Skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp

Skolsköterskor har svårt att prata med elever om sexuella övergrepp och undviker därför ämnet. Det visar Lisbet Engh som forskat om skolsköterskornas möjligheter att upptäcka och hjälpa barn som far illa.

Lisbet Engh
Lisbet Engh

Född 1954
Bor i Väse

Disputerade 2018-05-18
vid Karlstads universitet


AVHANDLING
Skolsköterskans möjlighet att upptäcka och stödja barn som far illa eller riskerar att fara illa

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har lång erfarenhet som skolsköterska, verksamhetschef inom elevhälsan och sedan år 2008 arbetar jag som länssamordnare för elevhälsans medicinska insatser i Värmland. Jag vet därmed att det finns brister i arbetet för utsatta barn och ville fördjupa mig i ämnet när jag fick möjlighet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det övergripande syftet med avhandlingen är att belysa skolsköterskornas roll och möjlighet att upptäcka och hjälpa barn som far illa. Avhandlingen bygger på flera delar, den första på material från fokusgrupper där 23 skolsköterskor diskuterat om hur de arbetar för att upptäcka barn som far illa, vilka frågor de ställer och vilka yttre förutsättningar de har som skolsköterskor. Nästan ingen i fokusgrupperna lyfte sexuella övergrepp och därför bestämde jag mig att göra en fördjupad artikel om just svårigheten för skolsköterskor att ta upp ämnet.

– Därutöver har jag utifrån data från elevhälsodatabasen ELSA jämfört familjehemsplacerade elever i årskurs 4, 7 samt årskurs 1 i gymnasiet med icke familjehemsplacerade elever i samma årskurser om deras upplevda psykiska hälsa, anknytning till skolan och om de är nöjda med sina skolinsatser.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att skolsköterskor ser det som oerhört angeläget att kunna ge hjälp och stöd till de elever som behöver. För att kunna göra det krävs tillitsfulla relationer. Inte bara mellan skolsköterska och elever, utan även med föräldrar och övrig skolpersonal. Men också till skolans organisation och samhällets övriga funktioner. Om skolsköterskan upplever brister i stödet från andra samhällsinstanser som ska hjälpa eleverna, finns risk att som skolsjuksköterska hamna i etiska eller juridiska dilemman innan anmälan till socialtjänsten görs. Resultaten visar dock att vid uppenbar misstanke om att ett barn far illa så tvekar aldrig skolsköterskan att anmäla. Likafullt visar resultaten att det finns stort utrymme att utveckla samverka mellan skola och socialtjänst.

– Att skolsköterskorna inte specifikt lyfter sexuella övergrepp i sina elevsamtal gjorde mig fundersam. Studien visar att många skolsköterskor tycker att det är svårt att prata om ämnet som ofta lindas in luddigheter, sexuella övergrepp kan kallas ”det där”. Här syns stora brister, både vad gäller kunskap om hur man pratar med barn om sexuella övergrepp men också hur utsatta barn kan reagera.

– Vidare visar min avhandling att familjehemsplacerade flickor mår betydligt sämre psykiskt jämfört med jämnåriga flickor som bor hemma. Förvånande nog syns just ingen större skillnad i psykiskt mående mellan pojkarna. Däremot visar resultaten att elever, oavsett boendeform, som har god skolanknytning i större utsträckning också är nöjda med sina skolinsatser. Minst nöjda är familjehemsplacerade barn som har en låg grad skolanknytning. Skolanknytning handlar och relationer till lärare och skolkamrater, delaktighet, trivsel, trygghet och stöd i skolan.

Vad överraskade dig?

– Mest att skolsköterskorna i så låg utsträckning lyfte sexuella övergrepp. Vidare att så få elever som är familjehemsplacerade har diagnostiserad dyslexi, men hög andel olika slags neuropsykiatriska diagnoser. Min slutsats är att de här eleverna är underutredda vad gäller läs- och skrivsvårigheter.

– Jag överraskades också av att det inte var någon skillnad i psykisk ohälsa mellan familjehemsplacerade pojkar och pojkar som bor hemma. Jag tror att familjehemsplacerade pojkars psykiska ohälsa yttrar sig på andra sätt som elevundersökningarna inte lyckas fånga. Jag ska forska vidare i den här frågan, det är viktigt att fånga upp pojkars psykiska ohälsa.

Vem har nytta av dina resultat?

– Skolhuvudmän, politiker, chefer och rektorer som ytterst ansvarar för elevhälsan, för vi måste bli bättre på att hjälpa utsatta barn. Men givetvis också skolsköterskor och övrig personal inom elevhälsan, jag tror att många kan känna igen sig.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-06-11 12:12 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-08-16 13:45 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Konferens för dig som undervisar i psykologi

Varmt välkommen den 16 november till en konferensdag som ger dig både teoretiska och praktiska perspektiv på psykologiämnet i gymnasiet! Ta del av föreläsningar kring flera aktuella och intresseväckande områden och ger dig möjlighet att inspireras av andras idéer och goda exempel.

Elevhälsa, 19-20 sept i Stockholm

Ledord i arbetet med en fungerande elevhälsa är salutogent förhållningssätt med tvärprofessionella team. Men hur får man det att fungera i praktiken? Vilka är framgångsfaktorerna när man ska utveckla sitt elevhälsoarbete och arbeta hälsofrämjande

Spanskans tempus tar olika lång tid att lära

Svenskspråkiga elever har betydligt svårare att lära sig använda spanskans imperfekt jämfört med dess preteritum. Som lärare i de latinska språk finns därför skäl att fokusera på hur just imperfekt fungerar, menar forskare Fernando López Serrano.

Så påverkas utbildningsreformer av olika typer av hot

Planering och implementering av utbildningsreformer påverkas av upplevda hotbilder. Det konstaterar Helen Dwyer i sin avhandling om hur specialpedagogiska reformer initieras och införs från politisk nivå till skolnivå.

Spänning mellan ungas förväntningar på framtiden och lokala förutsättningar

Högre utbildning och ett liv i staden är det som ungdomar anses värderas högst i samhället. Sara Forsberg visar att det skapar en spänning mellan ungdomars förväntningar och olika socioekonomiska och lokala förutsättningar.

Språket ställer till det för eleverna i genetikundervisningen

Lärare använder centrala begrepp på olika sätt i genetikundervisningen, vilket gör innehållet otydligt för eleverna. Det visar Karin Thörne som forskat om genetikundervisningen på högstadiet.

Barns grupplekar skapar olika slags energier

Elevers lekar i olika typer av kamratgrupper skapar olika slags känsloenergier. De här energierna påverkar klassrumsklimatet, visar Maria Heintz som forskat om skolbarns sociala samspel.

Dubbelt så vanligt att funktionsnedsatta elever utsätts för mobbning

Det finns ett tydligt samband mellan nättrakasserier och psykisk ohälsa och det räcker att ha blivit utsatt en gång för att det ska påverka måendet. Värst utsatta för såväl mobbning som psykisk ohälsa är elever med adhd/add, visar Maria Fridh i sin forskning.

Svag koppling mellan lärares bedömning av elevtexter och undervisning

Det finns ingen tydlig koppling mellan lärares bedömningar av elevers texter och beslut om skrivundervisning. Lärare behöver utveckla mer kunskaper om hur bedömningar kan forma undervisningen, menar forskaren Per Blomqvist.

Elevers kunskapssyn har betydelse för deras lärande

Att få utvärdera och använda sina kunskaper både individuellt och tillsammans med andra elever, främjar en mer flexibel kunskapssyn. Det visar Maria Lindfors som forskat om kunskapssynens roll.

Så påverkar styrningen arbetet på Skolverket

Eva Maria Magnusson har undersökt och problematiserat de senaste 20 årens styrning av Skolverket. Att myndighetens inre normer och sättet att utforma handläggningen inte har förändrats märkbart under perioden var ett överraskande resultat.  

Digitala verktyg stärker svaga elever i matematik

Knappt 20 timmars träning med ett kbt-baserat program i matematik hjälper elever som halkat efter att hämta hem en hel termins undervisning. Det visar Martin Hassler Hallstedt i sin studie om digitala verktyg i matematikundervisningen.

Skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp

Många skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp. Lisbet Enghs forskning visar också att bristande tillit till andra samhällsinstanser kan försvåra skolsköterskans arbete att stödja barn som far illa.

Övermäktigt för skolan att implementera preventionsprogram

Bristande ledarskap är ett av flera problem vid implementering av preventionsprogram i skolor. Det konstaterar Maria Ingemarson i sin avhandling om effektutvärdering av ett program med syfte att öka trivseln och minska problembeteenden.

Digitalt berättande bjuder på möjligheter till kreativitet men också pedagogiska utmaningar

Digitalt berättande i förskolan ger utrymme för kreativitet och meningsskapande – men ibland har barn och lärare svårt att hitta gemensamt fokus, visar Ewa Skantz Åberg.

Brist på resurser och kompetensutveckling sinkar läsundervisning

Yngre lärare använder betydligt fler lässtrategier i sin undervisning jämfört med sina äldre kollegor. En förklaring är att lärare med längre erfarenhet inte fått tillräcklig kompetensutveckling, menar forskare Lena Eckerholm.

Konferenser
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Valet 2018
  Nytt nr av Skolporten ute 16 maj!

Tema: Valet 2018

Forskarna om vilka som är de viktigaste skolpolitiska frågorna inför valet 2018. Dessutom: Stor intervju med Peyman Vahedi, om att driva förändring – och att inte vara i vägen som rektor.

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Vetenskaplig artikel inom FoU-programmet Undervisning i förskolan

Nu finns ytterligare en vetenskaplig artikel skriven inom ramen för Ifous FoU-program Undervisning i förskolan. Artikeln är skriven av universitetslektor Linda Palla och professor Ann-Christine Vallberg-Roth, Malmö universitet, och publicerad i den vetenskapliga tidskriften Problems of Education in the 21st Century.

Skärmtiden kan leda till närsynthet hos barn

Närsynthet hos barn i 4-7 års ålder har ökat med 179 procent de senaste sex åren i Jönköpings län. Denna ökning sker samtidigt som digitala skärmar blir populärare. Ögonläkaren Tomas Bro vill nu se om de två har ett samband.

What makes a good school culture?

Most principals have an instinctive awareness that organizational culture is a key element of school success. But like many organizational leaders, principals may get stymied when they actually try to describe the elements that create a positive culture.

Procrastinating? Still? How a tomato timer can help you stop putting things off

Procrastination is painful. But setting a timer for 25 minutes, focusing deeply and then rewarding yourself can help students accomplish their goals. According to educator Barbara Oakley, ”Anyone can do 25 minutes of studying.”

What video games in schools can teach us about learning

Southgate primary in West Sussex is one of many British schools bringing games into the classroom, with staff seeing benefits for parents as well as students.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats