Skolmusikalprojekt reproducerar elevroller

Strukturer i det omgivande samhället påverkar hur makten fördelas i skolmusikalprojekt. Det får till följd att skolmusikalprojekt reproducerar redan givna elevroller, konstaterar Lorentz Edberg i sin avhandling.  

Lorentz Edberg
Lorentz Edberg

Född 1959
Bor i Holmsund

Disputerade 2019-03-22
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Skolmusikalen: om möten, makt och musik i två skolmusikalprojekt i årskurs nio

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag utbildar musiklärare på Lärarhögskolan i Umeå, men har en lång karriär bakom mig som gymnasielärare. I den rollen har jag medverkat i ett otal skolmusikalprojekt. Varje gång jag ser en skolmusikal funderar jag på vad som skett bakom kulisserna och som format det jag sedan ser på scenen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om två skolmusikalprojekt i två olika skolor i årskurs nio. Skolorna ligger i socioekonomiskt olika områden, den ena i en förort med en övervägande socialdemokratisk väljarkår och den andra i en stadsdel med borgerlig majoritet. Den sistnämnda skolan har också en särskilt musikklass. Jag valde medvetet att fokusera på grundskolan, just för att jag själv inte har någon musikalerfarenhet därifrån och på så vis kunde ta mig an ämnet med någotsånär oförstörda ögon. Jag har genom både intervjuer och observationer utforskat hur skolmusikalarbetet påverkas av vilket slags samhälle skolan ligger i och hur makten fördelas, vilka – lärare eller elever – som styr.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att samhället som skolan ligger i har stor påverkan på maktfördelningen. I stadsdelsskolan var det musikklassens lärare och elever som styrde arbetet. För att få vara med i musikalen krävdes att eleverna antingen gick i musikklassen eller hade dans eller teater som elevens fria val. I förortsskolan fick samtliga elever önska om de ville vara med i musikalen, varpå lärarna bestämde och fördelade rollerna. I teorin ser detta ut att vara ett mer demokratiskt upplägg, där ”alla får vara med”. Men i praktiken var det samma elever som deltog i musikalen som uppträdde på skolavslutningar och andra skolhögtider.

– En slutsats är alltså att båda skolorna, trots olika maktfördelning och upplägg kring skolmusikalarbetet, reproducerar redan befästa elevroller och maktstrukturer. Ett annat viktigt resultat är att skolmusikalprojekt har ett tydligt mål – en föreställning på utsatt tid. Kontentan är att målet blir viktigare än vägen, vilket har både fördelar och nackdelar.

Vad överraskade dig?

– Att skolmusikalprojekt kan bidra till så tydliga kulturella reproduktioner. En insikt att ha med sig är att skolmusikaler inte bara fyller syftet att det ska vara roligt och berikande för eleverna, en musikal är också en sätt att marknadsföra skolan. Det här blir särskilt tydligt i förortsskolan där musikalen var ett sätt att locka nya elever men också få befintliga elever att stanna kvar på skolan.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare på alla stadier. Även förskolan, för redan här börjar dessa strukturer byggas upp. Vidare tror jag att de som är intresserade av utbildningssociologi kan ha det. Men också forskare, det här ämnet är nästan helt outforskat och jag hoppas att avhandlingen kan bidra till att öppna upp ett nytt forskningsfält.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-04-08 11:29 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-04-23 13:34 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Rektor i förskolan, 22 november

Vi fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Följsamma pedagoger ökar barns inflytande i förskolan

I sin avhandling problematiserar Kristin Ungerberg den vuxendominerade synen på förskolebarns inflytande. Resultaten visar att när pedagogerna vågar stanna kvar i situationer som lockar barnen i vardagen möjliggörs barnens inflytande i förskolan.

Komplext samspel i teaterundervisningen

Textförståelse kan skapas genom kroppen, artefakter och röstkvalitet. Det konstaterar Martin Göthberg som följt lärare och elever i arbetet med en teateruppsättning.  

”Catch a cold”: Ordkombinationer viktig del i språkundervisningen

Om elever i engelska görs medvetna om fasta ordkombinationer, kollokationer, ökar deras språkkunskaper. Det visar Per Snoders avhandling.  

Nya modeller till stöd i kemiundervisningen

Kemi kan vara svårt att förstå även för högskolestudenter. En ny avhandling visar på konkreta modeller för att stötta lärare i deras undervisning.  

Stora skillnader på teknikundervisning i förskolan

Det är stora skillnader på teknikundervisningen i förskolan. Pernilla Sundqvist visar att förskolepersonal stundom missförstår innehållet i ämnet teknik.

Elever i svenska som andraspråk underskattar sin ordkunskap

Elever i svenska som andraspråk har en tendens att underskatta sina ordkunskaper. Det visar Richard LaBontee som forskat om ordförråd och språkinlärning.

Begränsade förutsättningar för problemlösning i matematik

Att själv konstruera lösningsmetoder är viktigt för att utveckla kunskaper i matematik. Likväl får de flesta gymnasieelever begränsade möjligheter att träna på just det, konstaterar Johan Sidenvall i sin forskning.

Skönlitteratur i undervisningen inte oproblematiskt

Det finns en risk med att lyfta fram läsning som en stark framgångs- och hälsofaktor, bland annat för att andra förklaringsmodeller till att barn inte lyckas i skolan riskerar att osynliggöras. Det konstaterar Elin Sundström Sjödin som forskat om skönlitteratur i undervisningen.

IT kan ge mervärden i undervisningen

Lärare förväntas använda IT för att förstärka elevernas möjligheterna att lära. Jörgen Holmberg har undersökt vilka pedagogiska mervärden det eventuellt går att skapa med IT.

Ämneskunskaper i skymundan i genrepedagogisk undervisning

I den genrepedagogiska undervisningen lägger lärarna stor vikt vid att skapa sammanhang och klarhet kring abstrakta och centrala begrepp. Men detta fokus har en baksida – ämnesinnehållet riskerar att hamna i skymundan, visar Robert Walldén.

Höga krav på föräldrakommunikation i förskolan

Utifrån läroplanen ställs höga krav på förskolan att kommunicera med föräldrarna. Men Linn Eckeskogs forskning visar att personalen vare sig får utbildning eller tid avsatt för det. Dessutom har många förskolor otillräckliga tekniska resurser.

Övertro på kroppen som illustration i förskolan

Att använda kroppen som illustration innebär inte givet att barnen lär sig det som är tänkt att förmedlas. Det konstaterar Anneli Bergnell som forskat om hur naturvetenskapligt innehåll blir till i förskolan med hjälp av kroppsliga illustrationer.

Skiftande förväntningar på rektors ledarskap

Förändringar i skolans styrning påverkar synen på rektors pedagogiska ledarskap. Det visar Katarina Ståhlkrantz i sin avhandling om hur den pedagogiska ledaren konstrueras i policypolitiska dokument.

Elevers ordförråd i fokus i modersmålsundervisningen

I sin forskning om modersmålsundervisning visar Kirsten Stoewer att en stor del av det som sker i klassrummet i modersmålsundervisningen i engelska handlar om att utöka eller utveckla elevernas ordförråd. Det gäller både planerade och spontana aktiviteter.  

Bäst luft i miljömärkta förskolor i lågenergihus

Förskolor i miljömärkta lågenergihus har påtagligt lägre halter av kemikalier i luften jämfört med icke miljömärkta förskolor i vanliga hus. Det visar Josefin Perssons forskning om inomhusluften i förskolor som är byggda enligt ett lågenergikoncept.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser