Skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp

Skolsköterskor har svårt att prata med elever om sexuella övergrepp och undviker därför ämnet. Det visar Lisbet Engh som forskat om skolsköterskornas möjligheter att upptäcka och hjälpa barn som far illa.

Lisbet Engh
Lisbet Engh

Född 1954
Bor i Väse

Disputerade 2018-05-18
vid Karlstads universitet


AVHANDLING
Skolsköterskans möjlighet att upptäcka och stödja barn som far illa eller riskerar att fara illa

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har lång erfarenhet som skolsköterska, verksamhetschef inom elevhälsan och sedan år 2008 arbetar jag som länssamordnare för elevhälsans medicinska insatser i Värmland. Jag vet därmed att det finns brister i arbetet för utsatta barn och ville fördjupa mig i ämnet när jag fick möjlighet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det övergripande syftet med avhandlingen är att belysa skolsköterskornas roll och möjlighet att upptäcka och hjälpa barn som far illa. Avhandlingen bygger på flera delar, den första på material från fokusgrupper där 23 skolsköterskor diskuterat om hur de arbetar för att upptäcka barn som far illa, vilka frågor de ställer och vilka yttre förutsättningar de har som skolsköterskor. Nästan ingen i fokusgrupperna lyfte sexuella övergrepp och därför bestämde jag mig att göra en fördjupad artikel om just svårigheten för skolsköterskor att ta upp ämnet.

– Därutöver har jag utifrån data från elevhälsodatabasen ELSA jämfört familjehemsplacerade elever i årskurs 4, 7 samt årskurs 1 i gymnasiet med icke familjehemsplacerade elever i samma årskurser om deras upplevda psykiska hälsa, anknytning till skolan och om de är nöjda med sina skolinsatser.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att skolsköterskor ser det som oerhört angeläget att kunna ge hjälp och stöd till de elever som behöver. För att kunna göra det krävs tillitsfulla relationer. Inte bara mellan skolsköterska och elever, utan även med föräldrar och övrig skolpersonal. Men också till skolans organisation och samhällets övriga funktioner. Om skolsköterskan upplever brister i stödet från andra samhällsinstanser som ska hjälpa eleverna, finns risk att som skolsjuksköterska hamna i etiska eller juridiska dilemman innan anmälan till socialtjänsten görs. Resultaten visar dock att vid uppenbar misstanke om att ett barn far illa så tvekar aldrig skolsköterskan att anmäla. Likafullt visar resultaten att det finns stort utrymme att utveckla samverka mellan skola och socialtjänst.

– Att skolsköterskorna inte specifikt lyfter sexuella övergrepp i sina elevsamtal gjorde mig fundersam. Studien visar att många skolsköterskor tycker att det är svårt att prata om ämnet som ofta lindas in luddigheter, sexuella övergrepp kan kallas ”det där”. Här syns stora brister, både vad gäller kunskap om hur man pratar med barn om sexuella övergrepp men också hur utsatta barn kan reagera.

– Vidare visar min avhandling att familjehemsplacerade flickor mår betydligt sämre psykiskt jämfört med jämnåriga flickor som bor hemma. Förvånande nog syns just ingen större skillnad i psykiskt mående mellan pojkarna. Däremot visar resultaten att elever, oavsett boendeform, som har god skolanknytning i större utsträckning också är nöjda med sina skolinsatser. Minst nöjda är familjehemsplacerade barn som har en låg grad skolanknytning. Skolanknytning handlar och relationer till lärare och skolkamrater, delaktighet, trivsel, trygghet och stöd i skolan.

Vad överraskade dig?

– Mest att skolsköterskorna i så låg utsträckning lyfte sexuella övergrepp. Vidare att så få elever som är familjehemsplacerade har diagnostiserad dyslexi, men hög andel olika slags neuropsykiatriska diagnoser. Min slutsats är att de här eleverna är underutredda vad gäller läs- och skrivsvårigheter.

– Jag överraskades också av att det inte var någon skillnad i psykisk ohälsa mellan familjehemsplacerade pojkar och pojkar som bor hemma. Jag tror att familjehemsplacerade pojkars psykiska ohälsa yttrar sig på andra sätt som elevundersökningarna inte lyckas fånga. Jag ska forska vidare i den här frågan, det är viktigt att fånga upp pojkars psykiska ohälsa.

Vem har nytta av dina resultat?

– Skolhuvudmän, politiker, chefer och rektorer som ytterst ansvarar för elevhälsan, för vi måste bli bättre på att hjälpa utsatta barn. Men givetvis också skolsköterskor och övrig personal inom elevhälsan, jag tror att många kan känna igen sig.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-06-11 12:12 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-08-16 13:45 av Moa Duvarci Engman


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Får vi titta på Youtube? Viktigt att fritidshem främjar barns medieintressen visar studie

Många elever har ett stort intresse för dataspel, att titta på Youtube-klipp och snacka på Tiktok. Hur ska lärarna på fritidshem förhålla sig till det? En ny studie visar att lärare som integrerar barnens medieintresse i fritidsverksamheten kan ha mer utvecklande samtal med eleverna om deras vardag.

Blandade känslor – om barn och ungas psykiska hälsa

Att förstå sina egna känslor gör det lättare att hantera och prata om sitt mående. Materialet Blandade känslor ger stöd till barn och till vuxna som möter barn i alla åldrar. Det kan användas i skolan, på fritiden, i hemmet, inom socialtjänsten eller vården.

Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)

Tidiga insatser för att öka läsförmågan viktigt för elever med svenska som andraspråk

En betydligt högre andel av de elever som följer kursplanen i svenska som andraspråk har behov av tidiga insatser för att kunna utveckla god läsförmåga, jämfört med elever som följer kursplanen i svenska. Det visar en ny studie från Linnéuniversitetet med 46 000 elever på lågstadiet. Eleverna behöver systematisk undervisning i såväl avkodning och ordkunskap som läsförståelse.

What happens when older students struggle to read? We asked. You answered.

Students tend to give up on school if they haven’t developed strong reading skills by the time they reach middle or high school, respondents to a recent survey say. The respondents – which included students, teachers and parents – offered recommendations for helping boost literacy among older students, including additional training for teachers, dyslexia screening, tutoring and various intervention programs.