Skollunchen – stökig och svår att organisera

Skollunchen blir sällan den trivsamma paus den är tänkt att vara. Istället upplevs skollunchen som stökig, stressig och utmanande för elever, lärare och rektorer. Det visar Linda Berggren som också pekar på bristen på ansvar och samverkan. 

Linda Berggren
Linda Berggren

Född 1983
Bor i Umeå

Disputerade 2021-02-26
vid Umeå universitet


AVHANDLING
“It’s not really about the food, it’s about everything else”: pupil, teacher and head teacher experiences of school lunch in Sweden

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärare i grunden i bland annat hem- och konsumentkunskap och har alltid varit intresserad av mat, måltider och kultur överlag, vilket också var ett av skälen till att jag utbildade mig till lärare. Senare började jag arbeta vid universitetet och kom den vägen in i ett nordiskt forskningsprojekt om skolmåltider.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det är en kvalitativ studie om elevers, lärares och rektorers upplevelse och uppfattning av skollunchen. Jag undersöker inte maten i sig utan har fokuserat på den pedagogiska, sociala och fysiska/rumsliga dimensionen av skollunchen. Avhandlingen bygger på intervjuer med elever mellan 10-11 år samt deras skriftliga berättelser av hur de upplever skollunchen. Även rektorerna har intervjuats och jag har intresserat mig för hur de upplever skollunchsituationen på sin skola, samt hur de resonerar kring bakomliggande intentioner med skollunchen och om det finns förutsättningar för att förverkliga dessa intentioner. Lärarnas röster har jag fångat in från en tidigare studie där lärare på alla nivåer fritt berättat om hur de upplever och uppfattar skollunchen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– I Sverige har vi en lång tradition av skollunchen och bakom den ligger många goda intentioner– skollunchen ska vara nyttig, pedagogisk och trivsam. Men mina resultat visar att förutsättningarna för detta ofta saknas. Såväl elever, lärare som rektorer pekar på att miljön för skollunchen ofta är högljudd och rörig. Eleverna pekar på att det stundom är smutsigt i matsalen, att det ligger mat där det inte ska ligga mat. Kort om tid medför även att skollunchen ofta känns stressig. I elevernas berättelser framträder också en stark känsla av exponering och sårbarhet som kan kopplas till den fysiska miljön i skolmatsalen. Flera elever pekar på att känslan av utsatthet förstärks när det exempelvis uppstår kö i matsalen. Även lärarna lyfter en rörig miljö, tidsbrist men också det egna behovet av rast och en stunds avkoppling som hinder för att såväl de lokala som nationella intentionerna med skollunchen ska uppfyllas.

– I intervjuerna med rektorerna framkom att de sällan reflekterade över att skollunchen ska vara en integrerad del i det pedagogiska arbetet. Många rektorer hade inte ens tänkt på att inkludera skollunchen i skolans systematiska kvalitetsarbete. Ett intressant resultat är att samverkan mellan rektorer och den centrala måltidsverksamheten i kommunen var mer eller mindre obefintlig eller upplevdes som väldigt svår att få till. Tydligt är att rektorerna lägger mycket ansvar hos den centrala måltidsverksamheten för skollunchen överlag. Detta trots att det är rektors ansvar att se till att skollunchen exempelvis är en integrerad del av skolans verksamhet. Min slutsats här är bland annat att myndigheterna inte når ut med styrdokumenten kring skolluncherna till rektorerna.

Vad överraskade dig?

– Framför allt berördes jag av den utsatthet som många elever upplever vid skollunchen. Men också hur djupt förankrad den ”nyttiga skollunchen” är hos eleverna, vilket speglar den sociokulturella norm som finns kring skollunchen i Sverige och andra nordiska länder. Eleverna var rörande överens om att mat som exempelvis pizza och hamburgare inte hör hemma på skollunchens meny, men samtidigt kunde just dessa maträtter vara en del av en positiv måltidsupplevelse. Jag blev även överväldigad av lärarnas starka åsikter och upplevelser av olika ogynnsamma förutsättningar för skollunchen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tror och hoppas att aktörer på flera olika nivåer kan ha det – allt från lärare upp till beslutsfattare på både lokal och nationell nivå. Men framför allt rektorer som har ett stort ansvar för att integrera skollunchen i den pedagogiska verksamheten. Min avhandling visar hur känsloladdad och komplex skollunchen kan upplevas av både elever och skolans medarbetare.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-05-20 13:43 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Elevers upplevelser av segregation och utanförskap hinder för lärande

Låg måluppfyllelse i matematik hos elever med utländsk bakgrund beror främst på upplevelse av utanförskap snarare än språkförbistring. Det visar Petra Svensson Källbergs avhandling.

Svårt att förändra undervisningen i matematik

Trots höga ambitioner att förändra undervisningen fastnar lärare i matematikens traditionella uppgiftsdiskurs. Det visar Ann-Sofi Röj-Lindberg som forskat om matematiklärare som söker nya arbetssätt.

Hem- och konsumentkunskap Webbkonferens

Välkommen till en konferens för dig som undervisar i hem- och konsumentkunskap! Ta del av aktuell forskning och praktiska exempel kring en bredd av ämnen inom HKK, med särskilt fokus på undervisning om hållbar matkonsumtion.

Sfi i fokus Webbkonferens

Konferensen riktar sig till dig som är lärare eller rektor inom sfi. Intressanta föreläsningar om bl.a bedömning, hur språkundervisning på arbetsplatsen kan fungera, hur vi utvecklar elevers digitala kompetens och vilken effekt språkstödjare kan ha. Välkommen!

Lyhört bemötande får elever med autism att delta i läs- och skrivundervisning

Ett lyhört bemötande som rymmer både bekräftelse och utmaningar kan få elever med diagnos inom autismspektrum att delta i literacypraktiker, vilket skapar möjlighet till lärande. Det visar Stina Gårlins forskning om läs- och skrivpraktiker i en resursskola.

Stark samhörighet präglar skolan i ett utsatt område

Med ett elevperspektiv belyser forskaren Jonas Lindbäck en förortsskola där utbildning är viktigt och samhörigheten stark.

Fysisk beröring okomplicerat i idrott och hälsa

De flesta elever tycker att fysisk beröring från läraren är okomplicerat och helt naturligt i ämnet idrott och hälsa. Men det finns kulturella skillnader, visar Annica Caldeborg som med sitt elevperspektiv fyller en kunskapslucka i forskningen.

Lite kritik i musikämnet på lärarutbildningen

Blivande lärare och förskollärare får mest beröm i undervisningen i musikämnet för blivande lärare och förskollärare. Kritiken tystas ner – av missriktad välvilja, visar Monica Frick Alexanderssons avhandling.

Fokus på det mätbara i litteraturundervisningen

När det mätbara får allt större betydelse fokuserar svensklärarna mer på språkutveckling, läsförståelse och läsförmåga i skönlitteraturundervisningen – och mindre på elevernas läsupplevelser. Det visar en avhandling av Spoke Wintersparv.

Så kan matematiklärare använda digital teknik i geometrin

Digitala verktyg kan bidra till ökad förståelse av geometri. Det visar Peter Markkanens avhandling om undervisning i geometri i grundskolan.

Bredare perspektiv på religion behövs i undervisningen 

Elever talar ogärna med varandra om religion i skolan, mycket för att de inte vill riskera att framstå som intoleranta. Det säger Fredrik Jahnke som forskat om ungas syn på och tankar om religion i sin skolvardag.

Stop motion-animationer synliggör det osynliga i naturvetenskap

Genom att göra stop motion-animationer i naturvetenskapen blir naturvetenskapliga fenomen tydligare för eleverna. Det visar Daniel Orraryds avhandling.

Lärarstudenter skapar sin läraridentitet i interaktion med andra

Läraridentiteten byggs upp i interaktion med andra under utbildningens gång. Det visar Johan Christensson som belyser hur lärarstudenter med hjälp av erfarenheter från utbildningen, praktiken på skolor och vardagslivet skapar sin läraridentitet.  

Känslor triggar dynamiken i leken

I sin avhandling belyser Nadezda Lebedeva nyanlända barns lek i förskolan. Det som visade sig vara mest betydelsefullt för leken var barnens känslomässiga tillstånd, säger hon.

Stort fokus på bedömning i historieundervisningen

Historielärare är måna om att anpassa undervisningen efter såväl läroplan som elever, och historieundervisningens fokus riktas allt mer mot bedömning. Det visar Jessica Jarhalls avhandling.

Lärare behöver mer kompetens för att integrera programmering i matte och teknik

Lärare har inte tillräckliga kunskaper för att integrera programmering i ämnesundervisningen i matematik och teknik. Det här får allvarliga konsekvenser för undervisningen, menar Lechen Zhang. 

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

INTERVJU: Inkluderingen har gått för långt, ropar röster i skoldebatten. Tvärtom, menar MARA WESTLING ALLODI, professor i specialpedagogik. Inkludering är viktig för demokratin – och vi har inte ens börjat.

Läs mer!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Irena Makower: ”De med perfektionistiska personlighetsdrag blir väldigt utsatta”

När idealet är att vara perfekt kan stress, ångest och psykisk ohälsa bli följden. Prestationen blir som en beroendeframkallande drog. Forskning, som den psykologen Irena Makower arbetar med, visar att det bästa sättet att möta detta är att samtala i klassrummet om bland annat drivkrafter.

Ny kunskapssammanställning om psykisk hälsa hos barn och elever med funktionsnedsättning

Nu finns en kunskapssammanställning inom området psykisk hälsa hos barn och elever med funktionsnedsättning. Den visar att elever med funktionsnedsättning trivs i mindre utsträckning i skolan. De har även mer olovlig frånvaro än elever utan funktionsnedsättning.

Att vända en skola

Stora satsningar har gjorts på riktade insatser till utsatta skolor, och fler kan vara på väg. Nu börjar forskarna kunna dra slutsatser om vad som fungerar. Läs ett utdrag ur temat Att vända en skola i nya numret av Skolportens magasin!

Alla ska förstå utmaningen

Spännande forskningsintroduktion­ om vikten av specialpedagogisk ­flerstämmighet i förskolan, skriver Veronica Ferm i en bokrecension.

Undervisning behöver anpassas för nyanlända ungdomar utan tidigare skolbakgrund

Nyanlända ungdomar utan tidigare skolbakgrund behöver få en undervisning som är anpassad efter deras individuella behov på gymnasieskolans språkintroduktion. Förutom att lära sig svenska och vårt skriftspråk måste de till exempel förstå hur de ska förhålla sig till normer som kan vara nya för dem. Läraren spelar en viktig roll i det arbetet visar en avhandling i svenska som andraspråk.