Dela:

Skolledares syn på verksamhetsidén som ledningsverktyg

Utifrån ett skolutvecklingsperspektiv är det viktigt att de som arbetar i skolan utvecklar gemensamma sätt att se verksamheten. Är variationen för stor är det också svårt att organisera verksamheten och att åstadkomma utveckling i någon bestämd riktning. Det menar Katina Thelin som har intervjuat femton skolchefer om deras arbete med att utveckla en verksamhetsidé. Hennes studie visar att en verksamhetsidé kan användas och ses på många olika sätt.

Katina Thelin
Katina Thelin

Född 1971
Utanför Stockholm

Disputerade 2013-11-13
vid Karlstads universitet

Foto: Karlstads universitet


AVHANDLING
Mellan varumärke och gemensamt raster. Skilda sätt att se verksamhetsidéer för pedagogisk verksamhet

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har sedan länge intresserat mig för människors sätt att förstå olika aspekter av tillvaron, eftersom det har betydelse för hur de agerar i olika situationer och hur de tar sig an olika uppgifter. Det gäller elever förstås, men också lärare och skolledare. Utifrån ett lärande och utifrån ett skolutvecklingsperspektiv är variationen i sättet att förstå och agera särskilt intressant. Utan variation är det svårt att utveckla ny kunskap. Det är också svårt att utveckla en verksamhet om det inte finns någon variation i sättet att tänka och agera inom ramen för den.

– Sammantaget har detta lett till att jag kommit att intressera mig för det som jag i min avhandling refererar till som skolutvecklingens paradox det vill säga att det behövs båda variation och samsyn för att det ska ske utveckling.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om hur verksamhetsidéer och arbete med sådana idéer kan förstås i relation till skolans praktik. Studien bygger på intervjuer med skolchefer i en större svensk stad i vilken det under några år pågått ett intensivt arbete med att utveckla en för alla pedagogisk verksamhet gemensam idé – en verksamhetsidé.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Avhandlingen visar bland annat att verksamhetsidéer kan förstås – och förstås – på olika sätt. Variationen kommer till uttryck i chefernas sätt att beskriva idéns funktion i verksamheten såväl som karaktären på den. I min avhandling beskriver jag variationen med hjälp av fem metaforer; varumärket, kittet, kompassen, kartan och rastret. Varje metafor representerar ett specifikt sätt att förstå en verksamhetsidé.

Vad överraskade dig?

– Inledningsvis var jag mest förvånad över att de som deltog hade så olika förståelser av vad det var de försökte åstadkomma. Senare när jag hade resultatet av studien klara för mig var det avsaknaden av koppling mellan sättet att förstå en verksamhetsidé och sättet att resonera kring arbetet med en sådan idé.

Vem har nytta av dina resultat?

Egentligen tror jag att alla som arbetar i skolan, eller förskolan för den delen, har nytta av de resultat jag presenterar. Även om skolledare ─ rektorer och förvaltningschefer ─ kanske utgör den mest naturliga mottagaren i skolans praktik. Även de som arbetar med att utbilda skolledare kan ha nytta dem.

Sidan publicerades 2014-02-17 14:14 av
Sidan uppdaterades 2014-02-27 13:51 av


Relaterat

Undervisning om tolerans riskerar förstärka normer

Elisabet Langmanns forskning visar att undervisningen om tolerans många gånger fastnar i maktpositioner, gränsdragningar och negativa värderingar om den andre.

Egen dator fördjupar inte elevernas kunskaper

Elever som deltar i satsningar på en dator per elev har inte djupare kunskaper än elever som har varit utan dator, visar Håkan Fleischers studie.

Lärarkåren delad i synen på naturvetenskap

I vilken utsträckning ska lärare inkludera etik och moral inom de naturvetenskapliga ämnena? En ny avhandling visar att en större grupp lärare var övervägande positiva till detta. En mindre grupp ansåg däremot att naturvetenskapen ska presenteras som faktabaserad och värderingsfri.

Olika villkor för fysisk aktivitet hos unga med autism

Barn och unga med autism behöver få sina individspecifika villkor tillgodosedda för att vilja och kunna delta i fysiska aktiviteter såväl i skolan som på fritiden. Det visar Susann Arnells forskning.

Ett rättviseperspektiv på skolvalsfrågan

Reglerna för etablering av friskolor samt det nuvarande kösystemet gynnar framför allt de elever som redan har goda möjligheter i livet. Det menar forskaren Erik Gustavsson, som i sin avhandling lyfter fram frågor om skolval ur ett rättviseperspektiv.

Det praktiska i fokus i grundsärskolans slöjdundervisning

Slöjden i grundsärskolan skiljer sig från andra estetiska ämnen, då slöjd oftast undervisas i särskilda lokaler av ämnesspecialiserade lärare. Det framkommer i Anna Sjöqvists forskning om slöjdundervisningens förutsättningar i grundsärskolan.

Redskap främjar elevers algebraiska tänkande

Lärandemodeller, det vill säga medierande redskap som förtydligar det abstrakta, är centrala för elevers förståelse av algebraiska uttryck. Det visar Sanna Wettergren i sin avhandling.

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Kompetensen hos lärare om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, behöver stärkas. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem hemma också ofta har det i skolan.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Viktigt att hitta balans för elever vid idrottsprofilerade skolor

Stöd från såväl föräldrar, skola som lärare är grundläggande för att lyckas kombinera studier med idrott. Lika viktigt är elevens egen förmåga att skapa strukturer och hitta balans, visar Joni Kuokkanens forskning om elever på idrottsprofilerade skolor i Finland.

Förenklad framställning av hållbar utveckling i läromedel

I läromedel framställs hållbar utveckling utifrån en tydlig mansnorm som osynliggör konflikter. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare

Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare byggs oftast upp kring vardagliga situationer där läraren behöver stöd i sitt arbete. Det visar Thomas Blom som forskat om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare.

Organisatoriskt förhållningssätt god grund för rektorsutbildning

Novisa rektorer som har uppfattningen att deras roll är att leda organisationen har bäst möjlighet att använda den obligatoriska rektorsutbildningen för att utveckla sig själva och sin skola. Det visar Stina Jerdborg i sin avhandling.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Digitala sexuella trakasserier påverkar unga i skolan

Digitala sexuella trakasserier är relativt vanliga bland unga, och ofta saknar ungdomarna både stöd och strategier för att hantera det. Det visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Muntligt berättande viktigt i undervisningen

Anekdoter, historier och berättelser kan väcka elevernas intresse, ge nya perspektiv på ett visst ämne, samt stärka relationen mellan lärare och elever. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Läraren som sadlade om för att skapa en bättre skola

Hur får vi mer ordning och reda i skolan? Hur skapar vi en trivsam undervisningsmiljö i klassrummen utan stök, där eleverna lär sig vad de ska och ingen slås ut. De här frågorna har Martin Karlberg studerat i över 20 år. Nu drar han igång ett forskningsprojekt där 100 skolor runt om i landet ska pröva två olika varianter av en metod som kallas IBIS-programmet.

Inspirerande böcker om organisation och ledning

En bok om tillit i arbetsgruppen, två böcker om att leda i förskolan och en antologi med aktuell forskning. Vi tipsar om fyra aktuella böcker som kan vara användbara för dig i jobbet.

Inspirerande! Sveriges enda bygglek med odling

Växtvärket i Malmö handlar om att ge barn bättre städer att växa upp i, och erbjuder både bygglek och odling. Tankar som fångas upp av forskaren Ellen Almers.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer