Skolans arbete mot mobbning speglar elevers psykiska ohälsa

Ett aktivt och synligt arbete mot mobbning stärker alla elever, inte bara de utsatta. Det visar Victoria Lönnfjord som undersökt kopplingen mellan olika sociala påfrestningar och högstadieelevers psykiska ohälsa.

Victoria Lönnfjord
Victoria Lönnfjord

Född 1979
Bor i Karlstad

Disputerade 2021-12-17
vid Karlstads universitet


AVHANDLING
Social stressors and their association with psychosomatic problems among adolescents: Implications for school social work

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag arbetade tidigare med kunskapsutveckling inom socialtjänsten och har alltid varit intresserad av ungdomars levnadsvillkor. Den här doktorandtjänsten väckte mitt intresse just för dess fokus på skolan som social arena. Skolan är ju en plats där unga tillbringar stor del av sin tid, att inte klara skolan är en känd riskfaktor vad gäller framtida sociala- och hälsorelaterade problem.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt kopplingen mellan olika sociala påfrestningar och högstadieelevers psykiska ohälsa samt vilka faktorer som skyddar mot de här sociala påfrestningarna. Avhandlingen bygger på redan insamlade data från enkäter med 3 700 högstadieelever i Karlstads kommun.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Skolrelaterade aspekter som påverkar elevers psykiska ohälsa är stress över skolarbeten och betyg men också uppfattningen av skolans arbete mot mobbning. Det senare gäller både elever som är utsatta för mobbning och de som inte är det. Vad skolan gör mot mobbning påverkar alltså samtliga elevers mående. Barn och unga som lever med en förälder eller ingen av föräldrarna är mer sårbara och upplever högre grad av psykisk ohälsa jämfört med de som bor växelvis, eller hos båda, föräldrarna. Påverkar psykisk ohälsa gör också föräldrars arbetslöshet. Resultaten visar också att tilltro till sin egen förmåga, som ju är framskrivet i läroplanen, har en tydlig koppling till psykosomatiska symptom.

– Slutsatser jag drar i avhandlingen är att skolkuratorer bör fokusera på att stärka elevers tilltro till sin egen förmåga samt på frågor kring skolprestationer och elevers stress kring skolarbetet. Elevers tilltro till sig själva är också något de vuxna i skolan kan påverka. Som grupp är tjejer särskilt sårbara, min forskning visar att relationen mellan tilltro till sin egen förmåga och psykisk ohälsa är starkare hos tjejer. Att skolan arbetar aktivt och synligt mot mobbning stärker alla elever, inte bara de som är utsatta. Jag menar att det är viktigt att synliggöra skolans värdegrund och förklara dess syfte.

Vad överraskade dig?

– Jag trodde att tilltro till sin egen förmåga skulle innebära ett skydd mot sociala påfrestningar men resultaten visar inte det. Det här förvånade mig eftersom tilltron på den egna förmågan har en direkt påverkan på psykisk ohälsa.

Vem har nytta av dina resultat?

– Avhandlingen vänder sig främst till skolkuratorer och övriga inom elevhälsan. Men det är viktigt att all skolpersonal har kunskap om de aspekter som påverkar elevernas mående. Lärare och skolledare har ett stort ansvar i exempelvis arbetet mot mobbning. I slutändan hoppas jag att resultaten kan vara till nytta för eleverna själva.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2022-02-03 16:49 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Vägen från frånvaro till närvaro börjar med tillhörighet och trivsel

Att vända skolfrånvaro till närvaro kräver förändrade förutsättningar – skolpersonal som skapar tillit och förtroende hos eleven, en anpassad studiegång eller alternativa lärmiljöer. Det konstaterar Tobias Forsell som forskat om orsaker till omfattande frånvaro men också hur vägen tillbaka till skolan kan se ut.

Samband mellan god hälsa och hög status i skolan

Det finns en tydlig koppling mellan ungdomars mående och deras sociala status i skolan. Överlag mår killarna bättre men de har också generellt en högre status, visar Junia Joffer som forskat om ungas hälsa.

”Kvalitet” – ett begrepp som ofta konstrueras som en ”brist”

Kvalitet verkar ofta konstrueras som en ”brist” eller som ett ”problem” i diskussionen om vuxenutbildning, visar Johanna Mufics avhandling.  "Det blir väldigt svårt att ifrågasätta fokuset på kvalitet eftersom det ofta får en status av något "universellt bra". Här hoppas jag att min avhandling kan bidra med verktyg", säger hon.

Lärarstudenter behöver diskutera bedömning i engelskämnet

Mer diskussion under lärarutbildningen om bedömning och betygssättning i engelskämnet kan stärka studenterna och skapa en mer jämlik bedömning. Det visar Anna-Marie Csöreghs avhandling i ämnet.

Nyanlända elever förhåller sig till positionen som migrant

Nyanlända gymnasieelever upplever ett begränsat utrymme att vara någon annan än migrant i skolan. Det visar Ulrika Lögdberg som forskat om unga migranters välbefinnande i relation till skola och vardag.

Fritidshemmet fångar inte upp elever i behov av extra stöd

Fritidshemmet behöver göra mer för att fånga upp elever som behöver extra stöd. Det konstaterar Birgitta Lundbäck som undersökt hur specialpedagogiken får plats i fritidshemmets verksamhet.

Mellanmänskligt ansvar i fokus i undervisningen om mänskliga rättigheter

I lärares och elevers diskussioner om mänskliga rättigheter lyfts framför allt allas lika värde och individens ansvar och skyldigheter fram. Det visar Frida L Nilssons avhandling om mänskliga rättigheter som kunskapsinnehåll i den svenska gymnasieskolan.

Skillnad på förortssvenska och slang

Förortssvenska, eller 'förortska', talas av unga både i skolan och på fritiden. Men det innebär inte att ungdomarna talar slang hela tiden – förortskan är deras formella sätt att prata svenska, konstaterar Karin Senter som forskat i ämnet.

Undervisning och lek i fokus när fritidshemmets läroplan togs fram

Undervisning är ett begrepp som successivt har kommit in i fritidshemmets verksamhet. Men många yrkesverksamma har haft svårt att anamma begreppet eftersom det är så starkt förknippat med skolans verksamhet, säger Maria Norqvist som forskat om fritidshem.

Flytt och vräkning ökar risk för skolmisslyckanden

Gymnasieelever som upplevt vräkningar löper betydligt högre risk att inte nå examen inom fyra år, visar Anna Kahlmeters avhandling.

Elever med rörelsehinder upplever utanförskap

Stigmatisering och socialt utanförskap präglar skolvardagen hos elever med rörelsehinder vid landets riksgymnasium. Det visar Emil Bernmalm i sin avhandling.

Lärarkåren delad i synen på naturvetenskap

I vilken utsträckning ska lärare inkludera etik och moral inom de naturvetenskapliga ämnena? Ola Nordqvists avhandling visar att en större grupp lärare var övervägande positiva till detta. En mindre grupp ansåg däremot att naturvetenskapen ska presenteras som faktabaserad och värderingsfri.

Olika villkor för fysisk aktivitet hos unga med autism

Barn och unga med autism behöver få sina individspecifika villkor tillgodosedda för att vilja och kunna delta i fysiska aktiviteter såväl i skolan som på fritiden. Det visar Susann Arnells forskning.

Ett rättviseperspektiv på skolvalsfrågan

Reglerna för etablering av friskolor samt det nuvarande kösystemet gynnar framför allt de elever som redan har goda möjligheter i livet. Det menar forskaren Erik Gustavsson, som i sin avhandling lyfter fram frågor om skolval ur ett rättviseperspektiv.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem hemma också ofta har det i skolan.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Ny forskning: Surfplattor minskar kreativiteten på förskolan

Digitala verktyg ingår i läroplanen för förskolebarn, redan från ett års ålder. Nu visar svensk forskning att småbarnens lek med surfplattor ser helt annorlunda ut än annan lek.

Stötta eller inte? Det är frågan i ett nytt forskningsprojekt kring språkutveckling i förskolan

Räcker det att barn befinner sig i en stimulerande miljö där man pratar och läser, eller kan ett än mer strukturerat stöd i förskolan ge bättre effekt på språkutvecklingen? Det hoppas forskningsledaren Peter Andersson Lilja få svar på i forskningsprojektet som nu startar på Högskolan i Borås.

Känslor gentemot skolan kan påverka högstadieelevens prestationer på lång sikt

Finns det ett samband mellan högstadieelevers skolrelaterade utmattning, engagemang och prestationer i matematik? Ja, det gör det, också på lång sikt. Det visar en undersökning vid Åbo Akademi.

Gaming och psykisk hälsa hos unga i Sverige undersöks

Gaming är idag en vanlig fritidsaktivitet hos många ungdomar och är sedan sommaren år 2018 klassad som så pass problematisk att den finns som en diagnos, gaming disorder. Forskare på Högskolan Väst hoppas att resultaten från en ny studie ska bidra till att förebygga psykisk ohälsa som är relaterad till gaming.

”Begåvade människor gör dumma saker”

Folk lägger en stor del av sin arbetstid på kvalitetssäkring, varumärkesarbete och på att utarbeta strategier. Lundaforskaren Mats Alvesson bedriver ett korståg mot dagens klyschor och tomma reformer i administration och ledarskap. ”Samtidigt som vi lever i ett kunskapssamhälle verkar vi också i ett fördumningssamhälle.”