Skollunchen spelar en viktig roll för barns matvanor

Skollunchen har en högre näringstäthet än de måltider som barn äter utanför skolan. Det konstaterar Patricia Eustachio Colombo, som också menar att det går att få till en skolmåltid som är klimatsmart utan att göra så stora förändringar.

Patricia Eustachio Colombo
Patricia Eustachio Colombo

Född 1987
Bor i Stockholm

Disputerade 2021-02-26
vid Karolinska Institutet


AVHANDLING
Optimizing school meals today. A pathway to sustainable dietary habits tomorrow

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har en master i internationell hälsa och har gjort praktik i Moçambique. Jag har även läst nutrition och global nutrition och mitt examensprojekt handlade om faktorer som kan främja eller inte främja barns matvanor. När jag var i Moçambique blev det väldigt tydligt för mig hur klimatförändringar påverkar många människor, framförallt på landsbygden, och deras möjligheter att kunna äta ordentligt. Så intresset kommer dels från mina erfarenheter från Moçambique men även från ett eget intresse att försöka äta mer hållbart på grund av klimatförändringarna i världen. Doktorandtjänsten tilltalade mig eftersom syftet var att främja hållbara matvanor med fokus på skolmåltider och barn.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om vilken roll skollunchen spelar för barns matvanor. Vi har tittat på vilken näring och vilka livsmedelsgrupper som skollunchen bidrar med. Vi ville skapa oss en bild av vad barnen får i sig och hur mycket, men också skillnader mellan pojkar och flickor och skillnader beroende på föräldrars utbildningsnivå, för att kunna kartlägga skollunchens roll för barns intag.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– I den första studien kom vi fram till att skollunchen spelar en viktig roll. Den bidrar med nästan en tredjedel av det totala energiintaget i snitt för barn, den spelar också en viktig roll när det gäller grönsaksintaget och har generellt en bättre näringsprofil än de måltider som barn äter utanför skolan. Så skollunchen har en lägre energitäthet och en högre näringstäthet än de måltider som äts utanför skolan.

– Vi såg också att skollunchen är en källa till rött och processat kött. Med den kunskapen gick vi vidare för att undersöka om man kan optimera skollunchen och göra den ännu mer näringsriktig men också mer klimatsmart. Maten står för en fjärdedel till en tredjedel av det totala växthusgasutsläppet i världen och kosten i länder som Sverige bidrar också mycket till kroniska sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar och cancer. Så det finns en stor potential att forma och ändra våra matvanor så att de blir mer hälsosamma men också bättre för klimatet och miljön.

– Vi utvecklade en optimeringsmetod som man kan använda för att ta fram nya skolluncher och tog i samarbete med skolor fram skolluncher som är optimerade dels för hållbarhet men också för hälsa. En kommun delade med sig av en matsedel som de serverat på en skola och vi tog fram en ny matsedel med 40 procents lägre klimatpåverkan, och till en lite lägre kostnad än den ursprungliga matsedeln. Det innebär femhundra gram koldioxidekvivalenter per lunch i snitt, vilket motsvarar det som Världsnaturfonden rekommenderar att en skollunch ska ligga på om den ska vara klimatsmart. Nästa steg är att se hur vi kan skala upp det här och hitta sätt att sprida metoden till fler skolor och kommuner som vill jobba med hållbarhet och hälsa i sina måltidsplaneringar.

Vad överraskade dig?

– Det som överraskade mig var att det gick att få ner klimatpåverkan så mycket för skolmåltider. Den nya matsedeln var inte helveganskt eller helvegetariskt, den bestod av blandkost, vilket visar att man inte behöver göra så stora förändringar. Framförallt är det rött kött som står för den största delen av klimatpåverkan för maten, drar man ner lite på det så kommer man ganska långt. Det går att få till en varierad kost som samtidigt är klimatsmart och hälsosam.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framförallt kommuner och skolor och beslutsfattare i kommuner och på högre nivå. Vi har ju klimatmål och vi har mål vad gäller folkhälsa och det här är ett sätt som kan bidra till att uppnå de målen.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2021-05-05 14:40 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Sociala medier viktig kunskapskälla i hälsofrågor för unga

För ungdomar är sociala medier en viktig kunskapskälla i hälsofrågor. Källkritik är därför högst relevant även i hem- och konsumentkunskap, menar forskare Christopher Holmberg.

Låg status hinder för hållbar utveckling i hem- och konsumentkunskap

Hem- och konsumentkunskap har fått ett bredare kunskapsinnehåll genom att hållbarhetsfrågor numera ingår i ämnet. Men brist på tid och resurser gör det svårt att få till i verkligheten, visar Emmalee Gissleviks forskning.

Lite utrymme för längre skapandeprocesser i förskoleateljén 

Förskoleateljén är styrd av rutiner och en målinriktad läroplan, vilket sätter stopp för möjligheten att få vara i en längre skapandeprocess. Det menar Yvonne Lindh som forskat i ämnet.

Rätten till utbildning – mer än kunskapsmål

Rätten till utbildning förstås bäst som en mänsklig rättighet som vi har i egenskap av att vara människa – snarare än att vara medborgare i en stat. Det menar Christian Norefalk, som forskat om utbildning som en mänsklig rättighet.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.

Lärare och lärarstudenter har svårt att fånga elevers matematikkunskaper

Lärare behöver utveckla sitt professionella ämnesspråk för att få syn på vad barn och elever lär i matematik. Det visar Christina Svensson som forskat om professionsutveckling inom matematikundervisning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Vad är beprövad erfarenhet?

Beprövad erfarenhet kan ha minst tre olika betydelser som alla är viktiga för hur vi ska undervisa, leda och organisera skolan. Det säger Anette Jahnke, universitetslektor i pedagogik, samt projekt- och processledare vid forskningsinstitutet Ifous, som har skrivit en bok om beprövad erfarenhet i skolan.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Goda resultat av digital kompetensutveckling i skolan

Pedagogisk användning av digital teknik kan utveckla undervisningen och förbättra lärandet. Flera kommuner ser goda resultat efter att arbetat med modellen Skriva sig till lärande (STL).

Avhandling om skolövergångar utsedd till Lärarpanelens favorit

Barns övergångar från förskola till förskoleklass, eller från förskoleklass till årskurs ett är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén som forskat om lärares arbete med övergångar. Nu har hennes avhandling valts till favorit av Lärarpanelen.