Skolsegregation påverkar relationer och arbetsliv

Att ha skolkamrater från samma ursprungsregion som en själv påverkar både framtida relationer och arbetsliv. Det visar Debbia Lau som forskat om skolsegregation i Sverige.

Debbie Lau
Debbie Lau

Född år: 1986
Bor: Göteborg

Disputerade 2020-06-03
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Empirical Essays on Education and Health Policy Evaluation

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag började studera i Sverige läste jag ofta på nyheterna om bostadsområden och skolor med ett stort antal invandrare. Jag började fundera över om den segregation som invandrare möter i skolan även skulle innebära segregation senare i livet. Dessa frågor ledde till att jag började studera effekterna av segregering på skolor.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om orsakseffekterna av utbildnings- och hälsopolicy. Mer specifikt om hur elevers immigrantbakgrund i svenska skolan påverkar dem på lång sikt vad gäller sannolikhet att senare i livet ha en invandrarpartner, och om hen hamnar på en arbetsplats med fler invandrarkollegor.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att skolkamrater från samma ursprungsregion som en själv har långsiktiga effekter både på individens relation och arbetsresultat. Huvudresultaten i studien visar på både statistiskt och ekonomiskt signifikanta resultat för invandrare: Andelen skolkamrater från samma ursprungsregion ökar sannolikheten för en invandrare senare i livet ska ha en partner från samma ursprungsregion med över sju procent och sannolikheten för att ha kollegor från samma ursprungsregion med över tolv procent.

Vad överraskade dig?

– Att resultaten skiljer sig mellan första- och andra generationens invandrare (första generationens invandrare invandrar till Sverige med utländska föräldrar, andra generationens invandrare föddes i Sverige med utländska föräldrar). Att ha flera skolkamrater från samma ursprungsregion ökar sannolikheten för att ha en partner från samma ursprungsregion i framtiden i högre grad för andra generationens invandrare än för första generationens invandrare. Det väcker frågan om varför andra generationens invandrare, som antas vara mer integrerade än första generationens invandrare, påverkas mer av skolkamraters ursprung. Resultatet antyder att andra generationens invandrare kan ha högre preferens för individer från samma ursprung som partners än första generationens invandrare, vilket bör undersökas ytterligare av framtida forskning.

Vem har nytta av dina resultat?

– Resultaten visar att skolmångfald är ett viktigt verktyg för politiska beslutsfattare som syftar till att motverka segregation.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-06-17 08:34 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2020-06-18 08:42 av Susanne Sawander


Relaterat

Franska Webbkonferens

Välkommen till webbkonferensen för fransklärare! Du får ta del av åtta föreläsningar på både franska och svenska om aktuell forskning och praktiska exempel, som vi hoppas ska ge fördjupning och inspiration till din undervisning.

Tyska Webbkonferens

Välkommen till en webbkonferens för dig som undervisar i tyska! Konferensen innehåller åtta föreläsningar både på tyska och svenska om aktuell forskning samt praktiknära exempel på hur du kan arbeta i klassrummet. Herzlich willkommen!

Elevsammansättning viktig för elever med utländsk bakgrund

Elevsammansättningen är extra viktig för elever som bor i socialt utsatta områden och som pendlar till en socialt mer privilegierad skola. Det visar Maria Granvik Saminathen som forskat om skolors kvalitet kopplat till elevers psykisk hälsa och skolprestationer.

”Skolvalet påverkar hela utbildningssystemet”

Om man på allvar vill minska segregationen i utbildningsväsendet så finns det verktyg att ta till. Det menar Elisabet Olme som forskat om skolvalets konsekvenser på grundskolenivå.

Tydlig styrning bakom förskolebarns inflytande

Val och omröstningar används ofta som ett sätt att ge barn inflytande i förskolan. Men Carina Petersons forskning visar att barnens inflytande ofta är styrt och begränsad i syfte att skapa lugn och ordning.  

Egna läsupplevelser resurs i lärares poesiundervisning

I gymnasiets poesiundervisning lägger lärare mycket krut på att arbetar lärarna att hitta dikter som har personlig relevans för varje elev. Ett brett utbud av dikter i är därför centralt undervisningen, visar Anna Sigvardsson.

Begränsad språkanvändning för samiska elever

Elever i sameskolan har en positiv syn på samiska. Men att undervisa i samiska ställer höga krav på lärarna, då det saknas såväl läromedel som bedömningsunderlag, visar Kristina Belancic i sin avhandling.  

Tydlig förväntan av vuxentröst när barn gråter på förskolan

Barns gråt är en tydlig del av den socialiseringsprocess som ständigt pågår i förskolan. Malva Holm Kvist har forskat om hur barns gråt hanteras av förskolans pedagoger och övriga barn.

Feminin medelklass norm på gymnasiets frisörutbildning

Ett feminint medelklassideal präglar gymnasiets frisörutbildning. Men eleverna har oftast en arbetarbakgrund, visar Eva Klope som forskat om hur tjejer fostras in i frisöryrket.

Gemensamt och kreativt i förskolans digitala aktiviteter

I förskolan utvecklas digitala kompetenser gemensamt och med stor kreativitet. Katarina Walldén Hillströms forskning visar att samspelet mellan barnen och barnen och pedagogerna är oerhört komplext och de digitala verksamheterna har stor bredd.  

Internet-förmedlad KBT-terapi effektiv för unga med social ångest

KBT-behandling via nätet har god effekt för barn och unga som lider av social ångest och fobi och många blir helt av med sina besvär. Dessutom klarar de av skolan bättre, visar Martina Nordh.  

Förskolebarn lär sig naturvetenskapliga fenomen med hjälp av sagor

Sagoundervisning kan hjälpa förskolebarn att utveckla sin förståelse för naturvetenskapliga fenomen och begrepp. Det visar Mimmi Malm i sin avhandling.

Skolsegregation påverkar relationer och arbetsliv

Att ha skolkamrater från sitt eget ursprungsland påverkar både framtida karriär och val av partner. Det visar Debbie Lau som forskat om skolsegregationens konsekvenser.

Ryckiga satsningar på lärares kompetensutveckling

Statliga kompetenshöjande insatser för lärare präglas av ryckighet. Det konstaterar Nils Kirsten som förvånas över att det statliga engagemanget i lärares kompetensutveckling snabbt kan vända från ett förhållningssätt till ett annat utan någon tydlig partipolitisk koppling.

Ny modell för individualisering av matematikundervisning för vuxna

För att kunna individualisera undervisningen för vuxna behöver läraren kunskap om de studerandes förkunskaper och drivkrafter. Det konstaterar Linda Ahl som har tagit fram en modell för matematikundervisning för vuxna i Kriminalvården.  

Kroppslig kunskap har stor betydelse i förskollärares arbete

Stor del av förskollärares vardagspraktik kan förstås i termer av kroppslighet. De använder sina kroppar hela tiden, i rummet och i relationen till barnen. Ändå är det kroppsliga inte riktigt föremål för samtal och reflektion inom förskolan, visar Maria Pröckl i sin avhandling.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer