Skönlitteratur i undervisningen inte oproblematiskt

Är skönlitteratur i undervisningen enbart något gott? Elin Sundström Sjödin, som i sin avhandling bland annat forskat om ett läsprojekt på ett ungdomshem, problematiserar läsning i undervisningen.

Elin Sundström Sjödin
Elin Sundström Sjödin

Född 1972
Bor i Uppsala

Disputerade 2019-01-18
vid Örebro universitet


AVHANDLING
Where is the critical in literacy? Tracing performances of literature reading, readers and non-readers in educational practice

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har en bakgrund som lärare i svenska och engelska, främst på grundskolan samt på Statens institutionsstyrelses, SIS, ungdomshem där eleverna är i gymnasieåldern. Jag har alltid använt skönlitteratur i undervisningen men det var först när jag arbetade på behandlingshem som jag blev medveten om att skönlitteratur i undervisningen måste användas varsamt, så att elever inte känner sig nedtryckta.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om skönlitteratur som undervisningsinnehåll och problematiserar synen på litteraturläsning som något oproblematiskt gott, såväl innanför som utanför utbildningssammanhang. Det andra delsyftet handlar om att, utifrån teorin kring critical literacy, utveckla kunskap om de olika element som är inblandade när läsning, läsare och kritiska aspekter av läsning iscensätts. Avhandlingen bygger på flera delar varav en handlar om ett läsprojekt på ett av Statens institutionsstyrelses ungdomshem. Vidare har jag analyserat ett policydokument där SIS beskriver sina läsprojekt och vad de syftar till. Därutöver har jag analyserat ett antal broschyrer, varav en delas ut genom barnhälsovården, som handlar om barns läsning kopplade till hälsa.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– När skolan sätter upp avsikter och mål med läsning, exempelvis empati eller demokrati, finns alltid en risk att vissa elever blir konstruerade som ”i brist” och ”i behov”. Jag menar att det är viktigt att vara medveten om de här samkonstruktionerna, särskilt om man arbetar med elever som inte är läsvana eller själva säger att de är ”icke-läsare”.

– I läsprojektet på Statens institutionsstyrelses ungdomshem såg jag att läsning kan användas som undervisningsinnehåll och verkligen skapa en “kritisk situation” där läsning blir något som stärker eleverna. Ett exempel är när en grupp elever på ungdomshemmet läser högt tillsammans med en lärare. Men en elev vill inte delta utan står vid whiteboard-tavlan och ritar. När läraren tappar ett ord, fyller den här eleven i och det han ritar återkopplar hela tiden till det som läses. Den här situationen visar att man kan vara med i läsningen fastän man inte är det. En lärare på behandlingshemmet berättade att de vid tidigare läsprojekt suttit i fåtöljer. Det här hade skapat en mer avslappnad stämning, där undervisningen fick underordnad betydelse, på gott och ont. Med det vill jag belysa hur miljön kan användas för att skapa olika slags undervisning med läsning som innehåll.

– I broschyrerna som jag analyserat framhålls genomgående läsning ur ett hälso-, demokratiskt och framgångsperspektiv. Läsning lyfts oreflekterat fram som en stark framgångs- och hälsofaktor. I avhandlingen problematiserar jag detta, bland annat genom peka på risken att andra förklaringsmodeller till att barn inte lyckas i skolan riskerar att osynliggöras. Utifrån broschyrernas perspektiv blir därmed framgång i skolan ett individuellt ansvar, frånkopplat sociala och ekonomiska faktorer.

– Särskilt intressant är hur läsning ofta översätts till siffror, exempelvis ”en 17-åring som läser böcker kan 50 000 ord, en jämnårig som inte läser böcker kan 15000 ord. För att läsa en tidning krävs kunskap om 50 000 ord.” Jag har verkligen försökt spåra vad de här siffrorna kommer ifrån men ha inte lyckats hittat några vetenskapliga källor.

Vad överraskade dig?

– Flera av resultaten överraskade mig. Framför allt många elevers syn på läsande och vad ”rätt” läsning är. En av elever på ungdomshemmet lät meddela att ”jag är en icke-läsare. Jag läser bara svensk straffrätt för att veta mina rättigheter”. Som att detta inte vore att läsa. Jag har också förvånats över hur ifrågasatt jag blivit just för att jag problematiserar läsning i undervisningen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att resultaten kan bidra till diskussion om läsning bland såväl lärare som föräldrar. Kanske kan avhandlingen också nyansera debatten som ofta präglas av moralpanik kring ungdomars bristande läslust. Vidare tror jag att forskare inom Critical literacy-fältet kan ha nytta av resultaten då jag använt mig av nya metodologier.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-04-15 09:28 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-04-23 14:04 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Företagsekonomi i gymnasiet, 23 oktober i Stockholm

Nu fokuserar vi under en heldag på ämnet företagsekonomi på gymnasiet! Ta del av föreläsningar om etik och jämställdhetsfrågor ur ett företagsekonomiskt perspektiv, att undervisa med hjälp av visuella illustrationer för att förklara svåra begrepp och teorier, företagens roll i samhället, betyg och bedömning samt avslutningsvis ställs frågan - kan ekonomiutbildning bidra till de globala hållbarhetsmålen?

Gymnasielärare i historia, 3 okt i Stockholm

En heldag med historieundervisning i fokus. Ta del av föreläsningar kring digital källkritik, hur man kan undervisa i historiebruk, bedömning och betygssättning av historia i gymnasiet och hur du som lärare kan fundera kring frågor som vems historia det är som berättas om i klassrummet. Varmt välkommen till en intensiv dag med historielärarkollegor från hela landet!

Följsamma pedagoger ökar barns inflytande i förskolan

I sin avhandling problematiserar Kristin Ungerberg den vuxendominerade synen på förskolebarns inflytande. Resultaten visar att när pedagogerna vågar stanna kvar i situationer som lockar barnen i vardagen möjliggörs barnens inflytande i förskolan.

Komplext samspel i teaterundervisningen

Textförståelse kan skapas genom kroppen, artefakter och röstkvalitet. Det konstaterar Martin Göthberg som följt lärare och elever i arbetet med en teateruppsättning.  

”Catch a cold”: Ordkombinationer viktig del i språkundervisningen

Om elever i engelska görs medvetna om fasta ordkombinationer, kollokationer, ökar deras språkkunskaper. Det visar Per Snoders avhandling.  

Nya modeller till stöd i kemiundervisningen

Kemi kan vara svårt att förstå även för högskolestudenter. En ny avhandling visar på konkreta modeller för att stötta lärare i deras undervisning.  

Stora skillnader på teknikundervisning i förskolan

Det är stora skillnader på teknikundervisningen i förskolan. Pernilla Sundqvist visar att förskolepersonal stundom missförstår innehållet i ämnet teknik.

Elever i svenska som andraspråk underskattar sin ordkunskap

Elever i svenska som andraspråk har en tendens att underskatta sina ordkunskaper. Det visar Richard LaBontee som forskat om ordförråd och språkinlärning.

Begränsade förutsättningar för problemlösning i matematik

Att själv konstruera lösningsmetoder är viktigt för att utveckla kunskaper i matematik. Likväl får de flesta gymnasieelever begränsade möjligheter att träna på just det, konstaterar Johan Sidenvall i sin forskning.

Skönlitteratur i undervisningen inte oproblematiskt

Det finns en risk med att lyfta fram läsning som en stark framgångs- och hälsofaktor, bland annat för att andra förklaringsmodeller till att barn inte lyckas i skolan riskerar att osynliggöras. Det konstaterar Elin Sundström Sjödin som forskat om skönlitteratur i undervisningen.

IT kan ge mervärden i undervisningen

Lärare förväntas använda IT för att förstärka elevernas möjligheterna att lära. Jörgen Holmberg har undersökt vilka pedagogiska mervärden det eventuellt går att skapa med IT.

Ämneskunskaper i skymundan i genrepedagogisk undervisning

I den genrepedagogiska undervisningen lägger lärarna stor vikt vid att skapa sammanhang och klarhet kring abstrakta och centrala begrepp. Men detta fokus har en baksida – ämnesinnehållet riskerar att hamna i skymundan, visar Robert Walldén.

Höga krav på föräldrakommunikation i förskolan

Utifrån läroplanen ställs höga krav på förskolan att kommunicera med föräldrarna. Men Linn Eckeskogs forskning visar att personalen vare sig får utbildning eller tid avsatt för det. Dessutom har många förskolor otillräckliga tekniska resurser.

Övertro på kroppen som illustration i förskolan

Att använda kroppen som illustration innebär inte givet att barnen lär sig det som är tänkt att förmedlas. Det konstaterar Anneli Bergnell som forskat om hur naturvetenskapligt innehåll blir till i förskolan med hjälp av kroppsliga illustrationer.

Elevers ordförråd i fokus i modersmålsundervisningen

I sin forskning om modersmålsundervisning visar Kirsten Stoewer att en stor del av det som sker i klassrummet i modersmålsundervisningen i engelska handlar om att utöka eller utveckla elevernas ordförråd. Det gäller både planerade och spontana aktiviteter.  

Bäst luft i miljömärkta förskolor i lågenergihus

Förskolor i miljömärkta lågenergihus har påtagligt lägre halter av kemikalier i luften jämfört med icke miljömärkta förskolor i vanliga hus. Det visar Josefin Perssons forskning om inomhusluften i förskolor som är byggda enligt ett lågenergikoncept.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Finalist till Publishingpriset 2019!

Finalist till Publishingpriset 2019!

Skolportens forskningsmagasin är nominerat till Publishingpriset 2019 för andra året i rad!

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Det perfekta klassrummet

Till Källbrinksskolan i Huddinge kommer skolfolk, politiker och arkitekter på studie­besök. Här har studieron ökat tack vare ny möblering och inredning i klassrummet.

Girls would do better in maths and science tests if exams were made longer, study finds

Female students appear to be better at sustaining accuracy over time during tests, according to a study that looks at data from the Program for International Student Assessment and compares student performance at different stages of tests.

5 steps to become a true school leader

There are five keys to effective school leadership, writes Matthew Joseph of Milford Public Schools in Massachusetts. In this commentary, he shares a blueprint, which includes a focus on vision, goals, action plan, action and reflection.

”Will AI replace university lecturers? Not if we make it clear why humans matter”

Cash-strapped universities might be tempted by AI tutors, but they cannot reproduce human creativity or insight, writes Mark Haw, senior lecturer in chemical and process engineering at the University of Strathclyde.

Study: How smooth-talking professors can lull students into thinking they’ve learned more than they have

Students who engage in active learning learn more — but feel like they learn less — than peers in more lecture-oriented classrooms. That’s in part because active learning is harder than more passive learning, according to a new study in Proceedings of the National Academy of Sciences.