Skolmusikalprojekt reproducerar elevroller

Strukturer i det omgivande samhället påverkar hur makten fördelas i skolmusikalprojekt. Det får till följd att skolmusikalprojekt reproducerar redan givna elevroller, konstaterar Lorentz Edberg i sin avhandling.  

Lorentz Edberg
Lorentz Edberg

Född 1959
Bor i Holmsund

Disputerade 2019-03-22
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Skolmusikalen: om möten, makt och musik i två skolmusikalprojekt i årskurs nio

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag utbildar musiklärare på Lärarhögskolan i Umeå, men har en lång karriär bakom mig som gymnasielärare. I den rollen har jag medverkat i ett otal skolmusikalprojekt. Varje gång jag ser en skolmusikal funderar jag på vad som skett bakom kulisserna och som format det jag sedan ser på scenen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om två skolmusikalprojekt i två olika skolor i årskurs nio. Skolorna ligger i socioekonomiskt olika områden, den ena i en förort med en övervägande socialdemokratisk väljarkår och den andra i en stadsdel med borgerlig majoritet. Den sistnämnda skolan har också en särskilt musikklass. Jag valde medvetet att fokusera på grundskolan, just för att jag själv inte har någon musikalerfarenhet därifrån och på så vis kunde ta mig an ämnet med någotsånär oförstörda ögon. Jag har genom både intervjuer och observationer utforskat hur skolmusikalarbetet påverkas av vilket slags samhälle skolan ligger i och hur makten fördelas, vilka – lärare eller elever – som styr.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att samhället som skolan ligger i har stor påverkan på maktfördelningen. I stadsdelsskolan var det musikklassens lärare och elever som styrde arbetet. För att få vara med i musikalen krävdes att eleverna antingen gick i musikklassen eller hade dans eller teater som elevens fria val. I förortsskolan fick samtliga elever önska om de ville vara med i musikalen, varpå lärarna bestämde och fördelade rollerna. I teorin ser detta ut att vara ett mer demokratiskt upplägg, där ”alla får vara med”. Men i praktiken var det samma elever som deltog i musikalen som uppträdde på skolavslutningar och andra skolhögtider.

– En slutsats är alltså att båda skolorna, trots olika maktfördelning och upplägg kring skolmusikalarbetet, reproducerar redan befästa elevroller och maktstrukturer. Ett annat viktigt resultat är att skolmusikalprojekt har ett tydligt mål – en föreställning på utsatt tid. Kontentan är att målet blir viktigare än vägen, vilket har både fördelar och nackdelar.

Vad överraskade dig?

– Att skolmusikalprojekt kan bidra till så tydliga kulturella reproduktioner. En insikt att ha med sig är att skolmusikaler inte bara fyller syftet att det ska vara roligt och berikande för eleverna, en musikal är också en sätt att marknadsföra skolan. Det här blir särskilt tydligt i förortsskolan där musikalen var ett sätt att locka nya elever men också få befintliga elever att stanna kvar på skolan.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare på alla stadier. Även förskolan, för redan här börjar dessa strukturer byggas upp. Vidare tror jag att de som är intresserade av utbildningssociologi kan ha det. Men också forskare, det här ämnet är nästan helt outforskat och jag hoppas att avhandlingen kan bidra till att öppna upp ett nytt forskningsfält.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-04-08 11:29 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-04-23 13:34 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

“Varje lärare kan inte pussla ihop sin egen verktygslåda”

Nu ska all undervisning på gymnasieskolan, vuxenutbildningen och universiteten ske på distans – en enorm omställning för Sveriges lärare. Vad ska de tänka på när lärmiljön blir digital? Skolporten har frågat forskaren Anna Åkerfeldt.

Undervisa på distans – så kan du arbeta

Struktur är viktig i all undervisning – men det är särskilt viktigt när undervisningen sker på distans. Anna Åkerfeldt, projekt- och processledare på Ifous, har sammanställt tips och råd för dig som ska undervisa på distans.

Organisera och undervisa på distans

Just nu får många elever undervisning på distans för att minska smittspridningen av coronaviruset. Här hittar du som leder och organiserar skolan stöd för hur du kan organisera för undervisning på distans. Du som undervisar får stöd kring digitala arbetssätt och verktyg.

Lektionsdesign på distans – förebygg svårigheter med virtuell gemenskap

Specialpedagogen och gymnasieläraren Helena Wallberg delar med sig av några tips för att få det att funka för alla elever och förebygga skolsvårigheter som lätt kan uppstå i en virtuell lärmiljö.

Skola hemma

Sidan upprätthålls av RISE i samverkan med Skolverket, SKR, Swedish Edtech Industry och UR.