Skollunchen – stökig och svår att organisera

Skollunchen blir sällan den trivsamma paus den är tänkt att vara. Istället upplevs skollunchen som stökig, stressig och utmanande för elever, lärare och rektorer. Det visar Linda Berggren som också pekar på bristen på ansvar och samverkan. 

Linda Berggren
Linda Berggren

Född 1983
Bor i Umeå

Disputerade 2021-02-26
vid Umeå universitet


AVHANDLING
“It’s not really about the food, it’s about everything else”: pupil, teacher and head teacher experiences of school lunch in Sweden

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärare i grunden i bland annat hem- och konsumentkunskap och har alltid varit intresserad av mat, måltider och kultur överlag, vilket också var ett av skälen till att jag utbildade mig till lärare. Senare började jag arbeta vid universitetet och kom den vägen in i ett nordiskt forskningsprojekt om skolmåltider.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det är en kvalitativ studie om elevers, lärares och rektorers upplevelse och uppfattning av skollunchen. Jag undersöker inte maten i sig utan har fokuserat på den pedagogiska, sociala och fysiska/rumsliga dimensionen av skollunchen. Avhandlingen bygger på intervjuer med elever mellan 10-11 år samt deras skriftliga berättelser av hur de upplever skollunchen. Även rektorerna har intervjuats och jag har intresserat mig för hur de upplever skollunchsituationen på sin skola, samt hur de resonerar kring bakomliggande intentioner med skollunchen och om det finns förutsättningar för att förverkliga dessa intentioner. Lärarnas röster har jag fångat in från en tidigare studie där lärare på alla nivåer fritt berättat om hur de upplever och uppfattar skollunchen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– I Sverige har vi en lång tradition av skollunchen och bakom den ligger många goda intentioner– skollunchen ska vara nyttig, pedagogisk och trivsam. Men mina resultat visar att förutsättningarna för detta ofta saknas. Såväl elever, lärare som rektorer pekar på att miljön för skollunchen ofta är högljudd och rörig. Eleverna pekar på att det stundom är smutsigt i matsalen, att det ligger mat där det inte ska ligga mat. Kort om tid medför även att skollunchen ofta känns stressig. I elevernas berättelser framträder också en stark känsla av exponering och sårbarhet som kan kopplas till den fysiska miljön i skolmatsalen. Flera elever pekar på att känslan av utsatthet förstärks när det exempelvis uppstår kö i matsalen. Även lärarna lyfter en rörig miljö, tidsbrist men också det egna behovet av rast och en stunds avkoppling som hinder för att såväl de lokala som nationella intentionerna med skollunchen ska uppfyllas.

– I intervjuerna med rektorerna framkom att de sällan reflekterade över att skollunchen ska vara en integrerad del i det pedagogiska arbetet. Många rektorer hade inte ens tänkt på att inkludera skollunchen i skolans systematiska kvalitetsarbete. Ett intressant resultat är att samverkan mellan rektorer och den centrala måltidsverksamheten i kommunen var mer eller mindre obefintlig eller upplevdes som väldigt svår att få till. Tydligt är att rektorerna lägger mycket ansvar hos den centrala måltidsverksamheten för skollunchen överlag. Detta trots att det är rektors ansvar att se till att skollunchen exempelvis är en integrerad del av skolans verksamhet. Min slutsats här är bland annat att myndigheterna inte når ut med styrdokumenten kring skolluncherna till rektorerna.

Vad överraskade dig?

– Framför allt berördes jag av den utsatthet som många elever upplever vid skollunchen. Men också hur djupt förankrad den ”nyttiga skollunchen” är hos eleverna, vilket speglar den sociokulturella norm som finns kring skollunchen i Sverige och andra nordiska länder. Eleverna var rörande överens om att mat som exempelvis pizza och hamburgare inte hör hemma på skollunchens meny, men samtidigt kunde just dessa maträtter vara en del av en positiv måltidsupplevelse. Jag blev även överväldigad av lärarnas starka åsikter och upplevelser av olika ogynnsamma förutsättningar för skollunchen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tror och hoppas att aktörer på flera olika nivåer kan ha det – allt från lärare upp till beslutsfattare på både lokal och nationell nivå. Men framför allt rektorer som har ett stort ansvar för att integrera skollunchen i den pedagogiska verksamheten. Min avhandling visar hur känsloladdad och komplex skollunchen kan upplevas av både elever och skolans medarbetare.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-05-20 13:43 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Elevers upplevelser av segregation och utanförskap hinder för lärande

Låg måluppfyllelse i matematik hos elever med utländsk bakgrund beror främst på upplevelse av utanförskap snarare än språkförbistring. Det visar Petra Svensson Källbergs avhandling.

Svårt att förändra undervisningen i matematik

Trots höga ambitioner att förändra undervisningen fastnar lärare i matematikens traditionella uppgiftsdiskurs. Det visar Ann-Sofi Röj-Lindberg som forskat om matematiklärare som söker nya arbetssätt.

Hem- och konsumentkunskap Webbkonferens

Välkommen till en konferens för dig som undervisar i hem- och konsumentkunskap! Ta del av aktuell forskning och praktiska exempel kring en bredd av ämnen inom HKK, med särskilt fokus på undervisning om hållbar matkonsumtion.

Sfi i fokus Webbkonferens

Konferensen riktar sig till dig som är lärare eller rektor inom sfi. Intressanta föreläsningar om bl.a bedömning, hur språkundervisning på arbetsplatsen kan fungera, hur vi utvecklar elevers digitala kompetens och vilken effekt språkstödjare kan ha. Välkommen!

Ny metod kan förbättra studenters resultat i uppsatsskrivande

Med hjälp av en så kallad learning analytics-teknik går det att förutse vilka studenter som sannolikt får problem med att bli klar med sin uppsats. Det visar Ken Larsson som forskat om vilka faktorer som ligger bakom ofullständiga högskoleuppsatser.

För lite fokus på yrkesspecifika texter i den gymnasiala lärlingsutbildningen

Gymnasieelever får inte öva tillräckligt på yrkesspecifika texter under sitt arbetsplatsförlagda lärande. Det menar Enni Paul, som forskat om skriftbruk i gymnasiets lärlingsutbildning.

Fokus på praktiska erfarenheter i lärarutbildningen

Blivande lärare lägger stor vikt vid praktiken under utbildningen. Detta på bekostnad av kollaborativt lärande och teori, konstaterar Marina Bendtsen.

Egen identitet viktig i SFI-undervisningen

Hur ser sambanden ut mellan vad SFI-studerande läser och skriver i sin vardag jämfört med vad de får göra inom SFI-utbildningen? Det har forskaren Annika Norlund Shaswar undersökt.

Om meritering i tillsättning av lektorat

Ingegerd Gunvik-Grönbladh har undersökt tjänstetillsättningar av lektorat vid juridiska fakulteten vid Uppsala universitet där sökande bedömdes av vetenskapligt och pedagogiskt sakkunniga.

Medborgarfostran i fokus

Joachim Rosenquist har undersökt skolans medborgarfostran i avhandlingen "Pluralism and Unity in Education. On Education for Democratic Citizenship and Personal Autonomy in a Pluralist Society". Han menar att den präglas av ett spänningsförhållande mellan mångfald ochgemenskap.

Kroppsspråkets betydelse i klassrummet

Det spelar större roll hur vi gör än vad vi gör. Det visar Marie Gelangs avhandling om kroppsspråkets betydelse. Timing, flyt, energi och förmåga att läsa av sin publik är viktiga förmågor hos en god föreläsare.

Skilda referensramar påverkar undervisningen i sfi

Den kommunikativa undervisningsstrategi som man använder inom sfi bygger på dialog, och det framstår som en paradox eftersom den i demokratisk mening inte är kommunikativ, säger forskaren Hans-Olof Gustavsson. Han menar att det är viktigt att i högre utsträckning utforma undervisningen i dialog med de studerande.

Skolportens digitala kurser
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju med den kanadensiske skolforskaren Steven Katz som gärna talar om för lärare att deras fortbildning ger klena resultat – och varför. Stort tema om komvux i förändring.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Kan hälsoenkäter skada elevernas hälsa?

Hälsoenkäter som görs i skolan kan göra elever medvetna om sin socioekonomiska position, visar en forskningsstudie vid Linköpings universitet. "Vissa upplevde skam och funderade på att dölja sanningen för att skydda sig och sin familj", säger Anette Wickström, biträdande professor i kritiska barnstudier.

Många pusselbitar bakom lyckad skolstart

Kid är sex år och går första året på grundsärskolan i Ljungaverk i Ånge. Hans skolstart var mycket väl förberedd och det lade grunden för en positiv utveckling.

Unikt samarbete ger Sveriges första professur i sakprosa

Sveriges första professur i gestaltande sakprosa blir verklighet. Det sker genom ett samarbete mellan Linnéuniversitet, stiftelsen Natur & Kultur, Läromedelsförfattarna och Sveriges Författarförbund.

Matematikundervisning är sämre i redan utsatta skolor

I skolklasser med en hög andel elever med sämre socioekonomiska förutsättningar täcker undervisningen in färre delar av kunskapsinnehållet i matematik och lärare uppger i högre grad att de inte är väl förberedda på att undervisa. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet vars författare efterlyser åtgärder för att skapa en mer likvärdig skola.

Flimmer kan hjälpa barn som har svårt att läsa

”Myrornas krig” kan hjälpa barn med läs- och skrivsvårigheter, visar en ny svensk-norsk studie. ”Det visuella bruset kan jämföras med att ge barnen ett par glasögon. Effekten på läsning och minne är omedelbar,” säger en lektor i pedagogik.