Hoppa till sidinnehåll
Föräldrar

Skolor riskerar att lägga locket på om främlingsfientliga åsikter

Publicerad:2012-04-10
Uppdaterad:2012-05-07
Moa Duvarci Engman
Skribent:Moa Duvarci Engman
Emma Arneback
Emma Arneback

Född 1974
i Kumla

Disputerade 12-03-16
vid Örebro universitet

Avhandling

Med kränkningen som måttstock: om planerade bemötanden av främlingsfientliga uttryck i gymnasieskolan

Vissa skolor stryper debatten om främlingsfientlighet för att garantera att inga elever ska känna sig kränkta. Det kan vara farligt på sikt, menar Emma Arneback som skrivit avhandlingen ”Med kränkningen som måttstock. Om planerade bemötanden av främlingsfientliga uttryck i gymnasieskolan”.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har själv arbetat som gymnasielärare och mött problematiken med hur jag skulle förhålla mig till främlingsfientliga åsikter. Ska man förhindra, diskutera eller förbjuda dem? Det finns inte mycket forskning om hur man bemöter och förhåller sig till främlingsfientliga åsikter som pedagog i klassrummet.

 Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har kartlagt de olika handlingsinriktningarna som visar på hur gymnasieskolor planerar att bemöta främlingsfientlighet. Genom att analysera 113 stycken likabehandlingsplaner fann jag att det finns stor variation i skolornas olika sätt att handla.

 Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att lagstiftningen som reglerar skolans moraliska uppdrag kan göra det svårare att bemöta främlingsfientlighet i skolan. Det finns en risk att det förhindrar en lärandeprocess, ett samtal, kring de här frågorna. Jag tror att man måste reflektera över vad lagstiftningen får för konsekvenser i praktiken.

– Risken är att man skapar en neutraliserad skola där man inte får prata om kontroversiella frågor. Det kan vara farligt på sikt.

Vad överraskade dig?

– Jag blev mest överraskad över att kränkningsprincipen i skolan har blivit så dominerande, att allt som kan uppfattas kränkande måste förhindras. I stället för att bemöta främlingsfientliga åsikter så finns det en risk att man lägger locket på.

– Jag blev också förvånad över att gymnasieskolor tolkar uppdraget på väldigt olika sätt. Det handlar till exempel om hur skolorna hanterar huruvida de ska ta emot Sverigedemokraterna eller inte. En del tolkar det snävt, ”inget parti får komma”, för att garantera att ingen blir kränkt. En del tolkar det mer öppet, ”alla partier får komma”, och så förbereder man eleverna för det politiska samtalet, eftersom man ser ett värde i det.

 Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare, elever och rektorer, samt utbildningspolitiker. Kartläggningen är värdefull i sig för gymnasieskolorna, då man kan spegla sina handlingar i andras och på så sätt utveckla verksamheten. Men jag har än så länge mest märkt ett intresse från utbildningspolitiskt håll, från båda politiska blocken. Jag upplever att frågan är angelägen.

Moa Duvarci Engman

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Undervisa i Artificiell intelligens

Välkommen till Skolportens konferens för dig som planerar att undervisa i det nya gymnasieämnet artificiell intelligens. Ta del av aktuell forskning som utgår från ämnets syftesbeskrivning, och få praktiska verktyg som hjälper dig att planera och genomföra kurserna. Innehållet är även intressant för dig som vill veta mer om AI i samband med undervisning generellt, samt för dig som undervisar inom vuxenutbildningen.
Läs mer & boka
Gy–Vux
3 okt

Högläsning i förskolan

I den här kursen med kursledare Ann S. Pihlgren får du handfast information om hur högläsningsstunderna kan bli så språkutvecklande som möjligt, och ett viktigt nav som förskolans undervisning kan kretsa runt. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev