Skriftspråket viktigt i historieämnet

I årskurs 9 ställs höga krav på elevers förmåga att skriva sammanhängande texter där de förklarar och diskuterar historiska händelser. Det konstaterar Susanne Staf i sin avhandling.

Susanne Staf
Susanne Staf

Född 1958
Bor i Göteborg

Disputerade 2019-09-27
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Skriva historia. Literacyförväntningar och elevtexter i historieämnet på mellan- och högstadiet

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har en bakgrund som lärare och lärarutbildare och har erfarenhet av hur centralt skriftspråket är för elevers lärande. I min licentiatavhandling såg jag hur elever i årskurs 4 kämpade med att läsa och producera texter om medeltiden. Det väckte nyfikenhet på vilka historietexter elever förväntas kunna läsa och skriva i slutet av grundskolan. Eftersom ämnesproven för årskurs 9 nyligen införts och var omdebatterade valde jag att fortsätta avhandlingsarbetet med att analysera uppgifter och elevtexter från dem.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om de olika förväntningar på läsning och textproduktion som elever möter i historieämnet i årskurs 4 och 9.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att skriftspråket spelar en avgörande roll för elevers möjlighet att lyckas i historieämnet. Resultatet är väntat men viktigt att betona eftersom nuvarande kursplan är implicit när det gäller skriftspråkliga förväntningar. Avhandlingen synliggör att elever i årskurs 9 förväntas skriva sammanhängande texter där de förklarar eller diskuterar historiska händelser. Samtidigt visar tidigare studier att undervisning på högre stadier sällan innehåller ämnesspecifika literacykunskaper. Jag är medveten om att undervisningstiden i historia är väldigt begränsad i förhållande till syfte och centrala innehåll men om lärare inte förmår stötta ämnesskrivandet är risken stor att hemförhållanden och kulturellt kapital blir det som avgör elevernas resultat.

Vad överraskade dig?

– Hur förväntningarna på skrivande förändrades från årskurs 4 till 9. I årskurs 4 var skrivandet inriktat på att återberätta lärobokstexter med egna ord och bilder. Fem år senare förväntas eleverna producera skriftliga förklaringar och källkritiska svar som bygger på att de tillägnat sig ett diskursivt skrivande av det slag historiker använder. Den stora skillnaden beror till viss del på förändringar i grundskolans kursplaner, men det är ingen tvekan om att de elever som lyckas bäst på ämnesprovet är de som utan skrivinstruktioner förmår skriva längre sammanhängande texter i genrer som sällan syns i läroböckerna. Lite överraskande var också att läsning av längre ämnestexter spelade en så underordnad roll i de källkritiska uppgifterna samtidigt som förväntningarna på tolkning av bildkällor var höga.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare, blivande lärare, lärarutbildare och provkonstruktörer. Jag hoppas att min studie kan bidra till att vidga synen på ämnesspråket och till att blivande historielärare får mer kunskap om hur de kan arbeta med ämnestexter i undervisningen.

Annika Larsson Sjöberg

Foto: Göteborgs stad

Sidan publicerades 2019-12-30 09:58 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-01-28 16:26 av Moa Duvarci Engman


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 11 maj!
  Skolportens magasin nr 3/2022.

Nytt nr ute 11 maj!

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Mattelekar riskerar att ge ytliga kunskaper

Blivande lärare behöver träna mer på att urskilja barns kunskaper i matematik. När barn i förskolan och elever i mellanstadiet leker eller pratar om matematik är risken stor att de bara lär sig ytligt, menar Christina Svensson, forskare vid Malmö universitet.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Lärarledd skolutveckling för ett bättre lärande

Bygg en organisation där lärarna själva har huvudansvaret för undervisningsutvecklingen. En utveckling som ska bygga på vetenskap. Det säger författarna till boken ”Lärardriven skolutveckling” som väckte stort gensvar när de föreläste för skolledare på SETT-mässan i Kista.

Demokrati i skolan – styre eller styrning

Ami Cooper är forskare och lärare vid Karlstads universitet där hon bland annat har delat ansvar som programledare för en magister-/masterutbildning i utbildningsledning och skolutveckling. Hennes forskningsintresse riktas mot diskursteoretiska studier av utbildningspolicy och utbildningsledning.

Så gjorde vi: fågelholksbyggena gjorde barnen till snickare

För att utmana 6-åringarna i bygg och konstruktion introducerade pedagogerna idén om att snickra egna fågelholkar.