Skolprestationer stark stressfaktor bland unga

Skolprestationer är det som stressar både tjejer och killar mest. Men den sociala stressen verkar ha en starkare koppling till psykisk ohälsa över tid. Det visar Malin Anniko som forskat om sambandet mellan stress och psykiska ohälsa bland unga.

Malin Anniko
Malin Anniko

Född 1981
Bor i Örebro

Disputerade 2018-06-14
vid Örebro universitet


AVHANDLING
Stuck on repeat: Adolescent stress and the role of repetitive negative thinking and cognitive avoidance

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad psykolog så grundintresset har jag med mig därifrån. Jag ville forska om stress, dels för att stressrelaterad ohälsa är vanligt, dels för att problemet kryper ned i åldrarna. Ungdomar är en viktig grupp i det förebyggande arbetet mot psykisk ohälsa, ju tidigare negativa mönster kan brytas desto bättre.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om sambandet mellan stress och utveckling av psykisk ohälsa under ungdomsåren. I studien ingår upp mot 3000 elever på högstadiet och gymnasiet från 18 skolor som genom enkäter svarat på frågor om vilka vardagliga faktorer som stressar dem mest – skola, familj eller andra sociala relationer. Eleverna har också fått ange i vilken grad de använder sig av två vanliga strategier för att hantera stress – tankemässigt undvikande eller oro.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att skolprestationer är det som stressar både tjejer och killar mest. Men tjejer upplever mer stress inom nästan alla livsområden som jag undersökt. Andra starka stressfaktorer är konflikten mellan skola och fritid. Även om skolprestationer utgör en stor källa till stress har den sociala stressen en starkare koppling till psykisk ohälsa över tid. Med andra ord, allt som stressar leder inte givet till ohälsa på sikt.

– För att hantera sin stress använder många ungdomar sig av de två identifierade stresstrategierna – tankemässigt undvikande och oro. Men de gör det i olika grad och så länge man har tillgång till andra, mer lösningsinriktade och skyddande stresstrategier behöver oro och undvikande inte vara ett problem. Ju fler stresstrategier desto större möjligheter att hantera stress på ett bra sätt. Jag vill understryka att det ändå är oerhört viktigt att arbeta förebyggande.

Vad överraskade dig?

– Att skolstressen är så pass hög hos elever redan i årskurs 7. Att äldre elever känner stress över slutbetyg och liknande är kanske inte så förvånande men jag överraskades av resultatet kring den höga skolstressen redan i sjuan.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt elevhälsan vad gäller att identifiera elever i riskzonen samt förebyggande insatser kring exempelvis stresstrategier. Men också övrig skolpersonal, föräldrar och i förlängningen eleverna själva.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-11-12 11:21 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-11-20 11:10 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Fostermammors utbildningsnivå har liten inverkan på barnens skolresultat

Sambandet mellan fostermammors utbildningsnivå och långtidsplacerade barns skolprestationer är svagt, och varierar mellan flickor och pojkar. Det är en skillnad mot hur det är i biologiska familjer, där sambandet är starkt. Det visar en studie i en ny avhandling i sociologisk demografi från Stockholms universitet.

Introverta lider i det tysta

Ensamhet är inte bara en påtvingad plåga. För vissa elever är ensamhet ett behov som skolan saknar insikt om och därmed också förmåga att möta. Ofta klarar dessa elever av skolan utan synbara problem, samtidigt som de håller problemen för sig själva – till ett högt personligt pris.

Ljudmetoden är överlägsen vid läsinlärning säger forskningen

Det finns ett vetenskapligt stöd för att det är ljudmetoden som leder till flytande läsning både snabbast och för flest elever.

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Kenny Skagerlund forskar om det ännu relativt outforskade området dyskalkyli. Med det tilldelade forskningsanbudet på 1,7 miljoner, som han tagit emot, hoppas han kunna ta forskningen ytterligare ett par steg framåt och hitta verktyg för att underlätta för drabbade elever.

Utanförskap: 5 råd när barn blir utanför

Vissa barn gick omkring nästan en hel timme ensamma. Andra fick leka ett tag men bara på vissa villkor. En ny studie visar på ett systematiskt ­utanförskap som ­pedagoger inte märker.