Skolor och förskolor kan stärka sydsamiskan

Skolor och förskolor kan göra mer för att stärka sydsamiskans livskraft. Policyer får allt för sällan genomslag i praktiken, visar David Kroiks avhandling i språkdidaktik.

David Kroik
David Kroik

Bor i Umeå
Född år 1984

Disputerade 2023-03-31
vid Umeå universitet


AVHANDLING
The construction of spaces for Saami language use. Language revitalisation in educational contexts

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Sydsamiska är min pappas språk, jag lärde mig det som vuxen och har arbetat bland annat med samisk radio och som lärare. Jag har också alltid varit intresserad av vidareutbildning och studerade språkvetenskap vilket sedan ledde vidare till språkdidaktik.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det handlar om språkrevitalisering av sydsamiska och hur man konstruerar rum för det. Rum är i det här fallet en översättning av det bredare, engelska begreppet ”space”. I två av delstudierna har jag tillsammans med andra forskare undersökt hur samiska tar plats i det offentliga rummet, exempelvis vid vägar eller platser i kommuner som är samiska förvaltningsområden. Vi har också tittat på hur det ser ut i förskolemiljöer och skolor; hur språket tar plats, hur lärare undervisar om det och hur de själva lär sig.

– Vi har bland annat tittat på en kommun som har en samisk förskola med en policy om tvåspråkighet. Men strategin fick inte genomslag i praktiken, till exempel var en modersmålslärare bara på plats en gång i månaden.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Lagar och policyer implementeras inte i praktiken, vilket är ett hinder för sydsamisk språkrevitalisering. Det kvarstår väldigt mycket arbete. Det gäller på internationell, nationell och regional nivå, samt på lokal nivå i förskolor och klassrum.

– I skolor handlar det praktiskt bland annat om att hela lärarlagen behöver inbegripas i arbetet med språkrevitalisering. Arbetet kan inte vila på en enskild person som en modersmålslärare. Det behövs generellt en förändring i ideologier när det gäller flerspråkighet – en nyfikenhet på alla språk som finns där man arbetar.

– Jag hittade också goda exempel som visar att man inte behöver kunna språket perfekt för att vara engagerad. På en förskola vi studerat i Norge var alla anställda involverade i lokal samisk språkrevitalisering, även de som inte var modersmålstalare från början.

Vad överraskade dig?

– I det offentliga rummet finns det många sammanhang där samiskan fortfarande inte syns.  Även i skolmiljöer återstår mycket utvecklingsarbete. I en tvåspråkig förskola som vi tittade på var språket på skyltar inuti förskolan likväl övervägande på svenska. Även om samiska skyltar fanns var de färre och hade en mer symbolisk än kommunikativ funktion. Även om symboliska åtgärder – att språket syns – är viktiga, så är det kommunikativa det centrala för språkrevitalisering.

Vem har nytta av resultaten?

– Det finns praktiska implikationer som är direkt användbara för lärare, skolledare och politiker inom utbildningssektorn; hur man skapar förutsättningar för utveckling och utökad kompetens i lärarlaget. För lokalpolitiker kan det vara en möjlighet att lära sig mer om hur kolonialism fungerar, och hur den manifesterar sig på ett sätt som kan vara dolt.

Av Susanne Rydell

Sidan publicerades 2023-04-27 11:24 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2023-05-02 09:37 av Susanne Sawander


Relaterat

Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.

Begränsad språkanvändning för samiska elever

Elever i sameskolan har en positiv syn på samiska. Men att undervisa i samiska ställer höga krav på lärarna, då det saknas såväl läromedel som bedömningsunderlag, visar Kristina Belancic i sin avhandling.  

Tvåspråkiga barn kan bli lika skickliga i båda språken 

Buket Öztekins forskning visar att tvåspråkiga barn som har ett mindre ordförråd i svenska än turkiska kan få ett jämförbart ordförråd i båda språken på bara något år. Men det krävs arbete och att barnen kontinuerligt utsätts för svenska.

Barn med samisk bakgrund känner sig utsatta

Samiska skolbarn mår sämre än svenska skolbarn i genomsnitt. Varannan ung same har någon gång blivit illa behandlad på grund av sitt etniska ursprung. Lotta Ommas avhandling om unga samer i dagens Sverige vittnar om en etnisk diskriminering vi sällan talar om.

"Vi och dem"-tänkande dominerar kulturell fostran

Det konstaterar Lotta Brantefors i sin avhandling Kulturell fostran: En didaktisk studieav talet om kulturella relationer i texter om skola och utbildning , där hon har undersökt hurkulturella relationer skapas över tid.

