Skollunchen spelar en viktig roll för barns matvanor

Skollunchen har en högre näringstäthet än de måltider som barn äter utanför skolan. Det konstaterar Patricia Eustachio Colombo, som också menar att det går att få till en skolmåltid som är klimatsmart utan att göra så stora förändringar.

Patricia Eustachio Colombo
Patricia Eustachio Colombo

Född 1987
Bor i Stockholm

Disputerade 2021-02-26
vid Karolinska Institutet


AVHANDLING
Optimizing school meals today. A pathway to sustainable dietary habits tomorrow

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har en master i internationell hälsa och har gjort praktik i Moçambique. Jag har även läst nutrition och global nutrition och mitt examensprojekt handlade om faktorer som kan främja eller inte främja barns matvanor. När jag var i Moçambique blev det väldigt tydligt för mig hur klimatförändringar påverkar många människor, framförallt på landsbygden, och deras möjligheter att kunna äta ordentligt. Så intresset kommer dels från mina erfarenheter från Moçambique men även från ett eget intresse att försöka äta mer hållbart på grund av klimatförändringarna i världen. Doktorandtjänsten tilltalade mig eftersom syftet var att främja hållbara matvanor med fokus på skolmåltider och barn.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om vilken roll skollunchen spelar för barns matvanor. Vi har tittat på vilken näring och vilka livsmedelsgrupper som skollunchen bidrar med. Vi ville skapa oss en bild av vad barnen får i sig och hur mycket, men också skillnader mellan pojkar och flickor och skillnader beroende på föräldrars utbildningsnivå, för att kunna kartlägga skollunchens roll för barns intag.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– I den första studien kom vi fram till att skollunchen spelar en viktig roll. Den bidrar med nästan en tredjedel av det totala energiintaget i snitt för barn, den spelar också en viktig roll när det gäller grönsaksintaget och har generellt en bättre näringsprofil än de måltider som barn äter utanför skolan. Så skollunchen har en lägre energitäthet och en högre näringstäthet än de måltider som äts utanför skolan.

– Vi såg också att skollunchen är en källa till rött och processat kött. Med den kunskapen gick vi vidare för att undersöka om man kan optimera skollunchen och göra den ännu mer näringsriktig men också mer klimatsmart. Maten står för en fjärdedel till en tredjedel av det totala växthusgasutsläppet i världen och kosten i länder som Sverige bidrar också mycket till kroniska sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar och cancer. Så det finns en stor potential att forma och ändra våra matvanor så att de blir mer hälsosamma men också bättre för klimatet och miljön.

– Vi utvecklade en optimeringsmetod som man kan använda för att ta fram nya skolluncher och tog i samarbete med skolor fram skolluncher som är optimerade dels för hållbarhet men också för hälsa. En kommun delade med sig av en matsedel som de serverat på en skola och vi tog fram en ny matsedel med 40 procents lägre klimatpåverkan, och till en lite lägre kostnad än den ursprungliga matsedeln. Det innebär femhundra gram koldioxidekvivalenter per lunch i snitt, vilket motsvarar det som Världsnaturfonden rekommenderar att en skollunch ska ligga på om den ska vara klimatsmart. Nästa steg är att se hur vi kan skala upp det här och hitta sätt att sprida metoden till fler skolor och kommuner som vill jobba med hållbarhet och hälsa i sina måltidsplaneringar.

Vad överraskade dig?

– Det som överraskade mig var att det gick att få ner klimatpåverkan så mycket för skolmåltider. Den nya matsedeln var inte helveganskt eller helvegetariskt, den bestod av blandkost, vilket visar att man inte behöver göra så stora förändringar. Framförallt är det rött kött som står för den största delen av klimatpåverkan för maten, drar man ner lite på det så kommer man ganska långt. Det går att få till en varierad kost som samtidigt är klimatsmart och hälsosam.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framförallt kommuner och skolor och beslutsfattare i kommuner och på högre nivå. Vi har ju klimatmål och vi har mål vad gäller folkhälsa och det här är ett sätt som kan bidra till att uppnå de målen.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2021-05-05 14:40 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Sociala medier viktig kunskapskälla i hälsofrågor för unga

För ungdomar är sociala medier en viktig kunskapskälla i hälsofrågor. Källkritik är därför högst relevant även i hem- och konsumentkunskap, menar forskare Christopher Holmberg.

Låg status hinder för hållbar utveckling i hem- och konsumentkunskap

Hem- och konsumentkunskap har fått ett bredare kunskapsinnehåll genom att hållbarhetsfrågor numera ingår i ämnet. Men brist på tid och resurser gör det svårt att få till i verkligheten, visar Emmalee Gissleviks forskning.

Hem- och konsumentkunskap Webbkonferens

Välkommen till en konferens för dig som undervisar i hem- och konsumentkunskap! Ta del av aktuell forskning och praktiska exempel kring en bredd av ämnen inom HKK, med särskilt fokus på undervisning om hållbar matkonsumtion.

Idrott och hälsa Webbkonferens

Konferensen för dig som undervisar i idrott och hälsa på högstadiet och gymnasiet! Ta del av intressanta föreläsningar om bl.a tillgängliga lärmiljöer och socialt samspel, hållbar idrottsundervisning, att bedriva undervisning om friluftsliv med begränsade resurser samt stödundervisning i motorik för nyanlända flickor.

Fysisk beröring okomplicerat i idrott och hälsa

De flesta elever tycker att fysisk beröring från läraren är okomplicerat och helt naturligt i ämnet idrott och hälsa. Men det finns kulturella skillnader, visar Annica Caldeborg som med sitt elevperspektiv fyller en kunskapslucka i forskningen.

Friluftsundervisning stärker tron på egen förmåga

Friluftsundervisningen kan bidra till en ny syn på sig själv och vad som är möjligt. Det menar Åsa Tugetam som forskat om de lärprocesser som tar form under en fjällvandring med gymnasieelever.

Samband mellan god hälsa och hög status i skolan

Det finns en tydlig koppling mellan ungdomars mående och deras sociala status i skolan. Överlag mår killarna bättre men de har också generellt en högre status, visar Junia Joffer som forskat om ungas hälsa.

Genus och prestation styr idrottsprofilerad skola

Prestation och normer om att killar är bättre än tjejer genomsyrar den idrottsprofilerade högstadieskolan. Men det finns skillnader mellan de olika idrotterna, visar Marie Larneby som följt en årskull elever på en idrottsprofilerad skola.

Statisk syn på smak i hem- och konsumentkunskap

Hållbar matkonsumtion får stå tillbaka för smak i undervisningen i  hem- och konsumentkunskap. Det konstaterar Lolita Gelinder som efterlyser en mer problematiserande undervisning i ämnet.

Bättre betyg i idrott och hälsa med gott klassrumsklimat

Ett bra klassrumsklimat i ämnet idrott och hälsa har positiv påverkan på både tillit till sin egen förmåga, delaktighet och betyg hos högstadieelever med funktionsnedsättning. Det visar Karin Bertills i sin avhandling.

Äldre elever får för lite dagsljus och rörelse

Elever på högstadiet får alldeles för lite av både rörelse och solljus under skoldagen. Det konstaterar Peter Pagels som forskat om skolgårdens och rastens betydelse för elevers hälsa.

Ingen tid för elever att öva i ämnet idrott och hälsa

I idrott och hälsa gäller det att prestera här och nu. Ämnet ger ingen tid att öva och träna på färdigheter, visar Madeleine Wiker som forskat om elevers upplevelser av idrott och hälsa i skolan.

Platsen skapar möjligheter för lärande i friluftsliv

Att utgå från plats istället för aktivitet skapar nya infallsvinklar och möjligheter i friluftsundervisningen. Inte minst möjliga samarbeten över ämnesgränserna, visar Jonas Mikaels i sin forskning.

Stor variation i synen på bedömning bland idrottslärare

Bedömning för lärande i ämnet idrott och hälsa blir väldigt olika beroende på hur läraren tolkar begreppet. Björn Tolgfors har identifierat fem olika versioner av BFL i ämnet och vilka didaktiska relationer mellan lärare, elev och ämnesinnehåll som etableras i praktiken.

Svårt få höga betyg i idrott för flickor med utländsk bakgrund

Lena Svennbergs forskning visar att kunskaper och hälsa, snarare än färdigheter och motivation, står i fokus när lärare i idrott och hälsa sätter betyg. Störst möjlighet att få högsta betyg i ämnet är pojkar som bott i Sverige sedan skolstart, går i friskola och har högutbildade föräldrar.

Olika förutsättningar för att nå målen i hem- och konsumentkunskap

Fristående grundskolor har i lägre grad lokaler ämnade för hem- och konsumentkunskap. Elever i grundskolan får därmed inte likvärdiga förutsättningar att nå målen i ämnet, konstaterar Cecilia Lindblom i sin avhandling.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

INTERVJU: Inkluderingen har gått för långt, ropar röster i skoldebatten. Tvärtom, menar MARA WESTLING ALLODI, professor i specialpedagogik. Inkludering är viktig för demokratin – och vi har inte ens börjat.

Läs mer!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Irena Makower: ”De med perfektionistiska personlighetsdrag blir väldigt utsatta”

När idealet är att vara perfekt kan stress, ångest och psykisk ohälsa bli följden. Prestationen blir som en beroendeframkallande drog. Forskning, som den psykologen Irena Makower arbetar med, visar att det bästa sättet att möta detta är att samtala i klassrummet om bland annat drivkrafter.

Ny kunskapssammanställning om psykisk hälsa hos barn och elever med funktionsnedsättning

Nu finns en kunskapssammanställning inom området psykisk hälsa hos barn och elever med funktionsnedsättning. Den visar att elever med funktionsnedsättning trivs i mindre utsträckning i skolan. De har även mer olovlig frånvaro än elever utan funktionsnedsättning.

Att vända en skola

Stora satsningar har gjorts på riktade insatser till utsatta skolor, och fler kan vara på väg. Nu börjar forskarna kunna dra slutsatser om vad som fungerar. Läs ett utdrag ur temat Att vända en skola i nya numret av Skolportens magasin!

Alla ska förstå utmaningen

Spännande forskningsintroduktion­ om vikten av specialpedagogisk ­flerstämmighet i förskolan, skriver Veronica Ferm i en bokrecension.

Undervisning behöver anpassas för nyanlända ungdomar utan tidigare skolbakgrund

Nyanlända ungdomar utan tidigare skolbakgrund behöver få en undervisning som är anpassad efter deras individuella behov på gymnasieskolans språkintroduktion. Förutom att lära sig svenska och vårt skriftspråk måste de till exempel förstå hur de ska förhålla sig till normer som kan vara nya för dem. Läraren spelar en viktig roll i det arbetet visar en avhandling i svenska som andraspråk.