckte mitt intresse just för dess fokus på skolan som social arena. Skolan är ju en plats där unga tillbringar stor del av sin tid, att inte klara skolan är en känd riskfaktor vad gäller framtida sociala- och hälsorelaterade problem.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt kopplingen mellan olika sociala påfrestningar och högstadieelevers psykiska ohälsa samt vilka faktorer som skyddar mot de här sociala påfrestningarna. Avhandlingen bygger på redan insamlade data från enkäter med 3 700 högstadieelever i Karlstads kommun.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Skolrelaterade aspekter som påverkar elevers psykiska ohälsa är stress över skolarbeten och betyg men också uppfattningen av skolans arbete mot mobbning. Det senare gäller både elever som är utsatta för mobbning och de som inte är det. Vad skolan gör mot mobbning påverkar alltså samtliga elevers mående. Barn och unga som lever med en förälder eller ingen av föräldrarna är mer sårbara och upplever högre grad av psykisk ohälsa jämfört med de som bor växelvis, eller hos båda, föräldrarna. Påverkar psykisk ohälsa gör också föräldrars arbetslöshet. Resultaten visar också att tilltro till sin egen förmåga, som ju är framskrivet i läroplanen, har en tydlig koppling till psykosomatiska symptom.

– Slutsatser jag drar i avhandlingen är att skolkuratorer bör fokusera på att stärka elevers tilltro till sin egen förmåga samt på frågor kring skolprestationer och elevers stress kring skolarbetet. Elevers tilltro till sig själva är också något de vuxna i skolan kan påverka. Som grupp är tjejer särskilt sårbara, min forskning visar att relationen mellan tilltro till sin egen förmåga och psykisk ohälsa är starkare hos tjejer. Att skolan arbetar aktivt och synligt mot mobbning stärker alla elever, inte bara de som är utsatta. Jag menar att det är viktigt att synliggöra skolans värdegrund och förklara dess syfte.

Vad överraskade dig?

– Jag trodde att tilltro till sin egen förmåga skulle innebära ett skydd mot sociala påfrestningar men resultaten visar inte det. Det här förvånade mig eftersom tilltron på den egna förmågan har en direkt påverkan på psykisk ohälsa.

Vem har nytta av dina resultat?

– Avhandlingen vänder sig främst till skolkuratorer och övriga inom elevhälsan. Men det är viktigt att all skolpersonal har kunskap om de aspekter som påverkar elevernas mående. Lärare och skolledare har ett stort ansvar i exempelvis arbetet mot mobbning. I slutändan hoppas jag att resultaten kan vara till nytta för eleverna själva.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2022-02-03 16:49 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Vägen från frånvaro till närvaro börjar med tillhörighet och trivsel

Att vända skolfrånvaro till närvaro kräver förändrade förutsättningar – skolpersonal som skapar tillit och förtroende hos eleven, en anpassad studiegång eller alternativa lärmiljöer. Det konstaterar Tobias Forsell som forskat om orsaker till omfattande frånvaro men också hur vägen tillbaka till skolan kan se ut.

Samband mellan god hälsa och hög status i skolan

Det finns en tydlig koppling mellan ungdomars mående och deras sociala status i skolan. Överlag mår killarna bättre men de har också generellt en högre status, visar Junia Joffer som forskat om ungas hälsa.

Blygsamma långtidsresultat för mindfulness i klassrummet

Mindfulness i skolan gav inga övertygande långtidsresultat när det gäller minskning av symptom på psykisk ohälsa. Det visar Elin Areskoug Sandbergs avhandling.

Stora skiljelinjer kring sexualundervisning i skolan

Jack Lukkerz belyser i sin avhandling skolpersonals och samhällets syn på sexualundervisningen i skolan och gymnasiesärskolan. Resultaten vittnar om många osäkra lärare och djupa skiljelinjer i synen på ungas sexualitet.

Målstyrda aktiviteter tolkas olika av barn och förskollärare

Relationsskapande processer och mellanmänskliga möten är bland det viktigaste för barns utveckling och lärande i förskolan. Men interaktionen och det sociala samspelet tas ofta för givet, visar Katarina Nilfyrs forskning.

Ojämlik fördelning av lärarkompetens i skolan

Elever i socioekonomiskt missgynnade skolor har ofta mindre erfarna och mindre utbildade lärare än elever från mer välbärgade områden. Det visar Leah Glassows forskning.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Svårt att inkludera ungdomar i beslutsfattande 

När ungdomar bjuds in att delta i kommunala medborgardialoger blir deras deltagarroll och makt begränsad och styrd – trots att syftet var motsatsen. Det visar Simon Magnussons avhandling.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

Nyanlända elever förhåller sig till positionen som migrant

Nyanlända gymnasieelever upplever ett begränsat utrymme att vara någon annan än migrant i skolan. Det visar Ulrika Lögdberg som forskat om unga migranters välbefinnande i relation till skola och vardag.

Mellanmänskligt ansvar i fokus i undervisningen om mänskliga rättigheter

I lärares och elevers diskussioner om mänskliga rättigheter lyfts framför allt allas lika värde och individens ansvar och skyldigheter fram. Det visar Frida L Nilssons avhandling om mänskliga rättigheter som kunskapsinnehåll i den svenska gymnasieskolan.

Skillnad på förortssvenska och slang

Förortssvenska, eller 'förortska', talas av unga både i skolan och på fritiden. Men det innebär inte att ungdomarna talar slang hela tiden – förortskan är deras formella sätt att prata svenska, konstaterar Karin Senter som forskat i ämnet.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!
  Skolportens magasin nr 2/2023

Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!

INTERVJU: Forskaren Emma Leifler vill att fler lärare får lära sig mer om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. TEMA: Nya perspektiv med ämnesövergripande undervisning.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Forskaren upptäckte barnens språkbeteende av en slump

Att förskolebarn använder engelska som lekspråk är mycket vanligare i mångkulturella områden, enligt en ny studie. På de undersökta förskolorna är det främst när pedagogerna inte deltar i leken som barnen växlar över till engelska.  

Professor: Så ökar du elevernas intresse för matematik

Våga lita på att dina elever har egna idéer – och låt dem jämföra sina lösningar med varandra. ”Du som lärare behöver inte alltid vara den som förklarar allt och visar lösningarna,” säger Elham Kazemi, professor i matematikdidaktik vid University of Washington.

Förskolelärare får stöd i att lära barn om hållbarhet

Mänskligheten står inför stora hot mot sin överlevnad. Hur pratar man med barnen om det här? Forskare vid Linköpings universitet har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskollärare att gripa sig an det svåra ämnet.

Hon forskar om skolledares politiska engagemang

I forskningsprojektet Skola i samhället studeras rektorer, lärare och elever som ägnar sig åt politisk aktivism kopplat till skolan. ”Vi började fundera på vad det är som gör att man lämnar tjänstemannarollen, och blir aktivist”, säger Eva Reimers, Göteborgs universitet.

Så kan förskollärare prata med barn om hållbar utveckling

Världen står inför komplexa klimatutmaningar som kan vara knepigt att prata om med barn. Forskare har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskolans pedagoger att diskutera hållbarhet med de allra yngsta.  

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer