Skolval för de redan privilegierade

De som utnyttjar det fria skolvalet är de redan privilegierade. Om detta är såväl skolpersonal, elever som föräldrar väl medvetna om, konstaterar Anna Ambrose i sin avhandling om skolvalsfriheten.

Anna Ambrose
Anna Ambrose

Född 1970
Bor i Bromma

Disputerade 2017-01-27
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Att navigera på en skolmarknad. En studie av valfrihetens geografi i tre skolor

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är SO-lärare i grunden och i slutet på 90-talet märkte jag hur skolvärlden började förändras efter att det fria skolvalet införts 1992. Skolor utsattes för konkurrens, elevsammansättningen förändrades, vi började prata om profilering för att locka fler elever. Jag ville veta mer om hur de här frågorna diskuteras nu, 25 år senare.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det är en etnografisk studie och om hur skolprofessionella, elever och föräldrar förhåller sig till det fria skolvalet, vad de tycker, tänker om sin egen skola, hur den påverkar den egna situationen och den tänkta framtiden. Jag har gjort fältstudier och intervjuer på tre högstadieskolor i ett lokalt område utanför en svensk storstad. Skolorna ligger nära varandra men i socioekonomiskt olika områden. Den ena skolan är vad jag kallar en tillvalsskola, belägen i ett socioekonomiskt starkt område. Den andra en frånvalsskola i ett ekonomiskt svagare område med stor andel elever med migrationsbakgrund. Den tredje skolan är en kommunal skola med konstprofil.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att lärare och rektorer på samtliga tre skolor konstaterar att det fria skolvalet är till för dem som förmår att välja. En rektor sammanfattade detta med kommentaren ”fritt skolval är för de redan priviligierade.”

– Skolans geografiska läge spelar oerhört stor roll. En skola i ett socioekonomiskt svagt område väljs bort utan närmare eftertanke. Både föräldrar och elever grundar oftare sina åsikter på rykten och hörsägen snarare än att på egen hand kontrollera skolresultat, lärartäthet eller liknande. Det tar lång tid att bygga upp ett bra skolrykte men ganska kort tid att bli stämplad som en dålig skola. Enstaka elever kan på ett läsår rasera en skolas rykte.

– Initialt ser skolorna ganska lika ut och alla elever är i stort sett nöjda med sina skolor. Men ju fler frågor jag ställde desto mer skiljer sig svaren beroende på vilken skola det handlar om.

– På den socioekonomiskt svagare skolan finns bland såväl skolpersonal som elever och föräldrar en medvetenhet om att skolan inte har så bra resultat, ligger i en ”förort”, har många invandrare och att här hamnar elever som av olika skäl inte förmått att välja en annan skola. På tillvalsskolan reflekterar lärare i princip inte alls över det fria skolvalet. Någon brist på elever råder inte och verksamheten rullar på som den alltid har gjort utan några större förändringar. På profilskolan är konsekvenserna av det fria skolvalet ständigt närvarande, här pågår en ständig diskussion om hur lärarnas situation påverkas av hur väl skolan lyckas locka fler elever och hur skolan kan utvecklas.

– Det finns en tendens till att skolor väljer bort oönskade elever. Det här är inget som skolledarna talar högt om eller som förekommer ofta men i mina intervjuer framkommer att skolorna är mer försiktiga med att erbjuda plats till elever som antas kräva stora resurser.

Vad överraskade dig?

– Inte överraskande men ganska skrämmande är hur olika eleverna svarar beroende på vilken skola de går på. Synen på sin skola speglar ju också hur de ser på sina egna framtidsutsikter.

Vem har nytta av dina resultat?

– Främst skolpolitiker men också skolpersonal som jag tror kan känna igen sig. Andra forskare men även föräldrar och elever.

Av Susanne Sawander

Foto: Niklas Björling

Sidan publicerades 2017-01-27 11:34 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2017-05-19 11:20 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Prissättningen på skolmarknaden fungerar inte

Elevernas pendling över flera kommungränser har förändrat skolmarknaden avsevärt. Frågan är om gymnasieskolan ska vara en kommunal angelägenhet. Det menar Sten-Bertil Olsson som granskat marknadsregleringens konsekvenser för gymnasieskolan.

Skolmarknaden rubbar inte den sociala strukturen

Trots att skolmarknaden ökat utbudet av både huvudmän och utbildningar är den övergripande sociala strukturen stabil över tid. Valet av utbildning hänger ändå ihop med familjens sociala bakgrund, yrkesstatus och ekonomi, konstaterar Håkan Forsberg i sin studie.

Olika villkor för fysisk aktivitet hos unga med autism

Barn och unga med autism behöver få sina individspecifika villkor tillgodosedda för att vilja och kunna delta i fysiska aktiviteter såväl i skolan som på fritiden. Det visar Susann Arnells forskning.

Ett rättviseperspektiv på skolvalsfrågan

Reglerna för etablering av friskolor samt det nuvarande kösystemet gynnar framför allt de elever som redan har goda möjligheter i livet. Det menar forskaren Erik Gustavsson, som i sin avhandling lyfter fram frågor om skolval ur ett rättviseperspektiv.

Redskap främjar elevers algebraiska tänkande

Lärandemodeller, det vill säga medierande redskap som förtydligar det abstrakta, är centrala för elevers förståelse av algebraiska uttryck. Det visar Sanna Wettergren i sin avhandling.

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Kompetensen hos lärare om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, behöver stärkas. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem hemma också ofta har det i skolan.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Viktigt att hitta balans för elever vid idrottsprofilerade skolor

Stöd från såväl föräldrar, skola som lärare är grundläggande för att lyckas kombinera studier med idrott. Lika viktigt är elevens egen förmåga att skapa strukturer och hitta balans, visar Joni Kuokkanens forskning om elever på idrottsprofilerade skolor i Finland.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter

Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar bra för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Modellen ger goda resultat även på lång sikt, visar Camilla Nilvius forskning.

Så påverkar den statliga skärpta tillsynen styrningen av skolan

Den statliga skärpta tillsynen och användningen av sanktioner innebär ett nytt sätt att styra skolan. Det menar Håkan Eilard, som forskat om de skärpningar av den statliga tillsynen av skolan som har gjorts sedan år 2015.

Neurofeedback kan öka inlärningsförmågan hos unga med adhd

Neurofeedback, att få återkoppling på vad som händer i hjärnan i realtid, kan dämpa symptom och öka inlärningsförmågan hos unga med adhd. John Hasslingers forskningsresultat tyder på att metoden kan ha potential för lite äldre och motiverade ungdomar.

Upphandling av komvux väcker frågor om likvärdighet

Vuxenutbildningens förutsättningar och organisering skiljer sig extremt mycket mellan olika kommuner och från en upphandling till en annan. Det väcker frågor om likvärdigheten i vuxenutbildning, säger forskare Diana Holmqvist.

Lite utrymme för längre skapandeprocesser i förskoleateljén 

Förskoleateljén är styrd av rutiner och en målinriktad läroplan, vilket sätter stopp för möjligheten att få vara i en längre skapandeprocess. Det menar Yvonne Lindh som forskat i ämnet.

Rätten till utbildning – mer än kunskapsmål

Rätten till utbildning förstås bäst som en mänsklig rättighet som vi har i egenskap av att vara människa – snarare än att vara medborgare i en stat. Det menar Christian Norefalk, som forskat om utbildning som en mänsklig rättighet.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
5 mest lästa på FoU
Digitala sexuella trakasserier påverkar unga i skolan

Digitala sexuella trakasserier är relativt vanliga bland unga, och ofta saknar ungdomarna både stöd och strategier för att hantera det. Det visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Muntligt berättande viktigt i undervisningen

Anekdoter, historier och berättelser kan väcka elevernas intresse, ge nya perspektiv på ett visst ämne, samt stärka relationen mellan lärare och elever. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Läraren som sadlade om för att skapa en bättre skola

Hur får vi mer ordning och reda i skolan? Hur skapar vi en trivsam undervisningsmiljö i klassrummen utan stök, där eleverna lär sig vad de ska och ingen slås ut. De här frågorna har Martin Karlberg studerat i över 20 år. Nu drar han igång ett forskningsprojekt där 100 skolor runt om i landet ska pröva två olika varianter av en metod som kallas IBIS-programmet.

Inspirerande böcker om organisation och ledning

En bok om tillit i arbetsgruppen, två böcker om att leda i förskolan och en antologi med aktuell forskning. Vi tipsar om fyra aktuella böcker som kan vara användbara för dig i jobbet.

Inspirerande! Sveriges enda bygglek med odling

Växtvärket i Malmö handlar om att ge barn bättre städer att växa upp i, och erbjuder både bygglek och odling. Tankar som fångas upp av forskaren Ellen Almers.

Skolportens digitala kurser