Svenska som andraspråk

Välkommen till Skolportens konferens för dig som undervisar i svenska som andraspråk! Delta på plats i Stockholm 12–13 oktober, eller se inspelade föreläsningar via vår webbkonferens 19 okt–16 nov. Boka din plats till lägsta pris idag!

Svenska som andraspråk Webbkonferens

Webbkonferensen vänder sig till dig som undervisar i svenska som andraspråk i grundskolan eller gymnasiet. Föreläsningarna kan också vara av intresse för dig som arbetar inom vuxenutbildningen. Välkommen!

Elever har en kluven inställning till ämnet svenska som andraspråk

Samtidigt som de uppskattar undervisningen i svenska som andraspråk upplever eleverna att det finns en negativ syn på ämnet och att de blir cementerade i sitt invandrarskap. Det visar Frida Siekkinens forskning.

Engelska är språkidealet inom högre utbildning

Flerspråkighet värderas inte inom högre utbildning, i stället finns en idé om att det räcker med engelska. Susanne Strömberg Jämsvis forskning visar också att nationella minoritetsspråk och stora invandrarspråk inte finns med i någon språkpolicy för högre utbildning.

Elever i svenska som andraspråk underskattar sin ordkunskap

Elever i svenska som andraspråk har en tendens att underskatta sina ordkunskaper. Det visar Richard LaBontee som forskat om ordförråd och språkinlärning.

Lärarrespons viktig för studenter som läser svenska som andraspråk

Vuxna nybörjarstudenter i svenska som andraspråk sätter högt värde på lärararrespons, både i form av beröm och kritik. Respons är ett viktigt moment i språkutvecklingen, konstaterar Liivi Jakobson.

Färre utmaningar i svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk betraktas fortfarande som ett stödämne jämfört med svenskämnet. Det innehåller färre kognitiva utmaningar och begränsat utrymme för läsning av skönlitteratur, konstaterar Catarina Economou i sin studie om ämnet svenska som andraspråk på gymnasiet.

Lite språkträning för immigranter som ska lära svenska

Svenskundervisningen för vuxna immigranter fokuserar mer på den svenska kulturen än på själva svenska språket, visar en ny avhandling. "Man gör immigranterna till "den andra". Signalen blir att de inte duger utan måste skapas om", säger forskaren Mozhgan Zachrison.

Svenska som andraspråk motverkar inkludering

Lärarna i svenska som andraspråk har svårt att motivera sin undervisning med att denutvecklar språket. Istället hävdar de att undervisningen behövs bland annat för atteleverna behöver lugn och ro. - Det leder till att barnen betraktas som annorlunda av skolpersonal och klasskamrater,säger Lena Fridlund som skrivit avhandlingen "Interkulturell undervisning ett pedagogisktdilemma. Talet om undervisning i svenska som andraspråk och i förberedelseklasser".

Höj statusen på svenska som andraspråk

Ann-Christin Torpsten undersöker i sin avhandling vad grundskolans kurs- och läroplaner uttrycker gällande ämnet svenska som andraspråk, och hur en grupp lärarstudenter med svenska som andraspråk upplevde den andraspråksundervisning de fick i grundskolan.

Barn är inte så mediekompetenta som alla tror

Men inte heller så oskuldsfulla, säger forskaren Cecilia Löfberg. Hon ställer sig tveksam till en debatt där man vanligtvis kategoriserar barn i antingen den ena eller den andra gruppen, främst för att det faktiskt inte hjälper oss att förstå hur barn och unga förhåller sig till nya medier.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Dilemmat med att återförstatliga skolan

Skolan är en av samhällets största och mest komplexa institutioner – något som gör den både trögrörlig och svårstyrd. Det säger utbildningshistorikern Johannes Westberg som menar att vi bör skruva ner förväntningarna på storslagna reformförslag.

ULF – där skolans behov bestämmer forskningen

Hur ser lärares utmaningar ut på specifika förskolor och skolor idag? Den frågeställningen undersöks i ULF-projekt vid Högskolan i Borås.    

Mobilforbud på skolen førte til bedre karakterer

Skoler med mobilforbud har mindre mobbing og bedre karakterer enn de uten. Størst effekt er det blant jentene, viser en ny studie.

Det er stor forskjell på hvor mye barna leker i barnehagen

Det viser studie. Lekemiljøet betyr også mye for barnas lek Det er mulig å gjøre noe med.

Mange barnehagelærere synes det er vanskelig å leke

De er redde for å ødelegge leken og sier det er vanskelig å få tid til det, viser en ny studie.

SKOLPORTENS MAGASIN
Skolporten nr 3/2023 ute nu!

Skolporten nr 3/2023 ute nu!

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förhindra skoldåd. INTERVJU: Forskaren Michael Tengberg om hur återkoppling, observation och gruppreflektion kan öka kvaliteten på undervisningen.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser