Skönlitteratur ger historiemedvetna barn

Mary Ingemansson

Född 1951
i Älmeboda, Tingsryd

Disputerade 2010-10-09
vid Lunds universitet


AVHANDLING
Det kunde lika gärna ha hänt idag . Maj Bylocks Drakskeppstrilogi och historiemedvetande hos barn i mellanåldrarna.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Det beror på min bakgrund som folkskollärare kombinerat med ett stort intresse för skönlitteraturens roll i lärandet. Jag är intresserad av hur vi kan få djupläsare i grundskolan samt läsare som kan diskutera innehåll. Dessutom används just Maj Bylocks böcker mycket på skolor.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det finns tre spår i avhandlingen. Det första spåret handlar om hur historiemedvetandeutvecklas hos barn i mellanåren. Undersökningen är gjord på den åldern men resultaten och inbegripen läsforskning gäller hela grundskolan och gymnasiet. Det står i alla kursplaner att vi ska utveckla historiemedvetandet i skolan, men det står inte hur i min avhandling går jag in på hur man som lärare kan lägga upp det historiedidaktiskt. Det andra spåret är litteraturpedagogiskt och handlar om hur lärare kan arbeta med litteratur. Det tredje spåret handlar om identitet, migration och mångkultur, förr och nu.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att skönlitterära romaner ger lika mycket, ibland mer, historiekunskap än läroböcker i historia. De bygger även upp barns historiemedvetande på ett effektivt sätt. Eftersom det är en litteraturdidaktisk avhandling finns det inskrivet läsforskning och hur man som lärare rent praktiskt kan arbeta med läsning. I exempelvis May Bylocks Häxserie beskrivs flickors och kvinnors roll i historien på ett tidigare icke skildrat sätt och det är viktigt att lyfta fram.

Vad överraskade dig?

– Att det faktiskt tar lång tid för eleven att sätta sig in i en text, en del elever läser så fragmentariskt att de missar viktig information om de inte får möjlighet till textsamtal. Vi har delvis tappat bort ledet tala, mellan läsa och skriva. Med ett konstruktivt sätt att arbeta med de lästa texterna blir den påföljande skrivna texten betydligt mer nydanande och kunskapsfylld.

– När det gäller historiemedvetandet blir det väldigt olika eftersom eleverna använder sina egna erfarenheter och tar till sig olika saker. Jag blev överraskad över att det var så stora skillnader. Det visade sig även att Bylocks romaner innehåller många kulturmöten som handlar om hur det är att vara en invandrare, då som nu.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla lärare som arbetar med läsning i grundskola och gymnasiet, skönlitterär men även facklitterär. Även lärare i historia, lärarutbildningen för grundskola och gymnasiet, samt litteraturvetare i barn- och ungdomslitteratur.

Sidan publicerades 2011-05-23 00:00 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2012-11-05 11:52 av Moa Duvarci Engman


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!
  Skolportens magasin nr 2/2023

Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!

INTERVJU: Forskaren Emma Leifler vill att fler lärare får lära sig mer om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. TEMA: Nya perspektiv med ämnesövergripande undervisning.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Forskaren upptäckte barnens språkbeteende av en slump

Att förskolebarn använder engelska som lekspråk är mycket vanligare i mångkulturella områden, enligt en ny studie. På de undersökta förskolorna är det främst när pedagogerna inte deltar i leken som barnen växlar över till engelska.  

Professor: Så ökar du elevernas intresse för matematik

Våga lita på att dina elever har egna idéer – och låt dem jämföra sina lösningar med varandra. ”Du som lärare behöver inte alltid vara den som förklarar allt och visar lösningarna,” säger Elham Kazemi, professor i matematikdidaktik vid University of Washington.

Förskolelärare får stöd i att lära barn om hållbarhet

Mänskligheten står inför stora hot mot sin överlevnad. Hur pratar man med barnen om det här? Forskare vid Linköpings universitet har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskollärare att gripa sig an det svåra ämnet.

Tellusgatans förskola tar tillvara barnens alla språk

På Tellusgatans förskola har pedagogerna fått nya perspektiv på sin språkutvecklande undervisning. Idag får barnen använda alla sina språk som resurs i lärandet, vilket gjort dem mer aktiva och delaktiga i undervisningen. ”Jag bemöter barnens olika språk på ett mer professionellt sätt nu. Barnet ska få prata sitt starkaste språk när det inte fungerar att använda svenska”, säger Martha Petridou, förskollärare.

Hon forskar om skolledares politiska engagemang

I forskningsprojektet Skola i samhället studeras rektorer, lärare och elever som ägnar sig åt politisk aktivism kopplat till skolan. ”Vi började fundera på vad det är som gör att man lämnar tjänstemannarollen, och blir aktivist”, säger Eva Reimers, Göteborgs universitet.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer