Skolprestationer stark stressfaktor bland unga

Skolprestationer är det som stressar både tjejer och killar mest. Men den sociala stressen verkar ha en starkare koppling till psykisk ohälsa över tid. Det visar Malin Anniko som forskat om sambandet mellan stress och psykiska ohälsa bland unga.

Malin Anniko
Malin Anniko

Född 1981
Bor i Örebro

Disputerade 2018-06-14
vid Örebro universitet


AVHANDLING
Stuck on repeat: Adolescent stress and the role of repetitive negative thinking and cognitive avoidance

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad psykolog så grundintresset har jag med mig därifrån. Jag ville forska om stress, dels för att stressrelaterad ohälsa är vanligt, dels för att problemet kryper ned i åldrarna. Ungdomar är en viktig grupp i det förebyggande arbetet mot psykisk ohälsa, ju tidigare negativa mönster kan brytas desto bättre.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om sambandet mellan stress och utveckling av psykisk ohälsa under ungdomsåren. I studien ingår upp mot 3000 elever på högstadiet och gymnasiet från 18 skolor som genom enkäter svarat på frågor om vilka vardagliga faktorer som stressar dem mest – skola, familj eller andra sociala relationer. Eleverna har också fått ange i vilken grad de använder sig av två vanliga strategier för att hantera stress – tankemässigt undvikande eller oro.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att skolprestationer är det som stressar både tjejer och killar mest. Men tjejer upplever mer stress inom nästan alla livsområden som jag undersökt. Andra starka stressfaktorer är konflikten mellan skola och fritid. Även om skolprestationer utgör en stor källa till stress har den sociala stressen en starkare koppling till psykisk ohälsa över tid. Med andra ord, allt som stressar leder inte givet till ohälsa på sikt.

– För att hantera sin stress använder många ungdomar sig av de två identifierade stresstrategierna – tankemässigt undvikande och oro. Men de gör det i olika grad och så länge man har tillgång till andra, mer lösningsinriktade och skyddande stresstrategier behöver oro och undvikande inte vara ett problem. Ju fler stresstrategier desto större möjligheter att hantera stress på ett bra sätt. Jag vill understryka att det ändå är oerhört viktigt att arbeta förebyggande.

Vad överraskade dig?

– Att skolstressen är så pass hög hos elever redan i årskurs 7. Att äldre elever känner stress över slutbetyg och liknande är kanske inte så förvånande men jag överraskades av resultatet kring den höga skolstressen redan i sjuan.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt elevhälsan vad gäller att identifiera elever i riskzonen samt förebyggande insatser kring exempelvis stresstrategier. Men också övrig skolpersonal, föräldrar och i förlängningen eleverna själva.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-11-12 11:21 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-11-20 11:10 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Idrott och hälsa, 2-3 april i Stockholm

Vårens konferens för lärare i idrott och hälsa tar upp ämnen som betyg, planeringar, examinationsuppgifter och bedömningsmallar i idrott och hälsa, nya perspektiv på lärande i friluftsliv, att motivera när motivation saknas samt frågan om träning alltid är bra för elevers kroppsuppfattning. Välkommen!

Mer bullar än mat i hem- och konsumentkunskap i särskolan

Hem- och konsumentundervisningen i särskolan handlar mest om bak av bullar och betydligt mindre om enklare matlagning som hade gynnat elevgruppen. Albina Granberg finner dels strukturella orsaker till att bullbak går före mat men också att lärarna tycker synd om eleverna.

Låg status hinder för hållbar utveckling i hem- och konsumentkunskap

Hem- och konsumentkunskap har fått ett bredare kunskapsinnehåll genom att hållbarhetsfrågor numera ingår i ämnet. Men brist på tid och resurser gör det svårt att få till i verkligheten, visar Emmalee Gissleviks forskning.

Digitaliseringsprojekt i Sverige, Norge och Danmark utvecklade undervisningen

I sin avhandling har Sara Willermark studerat ett treårigt nordiskt EU-projekt om undervisning över nationsgränser med stöd av digital teknik. Resultaten visar att lärarna stärktes i sin profession trots många utmaningar.

Ingen tid för elever att öva i ämnet idrott och hälsa

I idrott och hälsa gäller det att prestera här och nu. Ämnet ger ingen tid att öva och träna på färdigheter, visar Madeleine Wiker som forskat om elevers upplevelser av idrott och hälsa i skolan.

Så påverkar utbildning och hälsa personers inkomst

Ett års extra utbildning betyder omkring 5-6 procents högre årsinkomst från 35-årsåldern ända in i pensionsåldern. Det visar Elisabeth Lång som forskat om hur olika faktorer påverkar arbetsmarknaden och hur mycket personer tjänar.

Glapp mellan forskning och undervisning i kemi

När lärare deltog i en learning study ändrade de sitt sätt att organisera lektionerna kring området kemisk bindning – vilket underlättade elevernas förståelse för ämnet, visar forskaren Anna Bergqvist i sin avhandling.

Glapp mellan undervisning och inlärning i historia

Elevers brist på begreppsförståelse gör det svårt för dem att förstå och sätta in historia i ett vidare sammanhang, visar Anna-Carin Stymnes avhandling. "Läs- och skrivkunskaper är avgörande för att förstå historia", säger hon.

Fostransuppdraget utmanande för lärare både i Sverige och Frankrike

Både i Sverige och Frankrike kämpar lärarna med uppdraget att även fostra eleverna till goda medborgare. Hindren är främst hög arbetsbelastning och allt fler uppgifter som inte har med skolan att göra, menar Jannete Hentati som forskat om hur lärare i båda länderna upplever sin yrkesvardag.

Entreprenörskap i skolan – stor skillnad mellan strategi och verklighet

Det skiljer åtskilligt mellan den skrivna strategin om entreprenörskap och vad som faktiskt händer ute på skolorna. Det upptäckte Karin Axelsson i sin forskning om hur entreprenörskap inom utbildningsområdet tolkats och utvecklats i förskola, skola och universitet.

Brist på reflektion bland lärare i hem- och konsumentkunskap

Lärare i hem- och konsumentkunskap reflekterar sällan kring mathygieniska frågor, de lär ut kunskaper men förklarar inte varför. På så vis blir det inget lärande på djupet för eleverna, säger Marie Lange som forskat i ämnet.

Uppmärksamhet skapas i mötet mellan lärare och elev

Johannes Rytzler vill lyfta fram att uppmärksamhet är något som skapas i en undervisningssituation, när lärare och elever möts i relation till ett ämnesinnehåll. Detta som en motbild till den pedagogiska praktik där begreppet kopplas till elevers brist på uppmärksamhet.

Svårt få höga betyg i idrott för flickor med utländsk bakgrund

Lena Svennbergs forskning visar att kunskaper och hälsa, snarare än färdigheter och motivation, står i fokus när lärare i idrott och hälsa sätter betyg. Störst möjlighet att få högsta betyg i ämnet är pojkar som bott i Sverige sedan skolstart, går i friskola och har högutbildade föräldrar.

Förskolebarn mer delaktiga i och genom musik

I sin avhandling om konstruktionen av musikämnet i förskolan myntar Maria Wassrin begreppet slow musicking. Det går ut att förskolepedagoger och barn är tillsammans i musik under en längre tid, som exempelvis i en samling.

Köttets makt stark i hem- och konsumentkunskap

Krocken mellan fysisk hälsa och kulturell bakgrund i relation till mat är tydlig men outtalad i ämnet hem- och konsumentkunskap. Lärarna borde belysa konflikten och låta eleverna diskutera ämnet, tycker Ingela Bohm.

Skillnader i pojkars och flickors sätt att uttrycka historia

Närmare tusen gymnasieelever ingår i Lars Andersson Hults avhandling om historiemedvetande. Resultatet visar att föräldrars utbildning är en viktig bakgrundsfaktor i elevers syn på historia.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Dyslexi
  Skolporten nr 1/2019 – ute nu!

Tema: Dyslexi

Tidig och mer systematisk hjälp till elever med läs- och skrivsvårigheter är insatser forskarna kan enas om. Intervjun: Möt Camilo von Greiff, ny generaldirektör för Skolforskningsinstitutet. Reportage: Nu utbildas de första lärarassistenterna inom yrkeshögskolan. Lärarpanelens val: Lärare är okritiska till entreprenöriellt lärande.

Köp digitala lösnummer!
Fortbildning
”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

Karolina Wirdenäs, docent i nordiska språk, berättar om vikten att arbeta mångsidigt i undervisningen med skrivutveckling.

Läs intervjun
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Läsning 2.0

Erbjuds elever med läs- och skrivsvårigheter verkligen den hjälp de behöver för att lockas in i läsningen? I dyslexifrågan råder fortfarande inte enighet, men tidigare och mer systematisk hjälp är insatser forskarna kan enas om.

Forskning för framtiden

Mer forskning om lärares och elevers arbete i klassrummet! Skolforskningsinstitutets nya generaldirektör Camilo von Greiff vurmar för en större blandning av olika forskningstraditioner.

Lotta Holme och Alma Memisevic: Inkludering som utmaning och möjlighet

Vi menar att begreppet inkludering har missuppfattats och det är viktigt att vi nu diskuterar både hinder och möjligheter för inkludering i skola och undervisning på ett nyanserat sätt, skriver Lotta Holme och Alma Memisevic, Linköpings universitet.

Jenny Edvardsson: “Boksamtal får elever att sätta ord på sina tankar”

Jenny Edvardsson, prisbelönt lärare i svenska och historia, tipsar om boksamtal utifrån Aidan Chambers modell.

Att genom lek stödja och stimulera barns sociala förmågor

De studier som ingår i översikten bygger på forskares observationer och analyser av leksituationer i förskolor. Översikten kan ge förskollärare värdefulla insikter och uppslag kring den egna undervisningen.