Skolans omöjliga kompensatoriska uppdrag

Lärare och rektorer ställs allt oftare inför valet att göra det juridiskt rätta eller det pedagogiskt rätta. David Ryffé har utforskat skolans kompensatoriska uppdrag och belyser i sin avhandling ett ängsligt Skolsverige fyllt av regelverk och krockande normer.

David Ryffé
David Ryffé

Född 1979
Bor i Göteborg

Disputerade 2019-11-08
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Omöjligt uppdrag. Om rättslig styrning och normkollisioner i skolans kompensatoriska uppdrag

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är journalist i grunden och har tidigare arbetat på Uppdrag granskning vid Sveriges Television, ett jobb som förde mig in på juridiken. Som utbildad jurist hamnade jag på Skolinspektionen och senare som juridiskt ombud och medlare för elever, kommuner och friskolor. Efter tre år på myndighet längtade jag tillbaka till akademin och fick möjlighet att ta mig an det här outforskade området.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt skolans kompensatoriska uppdrag från tidigt 60-tal och framåt – vad det är, hur det framskrivs och uttrycks i lagar och förordningar och vilka konsekvenser det får. Med det kompensatoriska uppdraget menas skolväsendets skyldighet att med olika medel säkerställa att alla elever ges goda förutsättningar att nå de nationella kunskapskraven oavsett utgångsposition, exempelvis socioekonomisk bakgrund och funktionsvariationer. Avhandlingens fokus är styrningen av den svenska skolan som exemplifieras genom elevens rätt till särskilt stöd. Min hypotes är att skolan som politisk arena i hög grad handlar om att tillgodose ”allt åt alla”. I avhandlingen belyser jag vilka konsekvenser det får för lärare och skolledare.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att skolans styrning har förändrats från en stark och djupt rotad kollektivistisk utgångspunkt till en individualistisk. Det här har lett till en normkollision i relation till skolans kompensatoriska uppdrag. För vems behov går före, gruppens eller individens, och var går gränsen för när och hur man får särskilja elever? Alla som arbetar i skolan vet att det här är en omöjlig fråga.

– Med ett ökat fokus på individ följer också ”rättigheter”. Det handlar här främst om rätten att överklaga, ompröva och anmäla skolans verksamhet. Lärare och skolledare får allt oftare väga in det rättsligt rätta mot det pedagogiskt rätta. Frågan är knepig, å ena sidan går det inte att lagstifta kring åtgärder kring en viss elev eller en viss typ av problem. Å andra sidan kan en lärares pedagogiska bedömning om åtgärder kring en enskild elev i efterhand komma att prövas rättsligt. Kontentan är att allt ansvar skjuts över på skolan. Att i lag kräva vad som inte rimligen kan levereras bidrar till ytterligare misstro mot skolan. Trots alla regelverk och ett stort juridiskt ansvar innehåller lärarutbildningen knappt någon juridik, blivande rektorer läser tio poäng i ämnet. Sammantaget har det här resulterat i ett ängsligt Skolsverige.

– Jag belyser också hur skolans olika styrningslogiker går på tvärs med varandra. Många hävdar att vi har en mål- och resultatstyrd skola. En målstyrd skola innebär att det finns olika vägar att nå målet. Avhandlingen pekar istället på hur starkt detaljstyrd skolan är, vilket är raka motsatsen till målstyrning. Med ökad detaljstyrning följer också ökad tillsyn.

– Mot bakgrund av resultaten, i synnerhet de om skolans motstridiga uppdrag att kompensera både för grupp och individen på samma gång, beskriver jag både pedagogens och rektors roll som ett omöjligt uppdrag, vilket också är titeln på avhandlingen.

Vad överraskade dig?

– Att det finns konflikter på så många olika områden inom skolan. Konflikter har funnits hela tiden men de har intensifierats under de senaste tio åren. Många konflikter kan härledas till den extrema individualiseringen av skolan som fått till följd att det närmast blivit en folksport för vårdnadshavare att klaga på och anmäla skolan.

Vem har nytta av dina resultat?

– Främst lagstiftare som jag hoppas får syn på hur det lapptäcke av reformer som präglar skolan har försvagat snarare än stärkt skolan. Jag hoppas också att avhandlingen kan ge lärare och rektorer argument för att påverka den skolpolitiska utvecklingen.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-11-05 07:59 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-11-12 10:25 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Källkritik i fokus, 28 januari i Stockholm

Ämnesövergripande dag för dig som vill fördjupa dig inom källkritik. Ta del av praxisnära föreläsningar om hur man kan avslöja nätets falska påståenden, nyhetsmedias kompetens inom källkritik - är det så bra som man kan förutsätta. Och hur kan du uppdatera din undervisning om källkritik? Välkommen!

Bättre betyg i idrott och hälsa med gott klassrumsklimat

Ett bra klassrumsklimat i ämnet idrott och hälsa har positiv påverkan på både tillit till sin egen förmåga, delaktighet och betyg hos högstadieelever med funktionsnedsättning. Det visar Karin Bertills i sin avhandling.

Lärare viktiga för att barn till migranter lyckas i arbetslivet

Lärare spelar ofta en avgörande roll för att barn till migranter ska lyckas förverkliga sina ambitioner inom utbildning och arbete. Pinas Aslan beslyser de positiva faktorer som gör att barn till migranter tar sig in på arbetsmarknaden. 

Skriftspråket viktigt i historieämnet

De elever som lyckas bäst på prov i ämnet historia är de som utan skrivinstruktioner förmår skriva längre sammanhängande texter i genrer som sällan syns i läroböckerna. Det visar Susanne Staf i sin avhandling.

Lite fokus på problemlösning i matematikböcker på gymnasiet

Det finns en skillnad i hur matematikböcker på gymnasiet är upplagda, och vad som skrivs fram i läroplanen samt vad forskning om matematiklärande pekar på. Det konstaterar Daniel Brehmer i sin avhandling.  

”Vi-och-dem” präglar konflikter i historieklassrummet

Andreas Mårdh har undersökt historieämnets politiska dimension både i skolan och i högerpopulistiska kommentarsfält. Resultaten visar att när konflikter uppstår i historieklassrummet sker de på ett särskilt sätt som skapar ett "vi-och-dem" mellan eleverna.

Känslor utan plats i samhällskunskapen

Emotioner har ingen given plats i samhällskunskapsämnet, likväl uppstår det ofta starka känslor i klassrummet. Det visar Katarina Blennow som menar att undervisningen skulle vinna på att rama in känslor som viktiga för ämnet.

Stor variation i digital kompetens hos utländska lärare

Läraridentiteten och den pedagogiska grundsynen påverkar vad utländska lärare upplever som nytt eller främmande i en svensk utbildningskontext. Annika Käcks avhandling visar också att det är stor spridning i digital kompetens bland utländska lärare.  

Prov styr elevers skrivande i SO-ämnen

Högstadielevers skrivande i SO består mest av att reproducera kunskapsinnehåll för att klara prov, bli bedömda och få betyg. Skrivandet handlar mindre om att skriva för att förstå och lära sig tillsammans, visar Christina Lind som forskat om skrivpraktiker i SO-ämnena.

Komplexa textsamtal i fysikundervisningen

Att arbeta med textsamtal i NO-undervisningen är komplext. Det konstaterar Jenny Uddling som i sin forskning belyser både möjligheter och begränsningar till språk- och kunskapsutveckling som erbjuds under textsamtalen i fysikklassrummet.

Kränkningsfri skola fokus i det demokratiska uppdraget

Begreppet demokrati är i hög grad kopplat till idéer om mänskliga rättigheter och en outtalad ”svenskhet”. Det konstaterar Ami Cooper som också pekar på att det läggs ett stort ansvar på skolan att producera demokratiska medborgare.

Långsiktiga effekter av systematiska språklekar i förskolan

Systematisk språkträning i förskolan har långtgående effekter, särskilt på barn med läs- och skrivsvårigheter. Det visar Ann-Christina Kjeldsen som forskat om effekter av språklekar i förskola och skola.

Undervisning i matematik vinner på variation

Elever som är duktiga i matte tycker inte med självklarhet att ämnet är kul. Helena Roos visar i sin avhandling att den personliga relationen mellan lärare har stor betydelse för elevers deltagande och lärande i matematik.

Följsamma pedagoger ökar barns inflytande i förskolan

I sin avhandling problematiserar Kristin Ungerberg den vuxendominerade synen på förskolebarns inflytande. Resultaten visar att när pedagogerna vågar stanna kvar i situationer som lockar barnen i vardagen möjliggörs barnens inflytande i förskolan.

Digitala lärplattformar bidrar till återkoppling med fokus på betyg

Agneta Grönlund har forskat om återkoppling i samhällskunskap. Resultaten visar att återkoppling via digitala lärplattformar blandas ihop med betygsdokumentation, vilket bidrar till en mer summativ inriktning på återkopplingen.

Komplext samspel i teaterundervisningen

Textförståelse kan skapas genom kroppen, artefakter och röstkvalitet. Det konstaterar Martin Göthberg som följt lärare och elever i arbetet med en teateruppsättning.  

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

(Lärar)avlastande yrkesgrupper – Var går gränserna?

En studie om nya fördelningar av och förhandlingar om arbete i skolan. (pdf)

Språkförmågan byggs i förskolan

Systematiska språklekar i förskolan kan förbättra barns läskunnighet, särskilt barn med lässvårigheter. Ann-Christina Kjeldsens studie har fått stor internationell uppmärksamhet.

Ledarens betydelse – en kulturell arkitekt

En av ledarens viktigaste roll är att vara en visionsbärare! Ledaren sätter ord på varför organisationen finns. Varför man gör det man gör, vad allt hårt arbete ska leda till och vad som ska ha hänt när vi är i mål? Vad längtar ledaren efter att få se? Vad strävar ledaren efter och vilka medel har ledaren byggt in i sin organisation för att nå dit?

Elevcoachning gav ökad närvaro

Ökad närvaro och måluppfyllelse med professionell elevcoachning. Så heter slutrapporten om ett projekt om elevcoachning i en kommunal grundskola i Stockholm som Specialpedagogiska skolmyndigheten stöttat.

Bristande samverkan när barn inte vill gå i skolan

Samverkan mellan skola, socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatri fungerar ofta dåligt kring barn och unga som slutat gå till skolan. Under året ska Skolverket kartlägga omfattningen av elevfrånvaro och skolors förebyggande arbete.