Skolmusikalprojekt reproducerar elevroller

Strukturer i det omgivande samhället påverkar hur makten fördelas i skolmusikalprojekt. Det får till följd att skolmusikalprojekt reproducerar redan givna elevroller, konstaterar Lorentz Edberg i sin avhandling.  

Lorentz Edberg
Lorentz Edberg

Född 1959
Bor i Holmsund

Disputerade 2019-03-22
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Skolmusikalen: om möten, makt och musik i två skolmusikalprojekt i årskurs nio

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag utbildar musiklärare på Lärarhögskolan i Umeå, men har en lång karriär bakom mig som gymnasielärare. I den rollen har jag medverkat i ett otal skolmusikalprojekt. Varje gång jag ser en skolmusikal funderar jag på vad som skett bakom kulisserna och som format det jag sedan ser på scenen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om två skolmusikalprojekt i två olika skolor i årskurs nio. Skolorna ligger i socioekonomiskt olika områden, den ena i en förort med en övervägande socialdemokratisk väljarkår och den andra i en stadsdel med borgerlig majoritet. Den sistnämnda skolan har också en särskilt musikklass. Jag valde medvetet att fokusera på grundskolan, just för att jag själv inte har någon musikalerfarenhet därifrån och på så vis kunde ta mig an ämnet med någotsånär oförstörda ögon. Jag har genom både intervjuer och observationer utforskat hur skolmusikalarbetet påverkas av vilket slags samhälle skolan ligger i och hur makten fördelas, vilka – lärare eller elever – som styr.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att samhället som skolan ligger i har stor påverkan på maktfördelningen. I stadsdelsskolan var det musikklassens lärare och elever som styrde arbetet. För att få vara med i musikalen krävdes att eleverna antingen gick i musikklassen eller hade dans eller teater som elevens fria val. I förortsskolan fick samtliga elever önska om de ville vara med i musikalen, varpå lärarna bestämde och fördelade rollerna. I teorin ser detta ut att vara ett mer demokratiskt upplägg, där ”alla får vara med”. Men i praktiken var det samma elever som deltog i musikalen som uppträdde på skolavslutningar och andra skolhögtider.

– En slutsats är alltså att båda skolorna, trots olika maktfördelning och upplägg kring skolmusikalarbetet, reproducerar redan befästa elevroller och maktstrukturer. Ett annat viktigt resultat är att skolmusikalprojekt har ett tydligt mål – en föreställning på utsatt tid. Kontentan är att målet blir viktigare än vägen, vilket har både fördelar och nackdelar.

Vad överraskade dig?

– Att skolmusikalprojekt kan bidra till så tydliga kulturella reproduktioner. En insikt att ha med sig är att skolmusikaler inte bara fyller syftet att det ska vara roligt och berikande för eleverna, en musikal är också en sätt att marknadsföra skolan. Det här blir särskilt tydligt i förortsskolan där musikalen var ett sätt att locka nya elever men också få befintliga elever att stanna kvar på skolan.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare på alla stadier. Även förskolan, för redan här börjar dessa strukturer byggas upp. Vidare tror jag att de som är intresserade av utbildningssociologi kan ha det. Men också forskare, det här ämnet är nästan helt outforskat och jag hoppas att avhandlingen kan bidra till att öppna upp ett nytt forskningsfält.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-04-08 11:29 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-04-23 13:34 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Skolportens magasin
Nytt nr ute 15 maj!

Nytt nr ute 15 maj!

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer och prenumerera här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Ifous fokuserar: Att utreda närvaroproblem i skolan

Denna rapport har två delar vilka båda syftar till att stärka skolans arbete med att utreda närvaroproblem. Den första delen ger en överblick av den forskning som finns på området. Den andra delen är en praktisk vägledning som visar vilka moment som bör ingå i en utredning och hur de kan utformas. (pdf)

Ny forskningsöversikt om orsaker till skolfrånvaro

Vad kan forskningen lära oss om hur man kan kartlägga och analysera orsakerna till skolfrånvaro? En ny rapport från Ifous och Region Stockholm ger en sammanställning av relevant forskning inom området samt konkret, saklig och användbar information om kunskapsläget.

Klättra högre efter naturvetenskapen!

”Vi behöver naturvetenskaplig kunskap för att fatta kloka beslut om hur vi ska använda våra gemensamma resurser.” Cecilia Caimans forskning om barn och hållbarhet har väckt mycket intresse.

Poddagogen #5: Thérèse Halvarson Britton om studiebesök i religionsundervisningen

I nya avsnittet av Poddagogen möter vi Thérèse Halvarson Britton som berättar om studiebesökens roll i religionsundervisningen. Poddare är lektorerna Janne Kontio och Sofia Lundmark.

Därför förbättras inte elevresultaten – trots insatser

Skolan hade genomfört digitaliseringar av skolarbetet, stärkt det kollegiala lärandet och arbetat med språkutvecklande arbetssätt. Men trots alla dessa insatser fortsatte andelen elever som gick ut gymnasiet med fullständiga betyg att sjunka. Varför?