Hoppa till sidinnehåll
Gymnasieskola

Skriftlig respons ofta obegriplig

Publicerad:2009-12-12
Uppdaterad:2013-01-09
Ebba Reinolf
Skribent:Ebba Reinolf

Den respons som elever i finländska gymnasiet får på sina uppsatser är obegriplig och negativ. Den slutsatsen drar Annette Kronholm-Cederberg i sin avhandling Skolans responskultur som skriftpraktik. Gymnasisters berättelser om lärarens skriftliga respons på uppsatsen .

Anette Kronholm-Cederberg

Född 1970
i Vasa, Finland

Disputerade
2009-12-11
vid Åbo Akademi

Avhandling

Skolans responskultur som skriftpraktik. Gymnasisters berättelser om lärarens skriftliga respons på uppsatsen

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat som modersmålslärare på gymnasiet i flera år och sett den frustration som det skriftliga examensarbetet innebär för eleverna. I Finland styr examensuppgifterna undervisningen i hög grad och jag har länge intresserat mig för hur lärarna bättre kan nå ut med sin respons.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur elever uppfattar lärarnas skriftliga respons på uppsatsarbeten i ämnet svenska. Jag har följt åtta svenskspråkiga elever under deras andra gymnasieår. Genom individuella samtal och diskussioner har jag tagit reda på hur de uppfattar det gensvar de fått.

Vad är de viktigaste resultaten?

– Att en stor del av den skriftliga responsen är helt obegriplig för eleverna. En av de främsta orsakerna är att eleverna inte kan läsa lärarnas handstil. En annan är att eleverna inte har kunskap att tyda de korrekturtecken som lärarna använder. Korrekturtecken är ett slags tyst kunskap som eleverna antas kunna, men det gör de inte. Ett annat problem är att lärarna inte håller sig till de standardiserade korrekturtecknen utan använder egna, personliga tecken. En stor del av lärarnas skriftliga återkoppling är också negativ. Ett exempel är en kille med dyslexi som fick 130 markeringar i sin text varav över 120 var negativa! Lärarna lägger mest vikt vid språkets grammatik och ser mindre till dess innehåll, disposition, genre och form. En slutsats är att den finska skolan bör reformera och framför allt datorisera sin tröga responskultur och anpassa den mer till nätets och de sociala mediernas interaktiva motsvarigheter.

Hittade du något som överraskade dig?

– Att så stor del av den skriftliga responsen var obegriplig för eleverna. Vad som blev väldigt tydligt är också att många elever nästan är beredda att sälja sin själ för högre betyg.

Vem har nytta av dina resultat?

– Min studie är lättillgänglig med många exempel och jag hoppas att den kan inspirera lärare att lägga mer tid på att läsa och respondera istället för att rätta och korrigera.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Biologi

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som undervisar i biologi eller naturkunskap på högstadiet och gymnasiet! Programmet ger både biologididaktik och ämnesfördjupning, bland annat inom källkritik, AI och genteknik. Föreläsare är till exempel Emma Frans, Sebastian Kirppu och Eva Bida.
Läs mer & boka
Åk 7–Vux
19–20 sep

Kommunikation med vårdnadshavare i förskolan

Den här kursen med kursledare Jakob Carlander fokuserar på kommunikation med vårdnadshavare för att skapa relation och bygga förtroende. Du får flera konkreta verktyg att ta till, inte minst när vårdnadshavare är påstridiga eller bär på olika trauman. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev