Skolprestationer stark stressfaktor bland unga

Skolprestationer är det som stressar både tjejer och killar mest. Men den sociala stressen verkar ha en starkare koppling till psykisk ohälsa över tid. Det visar Malin Anniko som forskat om sambandet mellan stress och psykiska ohälsa bland unga.

Malin Anniko
Malin Anniko

Född 1981
Bor i Örebro

Disputerade 2018-06-14
vid Örebro universitet


AVHANDLING
Stuck on repeat: Adolescent stress and the role of repetitive negative thinking and cognitive avoidance

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad psykolog så grundintresset har jag med mig därifrån. Jag ville forska om stress, dels för att stressrelaterad ohälsa är vanligt, dels för att problemet kryper ned i åldrarna. Ungdomar är en viktig grupp i det förebyggande arbetet mot psykisk ohälsa, ju tidigare negativa mönster kan brytas desto bättre.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om sambandet mellan stress och utveckling av psykisk ohälsa under ungdomsåren. I studien ingår upp mot 3000 elever på högstadiet och gymnasiet från 18 skolor som genom enkäter svarat på frågor om vilka vardagliga faktorer som stressar dem mest – skola, familj eller andra sociala relationer. Eleverna har också fått ange i vilken grad de använder sig av två vanliga strategier för att hantera stress – tankemässigt undvikande eller oro.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att skolprestationer är det som stressar både tjejer och killar mest. Men tjejer upplever mer stress inom nästan alla livsområden som jag undersökt. Andra starka stressfaktorer är konflikten mellan skola och fritid. Även om skolprestationer utgör en stor källa till stress har den sociala stressen en starkare koppling till psykisk ohälsa över tid. Med andra ord, allt som stressar leder inte givet till ohälsa på sikt.

– För att hantera sin stress använder många ungdomar sig av de två identifierade stresstrategierna – tankemässigt undvikande och oro. Men de gör det i olika grad och så länge man har tillgång till andra, mer lösningsinriktade och skyddande stresstrategier behöver oro och undvikande inte vara ett problem. Ju fler stresstrategier desto större möjligheter att hantera stress på ett bra sätt. Jag vill understryka att det ändå är oerhört viktigt att arbeta förebyggande.

Vad överraskade dig?

– Att skolstressen är så pass hög hos elever redan i årskurs 7. Att äldre elever känner stress över slutbetyg och liknande är kanske inte så förvånande men jag överraskades av resultatet kring den höga skolstressen redan i sjuan.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt elevhälsan vad gäller att identifiera elever i riskzonen samt förebyggande insatser kring exempelvis stresstrategier. Men också övrig skolpersonal, föräldrar och i förlängningen eleverna själva.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-11-12 11:21 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-11-20 11:10 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 4/2020 – ute 11 september

Skolportens magasin

Tema: Specialpedagogik. Större barngrupper och mindre resurser – hur ska specialpedagogiken i förskolan hinnas med? Intervju: Författaren och sfi-läraren Sara Lövestam letar efter kreativiteten – både hos sina elever och i sitt eget skrivande.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

The battle over dyslexia

It was once a widely accepted way of explaining why some children struggled to read and write. But in recent years, some experts have begun to question the existence of dyslexia itself.

Bordssagor, rollekar och makaroner i mängder

Att skapa rika förutsättningar för barns språkutveckling är inte komplicerat och behöver inte innebära stora kostnader. Pedagogikprisvinnande Moa Bäversten och Emilia Larsson Samoladas beskriver hur det med små medel går att skapa en språkrik lärmiljö.

Starta tidigt med teckenstöd

På en småbarnsavdelning på Starens förskola i Eskilstuna har arbetslaget ihop med en specialpedagog utvecklat ett förfinat TAKK-system där bilder och teckenspråk får samverka.

Nu går tåget – är alla med?

Förskola och skola står ständigt inför reviderade riktlinjer och direktiv. Ett framgångsrikt förändringsarbete kräver att rektor såväl som alla medarbetare drar åt samma håll och att alla är överens om vad som behöver göras och hur. Men hur ska rektor egentligen agera för att få med sig medarbetarna i dessa oupphörliga förändringsprocesser? Det skriver Ebba Hildén, Karlstads universitet .

Häng med mobila förskolan

Mobila förskolor tar ordet utflykt till en ny nivå. Om det ens handlar om utflykter? ”Jag skulle snarare säga upplevelsebaserat lek- och läräventyr”, säger förskolläraren Kent Störzel på Göteborgs mobila förskola.