Skriftspråket viktigt i historieämnet

I årskurs 9 ställs höga krav på elevers förmåga att skriva sammanhängande texter där de förklarar och diskuterar historiska händelser. Det konstaterar Susanne Staf i sin avhandling.

Susanne Staf
Susanne Staf

Född 1958
Bor i Göteborg

Disputerade 2019-09-27
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Skriva historia. Literacyförväntningar och elevtexter i historieämnet på mellan- och högstadiet

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har en bakgrund som lärare och lärarutbildare och har erfarenhet av hur centralt skriftspråket är för elevers lärande. I min licentiatavhandling såg jag hur elever i årskurs 4 kämpade med att läsa och producera texter om medeltiden. Det väckte nyfikenhet på vilka historietexter elever förväntas kunna läsa och skriva i slutet av grundskolan. Eftersom ämnesproven för årskurs 9 nyligen införts och var omdebatterade valde jag att fortsätta avhandlingsarbetet med att analysera uppgifter och elevtexter från dem.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om de olika förväntningar på läsning och textproduktion som elever möter i historieämnet i årskurs 4 och 9.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att skriftspråket spelar en avgörande roll för elevers möjlighet att lyckas i historieämnet. Resultatet är väntat men viktigt att betona eftersom nuvarande kursplan är implicit när det gäller skriftspråkliga förväntningar. Avhandlingen synliggör att elever i årskurs 9 förväntas skriva sammanhängande texter där de förklarar eller diskuterar historiska händelser. Samtidigt visar tidigare studier att undervisning på högre stadier sällan innehåller ämnesspecifika literacykunskaper. Jag är medveten om att undervisningstiden i historia är väldigt begränsad i förhållande till syfte och centrala innehåll men om lärare inte förmår stötta ämnesskrivandet är risken stor att hemförhållanden och kulturellt kapital blir det som avgör elevernas resultat.

Vad överraskade dig?

– Hur förväntningarna på skrivande förändrades från årskurs 4 till 9. I årskurs 4 var skrivandet inriktat på att återberätta lärobokstexter med egna ord och bilder. Fem år senare förväntas eleverna producera skriftliga förklaringar och källkritiska svar som bygger på att de tillägnat sig ett diskursivt skrivande av det slag historiker använder. Den stora skillnaden beror till viss del på förändringar i grundskolans kursplaner, men det är ingen tvekan om att de elever som lyckas bäst på ämnesprovet är de som utan skrivinstruktioner förmår skriva längre sammanhängande texter i genrer som sällan syns i läroböckerna. Lite överraskande var också att läsning av längre ämnestexter spelade en så underordnad roll i de källkritiska uppgifterna samtidigt som förväntningarna på tolkning av bildkällor var höga.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare, blivande lärare, lärarutbildare och provkonstruktörer. Jag hoppas att min studie kan bidra till att vidga synen på ämnesspråket och till att blivande historielärare får mer kunskap om hur de kan arbeta med ämnestexter i undervisningen.

Annika Larsson Sjöberg

Foto: Göteborgs stad

Sidan publicerades 2019-12-30 09:58 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2020-01-10 10:50 av Susanne Sawander


Relaterat

Fortbildning för dig som undervisar i svenska, 19-20 mars

Två koncentrerade dagar för dig som undervisar i svenska på högstadiet eller gymnasiet! Ta del av föreläsningar om bl. a. likvärdig bedömning av läsförståelse, grammatiska verktyg som utvecklar elevernas texter, källkritik, genvägar för elevaktiv retorikundervisning samt strategier för framgångsrik skrivundervisning.

SO i fokus, 28-29 januari i Göteborg

Två dagar fulla med inspiration och kunskap för dig som undervisar i SO. Ta bl.a. del av föreläsningar om prov- och bedömningspraktik i SO-ämnena, historiebruk, att arbeta med kontroversiella samhällsfrågor i undervisningen, digital källkritik och geografiundervisning utifrån ett ”doing geography-perspektiv”.

Lite fokus på problemlösning i matematikböcker på gymnasiet

Det finns en skillnad i hur matematikböcker på gymnasiet är upplagda, och vad som skrivs fram i läroplanen samt vad forskning om matematiklärande pekar på. Det konstaterar Daniel Brehmer i sin avhandling.  

”Vi-och-dem” präglar konflikter i historieklassrummet

Andreas Mårdh har undersökt historieämnets politiska dimension både i skolan och i högerpopulistiska kommentarsfält. Resultaten visar att när konflikter uppstår i historieklassrummet sker de på ett särskilt sätt som skapar ett "vi-och-dem" mellan eleverna.

Prov styr elevers skrivande i SO-ämnen

Högstadielevers skrivande i SO består mest av att reproducera kunskapsinnehåll för att klara prov, bli bedömda och få betyg. Skrivandet handlar mindre om att skriva för att förstå och lära sig tillsammans, visar Christina Lind som forskat om skrivpraktiker i SO-ämnena.

Kränkningsfri skola fokus i det demokratiska uppdraget

Begreppet demokrati är i hög grad kopplat till idéer om mänskliga rättigheter och en outtalad ”svenskhet”. Det konstaterar Ami Cooper som också pekar på att det läggs ett stort ansvar på skolan att producera demokratiska medborgare.

Långsiktiga effekter av systematiska språklekar i förskolan

Systematisk språkträning i förskolan har långtgående effekter, särskilt på barn med läs- och skrivsvårigheter. Det visar Ann-Christina Kjeldsen som forskat om effekter av språklekar i förskola och skola.

Skönlitteratur i undervisningen inte oproblematiskt

Det finns en risk med att lyfta fram läsning som en stark framgångs- och hälsofaktor, bland annat för att andra förklaringsmodeller till att barn inte lyckas i skolan riskerar att osynliggöras. Det konstaterar Elin Sundström Sjödin som forskat om skönlitteratur i undervisningen.

Elevers ordförråd i fokus i modersmålsundervisningen

I sin forskning om modersmålsundervisning visar Kirsten Stoewer att en stor del av det som sker i klassrummet i modersmålsundervisningen i engelska handlar om att utöka eller utveckla elevernas ordförråd. Det gäller både planerade och spontana aktiviteter.  

Svag teoretisk anknytning i lärarnas sammanhang

Lärares undervisning ingår i ett större ekosystem med kollegor, läroböcker och läroplan. Men här ryms varken diskussioner eller beskrivningar av varför man gör på ett visst sätt, konstaterar Anna Pansell som studerat en enskild lärares sammanhang.

Språket ställer till det för eleverna i genetikundervisningen

I genetikundervisningen använder lärare centrala begrepp på olika sätt beroende på sammanhang. Det gör ämnesinnehållet tvetydigt och oklart för eleverna, menar  Karin Thörne som forskat om genetikundervisningen på högstadiet.

Sociala medier viktig kunskapskälla i hälsofrågor för unga

För ungdomar är sociala medier en viktig kunskapskälla i hälsofrågor. Källkritik är därför högst relevant även i hem- och konsumentkunskap, menar forskare Christopher Holmberg.

Bättre möjligheter till lärande när elevers frågor utforskas i undervisningen

Att ge utrymme för elevernas frågor i matematikundervisningen bidrar till att innehållet blir behandlat på ett mer komplext sätt. Det vinner både elever och lärare på, visar Tuula Maunulas avhandling.

Ingen tid för elever att öva i ämnet idrott och hälsa

I idrott och hälsa gäller det att prestera här och nu. Ämnet ger ingen tid att öva och träna på färdigheter, visar Madeleine Wiker som forskat om elevers upplevelser av idrott och hälsa i skolan.

Platsen skapar möjligheter för lärande i friluftsliv

Att utgå från plats istället för aktivitet skapar nya infallsvinklar och möjligheter i friluftsundervisningen. Inte minst möjliga samarbeten över ämnesgränserna, visar Jonas Mikaels i sin forskning.

För lite fokus på yrkesspecifika texter i den gymnasiala lärlingsutbildningen

Gymnasieelever får inte öva tillräckligt på yrkesspecifika texter under sitt arbetsplatsförlagda lärande. Det menar Enni Paul, som forskat om skriftbruk i gymnasiets lärlingsutbildning.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Språkförmågan byggs i förskolan

Systematiska språklekar i förskolan kan förbättra barns läskunnighet, särskilt barn med lässvårigheter. Ann-Christina Kjeldsens studie har fått stor internationell uppmärksamhet.

(Lärar)avlastande yrkesgrupper – Var går gränserna?

En studie om nya fördelningar av och förhandlingar om arbete i skolan. (pdf)

Ledarens betydelse – en kulturell arkitekt

En av ledarens viktigaste roll är att vara en visionsbärare! Ledaren sätter ord på varför organisationen finns. Varför man gör det man gör, vad allt hårt arbete ska leda till och vad som ska ha hänt när vi är i mål? Vad längtar ledaren efter att få se? Vad strävar ledaren efter och vilka medel har ledaren byggt in i sin organisation för att nå dit?

Elevcoachning gav ökad närvaro

Ökad närvaro och måluppfyllelse med professionell elevcoachning. Så heter slutrapporten om ett projekt om elevcoachning i en kommunal grundskola i Stockholm som Specialpedagogiska skolmyndigheten stöttat.

Bristande samverkan när barn inte vill gå i skolan

Samverkan mellan skola, socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatri fungerar ofta dåligt kring barn och unga som slutat gå till skolan. Under året ska Skolverket kartlägga omfattningen av elevfrånvaro och skolors förebyggande arbete.